Hammaren 1:2 är fastighetsbeteckningen för lägenheten Hagen.

Den avsöndrades från Hammars Kvarn som förpantningslägenhet redan 1846. Den nye intäktsägaren bygger hus och ladugård och flyttar in 1847.

Kartan 1960 visar Hammaren 1:2, vilket är Hagens officiella fastighetsbeteckning.

Hagen 1929 visar en relativt ursprunglig husbyggnad med snedtaksutbygge baktill och ladugårdsbyggnad skymtar alldeles längst till vänster. Till vänster i bild, på andra sidan vägen, fanns ännu Haga soldattorp relativt nära landsvägen kan man se på bilden med sin ladugård nära och utmed vägen.

Hagen sommaren 1967 när makarna Sigfrid och Hilma Johansson lämnat Hagen och paret Magnusson tagit över.

2002 hade huset varsamt byggts till mot baksidan. Inget av nybyggnationen ses direkt från landsvägen.

Den gamla stugan dominerar bilden från den gamla landsvägen, vilket ger ett historiskt perpektiv på huset.

Ägan för Hammars kvarns mark littera i. (2502.) och v. (2503.) saknar byggnader på karta från 1844 som underlag för Laga skiftet. Däremot finns soldattorpets "servitutväg" (till Åkersdal), boningshus och ladugård utmärkta.

Petter Lindqvist 1846 Bäckedalen samt Jungstorp

Här talas inte om några byggnader - utan endast om "allt på marken befintligt ris och ståndträn äfvensom hägnader" ingår - men inte "huggen ved och timmer samt sågblock, som bliver i säljarens ägo". Hade det funnits någon byggnad hade detta absolut nämnts i köpekontraktet!

Den nye ägaren är Anders Ericsson i Amundtorp som genast bygger hus och ladugård på marken. Han kom från Nederstegården i Amundtorp, Lundby.

Läs gärna om striden om rätten till denna äga genom att klicka på PDF-filen nedan!

Intäktsägare Anders Ericsson, född i Varnhem 1816-08-16 - flyttar in i Hagen 1847 med
Hustrun         Maja Lisa Pettersdotter, född i Varnhem 1811-02-25
                      - makarna tycks inte ha fått några barn

Detalj av karta från 1857 över Hammars Kvarns förpantning, Hagen med ägorna 1. och 2. Här kan man se att bostadshusets läge tycks vara relativt oförändrat under åren - medan ladugården här hade en gavel mot landsvägen.

Detta är de byggnader som uppfördes av Anders Ericsson 10 år tidigare och alltså de ursprungligaste på ägan. Kartan ritas troligen inför överlåtandet av Hagen 1860 till August Johansson.

Från samma kartblad en beskrivning över marken med ytstorlek.

En helhetsbild av originalkartan från 1857 visar att den skadats av eld. Den har bevarats i Hagen genom tiderna och när Sigfrid vid tillfälle renoverade hittades kartan instucken nära öppna spisen/rörspisen där de alltså fått sin  skada.
 

Texttolkning;
"3) å obekant ort vistande Per Berglund, Sofia Berglund, Gustaf Andersson, Matilda Johansson och Peter Eriksson efter aflidna enkan Maria Lisa Pettersdotter, född Berglund, från Hagen i Skarke socken, bör bevakas hos domhafvanden i Valle härad."

Då makarna inte fått några barn efterlystes släktingarna med arvsrätt i tidningen när Maria Lisa Pettersdotter (född Berglund) dött - se ovan! Både den tidigare döde maken och hon själv har testamenterat tillgångarna till en August Johansson i Falun. Han får lagfart och äganderätt på Hagen.

August Johansson ärver genom testamente Hagen av byggaren Anders Ericssons änka 1885.

Verna Andersson berättar;
Arbetskarlen August Johansson, född 1841 i Varnhem var en s k 'knalle' som sålde tyger. Han körde vida omkring med häst och var ända uppåt Norrland.

Hustrun hette Emma Charlotta Adamsdotter född 1855 och hon hade sitt föräldrahem i Ändabäcken. Hon var syster till Vernas farfars, Per August Anderssons i Rödjan, 1:a hustru Tilda Adamsdotter.

Emma Charlotta föddes på Späckatorp som hennes föräldrar köpt 1853:
Ägaren Adam Jonsson, född i Varnhem 1824, 25/11, flyttar in på Späckatorp 1853 med sitt hushåll
Hustrun Inga Cajsa Olofsson, född 1827, 21/1 i Sköfde - Emmas mamma dör här på Späckatorp 1860
Maken flyttar 1861 med barn och piga till torpet Ändebäcken där han gifter om sig 1864.

Emma gifter sig den 22/12 1876 med August och de flyttar in i Hagen 12/1 1877

Verna berättar vidare;
August och Emma hade barnen Karl Johan, född 1877 och Anna Matilda född 1881 och död 1883.
Sonen Karl kallades 'Kroksa-Karl' och han var kusin med Vernas farbror John. Vernas far och John var med sin far och mor i Hagen på julkalas omkring 1900. Far minns alla tygerna som låg på borden.

Formalia;
August Johansson, född 1841 - dör i  skriven å församlingen Falu Kristine Kopparbergs län 30/4 1912
Emma Charlotta Johansson - står i dödboken skriven som född Andersdotter - 22/5 1855 i Varnhem - dör 5/9 1930 i Bäckatorp, Wåmb.

Folkskolläraren Johanna Örn, född 1861 köper Hagen redan 1905, troligen för sin synskadade yngre syster, Elisabet Örn, född 1863, som först flyttade hit 1905 en kort tid, men sedan lämnade för arrendator 1906 och återvände igen 1908 för att verka som handlande i Hagen. Senare trädgårdsskötaren åt grosshandlare Högberg i Lindstorp, Gustaf Stig, verkade som arrendator under Johanna Örn mellan 1912 - 1918. Gustaf Stig med familj lämnade Hagen för att bosätta sig i Rallas stuga på Lindstorp. Ett par år senare kom de att flytta upp i det nybyggda huset på Lindstorp.

Johanna Örn flyttade till sin syster Elisabet i Hagen efter sin pensionering 1921. De båda flyttade sedan 1926 till Haga gamla soldattorp efter att ha sålt Hagen till fanjunkaren Johan Oskar Weinö. Det f.d. Soldattorpet Haga hade hon köpt redan 1911.

Weinös biografi finns  på sid 385  i Lennart Larssons bok " Kungl. Skaraborgs regementes  underofficerare". Tryckt 2011. Text från Arne Sträng. Inlagd av Kent Friman, 2013-07-13

Karl Gustav Weinö, Hagen
- blev kriminalkommissarie

 

Bild från Verna Andersson, 2013. Inlagd av Kent Friman 2013-07-13

Formalia;
Karl Gustaf Weinö, född i Skövde 1921-01-28 - gift 28/8 1943 med Maj Ingrid född i Nedre Ullerud 1921-03-26.

Karl dör 21/10 1978 i Skövde och Maj Ingrid dör 30/3 2011 också i Skövde.

Sigfrid och Hilma Johansson på verandan till sitt Hagen 1967.

Paret på sin veranda för ett Hagen som i storlek och form inte ändrat sig mycket sedan ombyggnationen i början av 1900-talet. Troligtvis var det en brand som gjorde att man då byggde om huset och man  behöll säkert så mycket som var möjligt från den första stugan på platsen byggd 1847. Grunden ser ut att vara från den äldsta stugen.

De båda konstnärerna har tillägnats varsin undersida till den här hemsidan med berättelser och bilder kring deras konst. (Ännu 2017-01-18 inte inlagda!)

Gemensamma upplevelser och utställningar presenteras på bådas undersidor!

Sidorna går att nå här nedan genom att klicka på länkarna:

Annette Magnussons konstnärsskap

Göran Magnussons konstnärsskap

Sigfrid och Hilmas lösöre säljs på auktion i Hagen.

Göran bär åter in auktionsfyndet i stugan!

Hagen 1967 när makarna Göran och Annette Magnusson bor här sin första sommar.

Ladugård och uthus utmed landsvägen med vattenpump mitt på gårdsplanen - nära till djur och människor.

Huset från söder som det såg ut 1967.

Köksingången med källarnedgång av korrugerad plåt.

Baksidan av huset 1967.

Långt in i maj 1968 kom det ett snöfall som gav den här bilden ......

Infört i Skövde Nyheter 10/10 1980 med Görans teckningar.

En vårvinterhälsning 1979 från Ljungstorp via Annette och Göran Magnusson. (Del av sidan!)

Känd pannkaksprofil i Ljungstorp (Egon Holm) Bland gästerna fanns Harry Gustafsson, Gustaf Olsson och Johan Apell som berättade minnen från förr. (SN Måndagen den 5 september 1983) Teckningar av Göran Magnusson, Hagen, Ljungstorp.

Landstinget Skaraborg samlade några ordvändningar infångade av Västgöta-Bengtsson och med teckningar av Göran Magnusson.

Klicka på bilden för att läsa texten!

Bygdedräkten var ett projekt som engagerade särskilt Annette med sitt konstnärliga intresse för textilier.

Läs mer om bygdedräkten - klicka här!

Paret Magnusson i en dans på åkertegen i sina nya Ljungstorpsdräkter!

Artikel ur Mode och Handarbetsmagasinet Nr 3 1979 från Verna Anderssons samling i Ljungstorp, 2016

Den egna bostaden och omgivningarna i Ljungstorp betyder mycket för Annettes konstnärliga utveckling.