Bröllopsfoto av makarna Johan och Emma Johansson 1907.

Det finns en oklar historia kring hur maskinisten Johan Johansson från Göteborg kom in i Emmas liv.

1901

I församlingsboken för Varnhem står en notering att en "Maskinist Johan Johansson från Göteborg köpt Ulfstorp 1901, dvs av styvpappan till Emma. Lars Gustaf Larsson; "Tomta-Gustaf".

Emma, hennes mor och styvfar bor kvar i det av Maskinisten från Göteborg, Johan Johansson, köpta huset.
 

1904

Emma flyttar ner till Göteborg för att arbeta i ett bageri och hittar där en arbetskamrat som kom att bli hennes vän under hela livet -
Anna Karlsson född 1879 i Vinköl, död 1964, begravd på Östra kyrkogården, Göteborg. De båda hyr gemensamt en lägenhet tills Emma skall till och gifta sig. Senare blir hon på ett sätt en verklig familjemedlem och kallas "Tant Anna" av barnen.

Folke Hjert, född i Rosenlund och granne, berättar 2014;

Från 1930-talet minns han att det bodde 2 kvinnor i det gamla Ulfstorp. Den ena hette Emma och den andras namn skulle han fundera på, hon var lärarinna o bodde i Göteborg, men vistades i Ulfstorp på somrarna.                        (Via Arne Sträng, Ljungstorp, 2014)

1907
Emma gifter sig med Johan Johansson, som alltså sedan 6 år äger Ulfstorp, Ljungstorp. Johan är maskinist i Broströms- koncernen och tycker att det vore praktiskt att Anna flyttar in i en lägenhet i huset hans föräldrar hade byggt. Ett hus med två lägenheter på Nilssonsgatan. På så sätt kommer Emma och Anna att kunna bo tillsammans när Johan är ute på arbete och även ha tillgång till Ulfstorp, där Emmas styvfar och mor ännu lever, men som ägs av hennes man och Emma efter giftermålet. Emma och Anna skulle då kunna växla att vara i Ulfstorp och lägenheten i Göteborg, t ex när Johan kom hem från tjänst.

1914
Emmas styvfar "Tomta-Gustaf" dör på Ulfsgården och lämnar modern Charlotta ensam. Troligt är att Emma då ofta vistas hos sin mor, när maken långa tider är ute på sjön. Dessutom har Maskinist Johan krigstjänst i svenska handelsflottan. Väninnan Anna vistas troligen växelvis också i Ulfstorp och hjälper till att ta hand om Emmas moder och tidiga fosterbarn.

Under första världskriget deltog Johan i en konvoj med tre handelsfartyg som skulle eskorteras och de angreps av tyskarna som sänkte de båda fartyg som fanns i konvojen förutom Johans båt.

Han vistades vid pannorna längst ner i båten och oväsendet och
händelsen satte så djupa spår att han blev kroniskt hjärtsjuk, enligt
adoptivdottern Irma vid samtal 2014 i Skövde.

Emma hos fotografen i Göteborg efter giftermålet - se ringarna.

1916

Johan Johanssons mor avlider på Nilssonsgatan 6 där de då bodde i den andra lägenhet som huset rymde.

Av dödsannonsen framgår att Johan också troligen hade två syskon i livet. Av husförhörslängd från Ronneby hade han en tid även en broder som hette Carl Edvard född den 9/6 1866.

På bilden finns det lilla hus i vitt med två lägenheter och liten trädgårdsberså som byggts av Johans pappa på Nilssonsgatan 6 i Majorna, Göteborg.

Här bodde alltså Emma, Johan och Anna i den hitre lägenheten och hans föräldrar i den andra tills de dog. Då hyrdes den ut.

Under olika tider vistades Emma i Ulfstorp och Anna fanns då i lägenheten och när Johan kom hem så kunde Anna vara på Ulfstorp medan Emma träffade sin make i Göteborg.

Ett praktiskt arrange- mang.

1936 kom Irma att hamna permanenet på Nilssons- gatan med sin mor Emma efter att de sålt Ulfstorp. Då hade hon rummet med fönstret längst upp på gaveln som syns öppet på bilden.

Nilssonsgatan finns inte längre - den försvann helt i den exploatering som skedde av Majorna från slutet av 1950-talet. Husen revs 1959.

Nilssonsgatan var en tvärgata mellan Karl Johansgatan väster om kyrkan och den då parallellt gående Gröna gatan - snett emot Kusttorget.

Gatan ingick i Majornas Första Rote och kvartersområdet num- rerades XXVI (26).

Kartan är från 1901 och visar att Nilssonsgatan 6 ännu inte var bebyggd snett emot nummer 5 på kartan.

Drygt 50 år senare rivs alltså alla kvarter för det nya.

Församlingsboken Karl Johan Alla: 18
1921 - 1933 uppslag 3246 för maskinist Johan Johansson:
 

Maskinist     Johan Johansson, född i Ronneby 1864 den 6/4,
                      gift den 23/2 1907 med
Hustrun        Emma Kristina Andersson, född 1874 i Öglunda

- de är skrivna på ett nummer: 20:123 - före det står det överstruket; II 2/4 E

Adoptivbarn  Irma Kerstin Maria, född i Norra Lundby,
                     Himmelskällan, 1922 den 31/12 - adopterad med
                     utslag i Rådhusrätt den 5/1 1925
Fosterdotter Inga Britt Lidbom, född i Domkyrkoförsaml, Gbg,
                    den 4/8 1920 - hon var utomäktenskaplig dotter till
                    butiksbiträdet Karin Ebba Sofia Lidbom och
                    kontoristen Kurt Georg Holger Andersson, född A.
                    Fr. förs. den 25/3 1899


Irma Johanssons korthistoria

Irma flyttar in den 14/2 1923, då 2 månader gammal, hos paret Johan och Emma Johansson och adopteras alltså 2 år senare 5/1 1925.

Irma skrivs först tillsammans med sin biologiska mor i Göteborg:
Modern        Maria Helena Karlsson, född i Ekeberga, Kronobergs län , 1897 den 27/11 - flyttar in till Göteborg från Norra Lundby den 14/2 1923 och vidare till 10:5/4 Björken 4, Domkyrkoförsamling 19/12 1923

Hon lämnar alltså barnet utom äktenskapet, Irma, direkt samma dag vid nedflytten till Göteborg till makarna Johansson;
- och för Irma står noterat ; "Lagerchefen Erik Herman Hultin, född den 14/6 1892 hos Sandviks glasbruk i Hofmantorps församling i Kronoberg har 17/4 1923 erkänt sig som fader".

Irmas biologiska mor och far gifte sig 6 år senare och Irma fick två biologiska syskon. En syster född 1930 och en biologisk bror född 1933. Brodern heter Hultin och systern Bremle.

Irma berättade att hennes mamma Emma hade bott i en liten liten stuga nära Ännabäcken. Irma sa att Ullbergs, Erlands mor och far, umgicks mycket med Irmas mor Emma.

Hon flyttade till Göteborg 1936 och där gick i 7:e klass i skolan efter klass 1-6 i Ljungstorp. Hon jobbade sedan på kontor.

Innan dess fick hon uppleva att Inga-Britt som bara var två år äldre än hon fick åka taxi till Skövde för att roa sig! Samuel Friman hade då taxi i Varnhem. Hennes fostersyster Inga-Britt, 15 år, fick åka taxi med Friman till bio, men det fick inte Irma. Hon minns att Inga-Britt var generad över sin mor Emma som gick med till taxin och 'predikade' hur han skulle släppa av henne och se till att hon kom in på bion och senare däreifrån! Det var ca 1934-35. Irma var läskamrat med Samuels söner, tvillingarna Evald och Egon Friman Varnhem, just innan hon flyttade ner till Göteborg.

Irma berättade också att David Stig räddade livet på Inga-Britt i Lintorp. Inga-Britt hade ramlat i gödselstan och David höll henne i håret och kunde så få hjälp att dra upp henne. David Stigs pappa, Gustaf, lärde Irma att slå med lie.

Irma berättade vidare att Harry Gustavsson med hästen Brunte körde till kvarnen åt mamma Emma. Barnen var med och på hemvägen innan uppförsbacken vid Ulfstorp hoppade barnen av. Harry frågade varför och de sa att det blev för tungt för hästen.

Irma nämnde att Evert Gustavsson i Liden flyttade till Göteborg och att modern Tekla (syster till Theodor Krantz) är begravd på Västra kyrkogården.

Hon själv kom att i livet gå i många skolor och hade ett nytt arbete vart tredje år för att kunna höja lönen. Irma gick på Filip Holmqvist och på Remmingtonskola och lärde sig till kontorist. Hon hade sedan kontorsanställningar på flera företag – Desinfektionstjänst, Västsvenska Fläkt, Turitz, Volvo och Papyrus i Mölndal. Hon hade hoppats få bli ”Tornsvala” under kriget, men mamma Emma sa nej. ”Tornsvala” innebar att stå högt uppe i ett torn och spana efter flygplan under kriget.
 

(Det mesta av texten nedtecknad av Verna Andersson vid möte med Irma Meyer 2014 tillsammans med Arne Sträng och Kent Friman)

Strax före frågan om Irmas införande i familjen hade det inträffat en händelse som var djupt tragiskt för Emma och den fosterdotter från Danmark som hon hade sedan ett antal år. Hon hette Vibeke.

Här är Vibeke och fostermodern Emma, vilka var djupt fästa vid varandra. Kortet är taget samtidigt med det passfoto Vibeke måste ha för att komma in i Danmark vid den är tiden på 1920-talet.

Irma Meyer berättar 2014;

Strax före att jag blev aktuell för familjen Johansson, så hade en fosterdotter, som då vistats många år i familjen, blivit kallad hem av föräldrarna. De hade fått ytterligare barn och rett upp delar av sitt liv och ville ha hem flickan.

Emma kunde inget göra utan tog med sig Vibeke på resan till hennes föräldrar med ett helt nytt språk för henne och en helt ny miljö. Föräldrarna insisterade på att Vibeke skulle sova i eget rum den natten hon kom till det nya hemmet och att Emma skulle fara hem morgonen därpå utan att säga adjö till flickan!

Det visade sig senare att hennes biologiska föräldrar sagt till henne att Emma farit hem till Sverige och 'glömt' kvar henne, så
nu måste de ta hand om henne.

Långt senare kom Vibeke att vid kontakt med Emma fråga henne hur hon kunde glömma henne!? "Det hade hon ju aldrig gjort förut!"
Emma förklarade och lät en tagg på sätt dras ur Vibekes själ - sedan höll de kontakten genom åren.

Vibeke gifte sig 1943 med sin dåvarande fästman sedan flera år. De hade skaffat en tomt som de gjorde iordning och förberedde för ett riktigt hus efterhand, men kriget stod emellan.

Maken hette Helmer Andreas Fabricius Wöldike.
 

Britterna hade många kontakter med motståndsmännen i Danmark och släppte ner materiel och vapen från luften som gömdes av de modiga i denna styrka. Det hände även i den trakt, nära Viborg, där paret hade etablerat sin tomt och byggt ett tillfäligt hus vid stranden av en sjö.

Huset de byggde som en första provisorisk bostad var ett enkelt men charmigt timmerhus alldeles vid sin egen strand.

1944 kom grannar att anmäla maken för att vara moståndsman och att han hade grävt ner bomber från Britterna på sin mark. Han anhölls av de ockuperande tyskarna och satt fången tillsammans med en annan man från trakten.

Irma berättar att när mamma Emma fyllde 70 år, 1944, och de satt och drack kaffe, ville Emma höra nyheterna. Det var under kriget. De satte på radion och får höra att Vips make var skjuten. Han arkebuserades som en varning till andra motståndsmän i Danmark. Irma menar att det inte fanns någon grund för anmälan - de hittade aldrig något på hans mark - hur mycket de än grävde. Den Danska historien ger en annan bild av Vips make.

Han hade i fängelset varit medveten om att han kunde skjutas och kom överens med sin medfånge om att det blev han som överlevde att han skulle ta hans om hans fru Vibeke. Hans medfånges historia var minst lika bedrövlig. Han hade varit på väg hem till sin fru men hade varnats att tyskarna väntade på honom där. Han valde att utebli från besöket hemma och då skjöt tyskarna hans fru direkt, eftersom de trodde att hon varnat honom!

Han kom sedan att gifta sig med Vibeke och de träffade Emma och barnen efter kriget och Emma var nere och hälsade på i det provisorika huset , som då hade blivit deras sommarstuga.

Hennes första make blev efter krigsslutet en hjälte som hedrades för att ha gett sitt liv för Danmark.

Hämtat från Danska Wikipedia;

Helmer Andreas Fabricius Wøldike (25. september 1913 på Stendalgård, Vium Sogn – 12. juni 1944 i Ryvangen) var en dansk modstandsmand.

Helmer Wøldike arbejdede fra 1931 som kreditforeningsassistent i Viborg, var finlandsfrivillig og var under besættelsen leder af Viborg-Stoholm-gruppen (Birkesøgruppen) organiseret af Dansk Samling. 13. januar 1944 blev hele gruppen afsløret og arresteret af Gestapo, og efterfølgende blev Wøldike som gruppeleder dømt til døden og henrettet i Ryvangen den 12. juni 1944. Hans lig blev efter befrielsen fundet der. Han blev begravet på Asmild Kirkegård ved Viborg, og er i Mindelunden i Ryvangen mindet med en mindetavle.

Wøldike blev gift 15. juni 1943 med Vibeke Lose Andersen-Kjær, datter af Anton Andersen-Kjær og Jutta Augusta Lose. Parret havde en datter, Helle Fabricius Wøldike, som er i et forhold med forfatteren Arthur Krasilnikoff.

På trappan till Ulfstorp står från vänster;

'Tant Anna', dvs Anna Karlsson född 1879 i Vinköl -  död 1964, begravd på Östra kyrkogården, Göteborg.

Emmas mor, Charlotta Andersson, född i Varnhem den 8/11 1846 - död i Ulfstorp 1928 - gift med 'Tomta-Lars' ,Lars Gustaf Larsson, född i Lexberg den 1/5 1849 - flyttar in 1880 - dör här den 19/2 1914
 

Irma Karlsson, adopterad av makarna Johansson gift Meyer, född i Norra Lundby 1922 - gift 3/11 1951 och änka 28/7 1969 efter Konny Evald Meyer, född 26/7 1924 i Mölndal - Irma lever idag i Skövde (2014).
 

Emma Johansson, född 1874 i Öglunda, uppväxt i Ljungstorp - död  20/1 1959 i  Karl Johans församling, Kusttorget 6 i Göteborg.

Karin Ragnhild Maria Andersson, gift Stigson,  fosterdotter, född i N. Wing den 6/8 1910 - flyttar in hos makarna Johansson och tant Anna 1919 från Skärfv - flyttar ut till Gbg 1928 - död 20/3 1996 i Essunga.
 

Inga-Britt (Andersson) Lidbom, fosterdotter, född i Domkyrko- församl, Gbg, den 4/8 1920,  gift  10/10 1942 med Sven Gustav Gustavsson född 11/3 1907 i Sventorp - död på Havstenagatan 32 den 15/12 1980.

Inga-Britt var född den 4/8 1920 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg var utomäktenskaplig dotter till butiksbiträdet Karin Ebba Sofia Lidebom och kontoristen Kurt Georg Holger Andersson, född i A. Fr förs. den 25/3 1899. Inga-Britts pappa tog livet av sig 1947. Han var verkställande direktör för Göteborgs kaffehandel.
 

Hunden Boj

1928

Emmas mor, Charlotta Larsson, går ur tiden 82 år gammal i Ulfstorp. I dödsannonsen finns adoptivdottern och dåvarande fosterbarn och trogna väninnan till Emma, Anna. Vilket visar att Anna tillhörde familjen och också vistades hos Emma och hennes mor i Ulfstorp.

Dödsannonsen insatt av hustrun Emma med de tre 'döttrarna'.
 

Av texten kan man förstå att Johan varit sjuklig en längre tid och haft svårigheter. Enligt Irma, adoptivdottern, hämtade han sig aldrig från händelserna på havet i samband med första världskriget och bombardemanget av hans konvoj.

Johan Johansson dör 1930 och begravs på Västra Kyrkogården i Göteborg - nära hemmet på Nilssonsgatan i Majorna. Graven görs från början som en familjegrav på Västra Kyrkogården.

Emma med Tant Anna blir nu ensamma med Nilssonsgatan och Ulfstorp, sedan också Emmas mamma dött 1928.
Fosterdottern Karin flyttar till Göteborg 1928 och sedan vidare till Alingsås.

Emma är nu bosatt mestadels i Ulfstorp, Ljungstorp och låter flickorna gå i skolan där.

(Foto Kent Friman, 2014)

Emma Johansson 60 år, 1934

(- samma foto användes i tidningen på hennes 70-årsdag 1944!)
 

Emma var bekant med Fru Elsa Rosander (Stationsinspektor I Varnhem, Otto Rosanders fru) som för lång tid var ordförande i barnavårdsnämnden. Det gjorde att hon 'övertalades' att ta emot flera fosterbarn, eftersom hon var omtyckt som person och fostrare.

Barnen som hon tog emot som fosterbarn var;

Karin gift Stigson,
Sara,
Frithiof som dog  5 år av hjärnhinneinflammation,
Inga Britt
Vibeke från Danmark, som återtogs 'brutalt' av föräldrarna och
Irma som adopterades

Anders Gustav Stig, Davids och Eriks far, som bodde i Lintorp, blev som en 'extrapappa' för barnen i  Ulfstorp, trots att de redan var 'stora' och hjälpte Emma med Ulfstorp på många sätt.

Anders Gustav Stig född 14/1 1872 i Varnhem - död 20/11 1957 i Källedal Norra Ving - gift 15/3 1903 med
Emma Kristina Hägglund född 7/1 1874 i Varnhem - död 30/7 1937 i Karlslund i Norra Ving.

Erik Gustav Stigson,  född 2/7 1906 i Varnhem - död 27/6 1991 i Essunga, boende i Nossebro - gift med
Karin Ragnhild Maria Stigson född Andersson 6/8 1910 i Norra Ving  - död 20/3 1996 i Essunga - Karin var Emma och Johans fosterdotter mellan 1919 och 1928, då hon flyttade till Göteborg.

De har sonen Lars Erik Stigson.

På bilden pappa Gustav, sonen Erik (kallade sig Stigson) och sonsonen Lars Erik.

Fest i Runhem i slutet på 1940-talet med många Varnhemsbor kring "Meli" i svart till höger längst fram i bild. "Meli" var alltså Emelia Ohlsson, gift med Knut Ohlsson, som kikar fram i mitten bakifrån med glasögon. De båda ägde och drev Runhem som Kafé och verkstad, mm. Inga-Britt Lidbom fick arbeta hos dem från 1936 och sitter på bilden till höger om Meli - dvs i mitten av den främre raden och av bilden. Man kan även se folkskollärare Håkan Gabrielssons fru, Elsa, som nummer två från vänster och bakom henne en ung Haraldsson från Simmesgården, senare kommunstyrelseordförande. Handlaren Gustaf Östelund står i profil med glasögon till höger i bild, som efterträtt Anton Larsson i Nydal 1936 vid dennes död.

Mjölnaren Otto Gustafsson och son- hustrun Inga-Britt vid Bille Kvarn i Varnhem.

(Bild från Jan Ohlsson, 2012 - med släkt i Varnhem)

 

1930 dog Emmas make Johan Johansson och nu var Emma änka med sina tre 'döttrar' i lite olika former.

Vid den här tiden bodde de alla i Ulfstorp i Ljungstorp, vilket hon inte sålde förrän 1936. Då flyttade hon till Göteborg med sin yngsta adoptivdotter Irma, då 13 år.

Fosterdottern Inga-Britt, som var två år äldre, fick stanna i Varnhem hos familjen Ohlsson i Runhem som servitris och hembiträde. Inga-Britt gifte sig senare med mjölnaren i Bille, Otto Gustafssons son.

Vill du läsa mer om Bille kvarn - se: A. 8 a Pickabacken - granne till Redsvenstorp

Sista uppställningen framför huset i Ulfstorp innan det är sålt. Tyvärr blev det svårigheter med försäljningen och utebliven betalning gjorde att Emma fick ta hjälp av en herr Schill för att kunna slutföra husfösäljningen - det tog lång tid, säger Irma Meyer när hon berättar 2014.

På bilden Karin, Irma, Emma och Inga-Britt.
 

1936 flyttade Emma med dottern Irma till sin hus på Nilssonsgatan 6. De hyrde ut en av lägenheterna och Irma hade rummet med fönstret på gaveln på bilden. Irma började i 7:e klass i Karl Johansskolan i Göteborg 1937.

På den här bilden från första hälften av 1950-talet kan man se det hus börja byggas vid Kusttorget dit de blev hänvisade en lägenhet i samband med att de skulle riva husen på Nilssonsgatan.

1939 i Göteborg och 'Tant Anna' fyller 60 år.

Här ett foto av blomdukningen med 'Tant Anna'. Hon var en familjemedlem sedan hon träffade Emma på bagieriet de båda jobbade på när de kom till Göteborg 1904. Emma 30 år från Ulfstorp i Ljungstorp och Anna 25 år från Vinköl. Anna levde hela sitt liv med familjen Johanssons på olika sätt på de två boställen som Emma och Johan disponerade på Nilssonsgatan i Göteborg och Ulfstorp i Ljungstorp.

Familjen Johansson och Anna var också överens om att hon skulle få begravas i den Johanssonska familjegraven. Så kom det dock inte att bli. Då Anna dog , fortfarande skriven på Kustgatan 6 - både hennes, Emmas och Irmas senare adress i Göteborg - så var det på Vasa sjukhus. Då hörde släktingar av sig och hon fick inte begravas med de människor hon levt hela sitt vuxna liv med! Släkten beslöt att hon skulle begravas på Östra Kyrkogården - helt i andra ändan av Göteborg.

De båda själsfränderna Emma och 'Tant Anna'  i trädgården på Nils- sonsgatan i Göteborg i samband med Emmas 70-årsdag 1944.

Mjölnar-Otto Gustafsson i mitten firar sin födelsedag i Nilssonsgatans trädgård med sin son och sonhustru. Från vänster sittande; Emma med Lars Erik Stigson, därbakom barnets far Erik Stigson med makan Karin (Emmas fosterdotter), sedan följer stående Inga-Britt med maken Sven Gustav Gustavsson och några andra firande - längst ut till höger sittande finns 'Tant Anna*.

Huset på Kusttorget 6 dit Emma flyttade med dottern Irma som då var nygift med maken Konny Meyer 1951 efter stadens hänvisning, då deras kvarter vid Nilssonsgatan skulle rivas.

Emma dör här 1959 och Irma och Konny får 10 år tillsammans i lägenheten innan han dör 1969 och begravs i familjegraven.

Livskamraten Tant Anna hade slutligen sjuklig hamnat på Vasa sjukhus och dog där 1964.

(Foto Kent Friman, 2014)

Familjen Johanssons hus på Nillsonsgatan med Kusttorgets hus i bakgrunden - ett bygge i tiden med Skandinaviska Banken i bottenvåningen.

Fantastiskt nog finns en bild av Emmas hus på Nilssons- gatan genom Skandinaviska Bankens fönster i en övertydlig bildlig motsats mellan den gamla och nya tiden!

Från vänster; Inga-Britt, Karin och Irma - de tre 'döttrarna' i Ulfstorp nu samlade på 1970-talet.

Från födelse- och dopboken; samt Husförhörslängd Ronneby 1863-1867 + 1867-1872 och Lysnings- och vigselboken 1864:

Johan född 6 april 1864 och döpt den 15/4; föräldrar; f.d. bonden Israel Johansson och hans hustru Inga Bengtsdotter - hon i en ålder av 21 år. De kommer från Stubbemåla, Ronneby. Faddrarna är från Hjelmseryd och Stubbemåla.

Fadern Israel Johansson, född i Algustboda den 29/3 1824 hade genom dom i Kalmar domstol 19/9 1862 skilts från sin "svagsinta" hustru ("vanvettiga"), Anna Maria Magnidotter, som nu vistades i Wissefjerda, troligen hos föräldrarna. Själv var han dömd för brott i Kronobergs län som inte antecknats i "attesten". Han var nu hemmansägare och bonde på 3/8 mantal Frälse Nr 17 Stubbemåla.

Israel Johansson gifter sig återigen den 8/2 1864, dvs 2 månader före sonen Johans födelsel, med pigan Inga Bengtsdotter, 21 år, född i Ronneby den 4/5 1842 (en 18 år yngre hustru!).

Hon flyttar in hos honom i på hans gård i Stubbemåla redan 1862 som piga, samma år som Israel har skilt sig från sin första hustru. Paret får Johan den 6/4 1864. Israel tycks sälja gården till bonden Nild Olofsson redan 1863, men bor kvar på gården Nr 17 Stubbemåla. Paret får där ytterligare en son Carl Edvard född den 9/6 1866. Familjen flyttar till Bräkne-Hoby den 4/12 1868. Då var Johan 4,5 år gammal.

De hamnar då på en s.k "Löslista" i husförhörslängden - en "Förteckning över de personer, knutna till Hoby socken, såsom saknande stadig hemvist, ....".  Israel skrivs som före detta bonden. Hans okända dom och ev. brott förföljer honom som text med frågetecken i husförhörslängden.

Detta är nu det sista spåret än så länge efter Johan Johansson och hans familj - alltså inflyttade 4/12 till
Bräkne-Hoby uppförda på en Löslis-
ta över personer som saknar fast bo-
stad.

Vart de tar vägen därifrån återstår att
forska fram!