A 1. Knivaledet

Kort sida utan klickbara rubriker - bara att scrolla ner för sidan - titta och läsa!

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014.

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 1 Knivaledet som Word-fil arr redigera för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Klicka på kartan för att se den större! (Lantmäteriet Historiska Kartor) Klicka på kartan för att se den större! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Ur ortsnamnsregistret:

"Knivaledet är ett hus tillhörigt Hålltorps egendom (hemman), Skarke socken, Valle härad i Skaraborgs län. Namnet kommer av att där förr fanns ett led, en grind över den gamla landsvägen över Billingen vid Nygårdsgatan (en fägata fram till Nygården), dvs Nygårdens utfartsväg till landsvägen. Någon sägen finns om en dräng som där handskats med "en korg täljknivar". "Det sägs också att det funnits en krog här." Anm: - vilket i så fall måste ha varit under 1600-tal eller tidigt 1700-tal, inte noterat på några kartor från trakten.

Anm; Ingen byggnad finns noterad här tidigare än 1862!

DOFA; Vid Knivaledet blev en banarbetare från stambanan mördad och rånad. För att visa förakt mot gärningsmannen så kastades vid Knivaledet sten i en hög. Där var 1868 en stor hög som senare kördes bort. Grinden kallas än idag Knivaledet. Knivaledet och avrättningsplatsen vid Löten är de sista platser i Varnhem där offer på mördad mans grav förekommit. Berättat av makarna Gustavsson, Backgården Lundby:

August Gustafsson var född i Varnhem 1863 17/3 död 1938 10/4 i Backgården Norra Lundby
Johanna Gustavsson f. Jonsson 6/2 1863 i N. Lundby död 1/7 1949 i Hov Kappagården i Bolum.
Intervjuade 1937 via Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DOFA).

Äldre namnform: Knifvaledet som återvunnits i dagens officiella adress!

Ljungstorps första "skifte" på väg från Varnhem räknat på höger sida om den Gamla Kungsvägen över Billingen mitt emot dagens avtagsväg till Nygården och Prästgården. Stugan står på ofri jord och uppläts mot några dagsverken per år.

Att låta Ljungstorp sträcka sig hit ner är inte fel ur ett historiskt perspektiv. Det var här grinden öppnades till Öfverbo by, som låg öster om Klostrets by. Byarna hade eget ansvar för väg från led till led vid bygränserna. Med Nygårdsgatan gränsade också Skarke by här, så det var
verkligen ett trevägsled.

Inte ett torp i egentlig mening - utan en stuga för inhyses 'På socknen';
Knifvaledet har aldrig varit ett Torp i egentlig mening, då den byggdes 1862 åt en fattig Smedfamilj som blev inhyseshjon på socknen. Huset låg på mark som Hålltorp upplät och något senare hyreskontrakt innehöll faktiskt några dagsverken i månaden till Hålltorp som ingående i hyran! Så i någon mån har det alltså varit ett Torp i ordets formella betydelse med dagsverken på huvudgården som del av arrendet/hyran för torpet.

******************************************************************************************************************************

KNIVALEDET HAR ANOR SOM BOPLATS FRÅN VIKINGATIDEN OCH FÖRE DET!


FORNMINNESBESKRIVNING AV OMRÅDET VID KNIVALEDET
- RAÄ-nummer Varnhem 77:1 (2)
- BOPLATSOMRÅDE - 500 f kr – 1050 e kr

 
7 m 120 cg om SÖ kanten av stuga är (2) Boplats 25x12 m (Ö-V) bestående av;
 
1) Skärvstenshög Varnhem 77:1 (1), 6 m diameter och 0,5 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka synliga (vid björkrot) och vid provstick talrika kännbara skärvstenar av helt typisk art. Källare och stenmur över NV-N kanten, gärdesgård över Ö kanten. Beväxt med 4 björkar.
 
11 m SÖ om SÖ knuten av stuga och 2 m 215 cg om nr 1 är;
 
2) Skärvstenshög, rest av, 6x4 m (Ö-V) och 0,4 m h. Övertorvad. I skärning mot åker i SÖ-S syns relativt rikligt med skärvsten i kolhaltig mylla. Gärdesgård i vinkel ovan skärnings kanten.
 
6 meter S om SÖ knuten av stuga och 1 m V om nr 2 är;
 
3) Skärvstenshög, 6m diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad, avplanad yta. I skärningen mot åker i S syns skärvsten i sotblandad mylla. Gärdesgård överkanten. En lönn och några buskar i skärningen.
 
Nr 1-3 ligger på;
 
4) Boplatslager, nu ca 25 x 12 meter (Ö-V) och troligen 0,2-0,5 meter tjock. Det är terrassformat genom skärning, dels mot åker i SÖ-SV och dels mot stuga (mot stensatt kant) i V delen av N gränsen. I Ö delen av samma gräns avbrytes det av en jordkällare. N kanten fortsätter mot V och Ö av stenmur där enstaka skärvstenar är upplagda. Ytan utgöres av gräsmatta, i vilken vid provstick framkommer skärvsten men också vanlig småsten. Troligen kan något material vara påfört. Beväxt med några lövträd och buskar. Området avsatt till torptomt, men ligger av fastighetsgränsen att döma till största delen S om denna (stenmurens linje går omedelbart). Bör läggas inom impediment S om gränsen.

Det ursprungliga husets utseende 1862 - foto från 1900

Ett redigerat foto (kvinnor bortredigerade) från 1900 visar huset hur det såg ut när det byggdes. Ett litet välproportioneligt hus med loft med plats för barnen att sova då värmen kunde hållas via skorstensstocken med järnspis och öppen spis i 'stora' rummet. Man kan också se att marken fyllts upp runt huset, så att grunden idag nästan inte syns jämfört med dåtidens rätt rejäla höjd på grunden, åtminstone här vid västergaveln.

Platsen för senare tiders Knifvaledet finns redan utmärkt på karta 1703, dvs med bäring på hur det sett ut också under 1600-talet

En vacker karta från 1703 visar delar av både Stora Hålltorps och Lilla Hålltorps ägor med den gamla Kungsvägen tvärs igenom - landsvägen mellan Skara och Skövde över berget.

De flesta av de avgränsingar man ser genom stenmurar finns kvar än idag! Bl a kan man se Knifvaledets plats redan här med det vidgade utrymmet vid landsvägen med sin boplats utmärkt som en svag 'bulle' i gränsen.

Lite mer i detalj kan man tydligt se Knifvaledets plats redan här med det vidgade utrymmet vid landsvägen med sin boplats utmärkt som en svag 'bulle' i gränsen för norra delen av Littera 15.

Ännu mer i detalj från 1703 års karta - så kan man se att den helt jämförbar med dagens giltiga fastighetskarta för Knifvaledet, Hålltorp 2:2 - se nedan! Boplatsen och det smala utrymmet utmed landsvägen som nu utmärkts på fastighetskarten av Riksantikvarieämbetet noterades på samma sätt redan från 1600-talet - här inritat 1703!

Man kan se att stugan Knivaledet ligger alldeles kant i kant med Boplatslagret!

Boplats
 
Definition:
Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken.
 
Kommentar:
Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager. Jfr Fyndplats. De ingående lämningarna ska ha bedömts höra samman kronologiskt och funktionellt. Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter.
OBS! Lämningstypen Boplats kan, till skillnad från alla andra lämningstyper, både ha
ingående lämningstyper och egenskapsvärden.
 
Egenskapstyp: Fyndmaterial (flervärd)
 
Egenskapsvärden:
Ben/horn
Bränd lera/lerklining
Flinta
Glas
Grönsten
Hälleflinta
Keramik
Kulturlager
Kvarts
Kvartsit
Metall
Skiffer
Skärvsten
Trä
Övrig bergart/mineral
Övrigt
 
Ingående lämningstyper:
Blästbrukslämning, Boplatsgrop, Boplatslämning övrig, Boplatsvall,
Brunn/kallkälla, Brytningsyta, Husgrund förhistorisk/medeltida, Hägnad, Härd, Kokgrop,
Smideslämning, Stenröjd yta, Stalotomt, Skärvstenshög, Terrassering, Tomtning.
 
Antikvarisk bedömning:
Rekommendation: Fornlämning.
Kommentar: Uppfyller alltid rekvisiten och har alltid tillkommit före 1850.

Skärvstenshög
 
Definition:
Anhopning av skärvig och skörbränd sten, sotig jord och avfall av olika
slag (keramikfragment, ben, kol etc.).
 
Kommentar:

Förekommer framförallt i bronsåldersmiljöer. Då skärvstenen förekommer
som flacka anhopningar på marken (som "mattor") eller som utspridda förekomster
registreras dessa som Boplats (Skärvsten). Kokstenshög är en äldre term för
skärvstenshög.
Antikvarisk bedömning:
Rekommendation: Fornlämning.
Kommentar: Uppfyller alltid rekvisiten och har alltid tillkommit före 1850.

Knivaledet 2013

Huset idag uppvisar en lägre profil för grunden än för 125 år sedan. Troligen har man förlängt brädfordringen längre ner på grunden och jordlagret har dessutom troligt fyllts på med tiden.

Bildspel A. 1 Knivaledet - Ljungstorpsvägen 12 bilder från 2013- nov

Bilder tagna av Kent och Vibeke Friman november 2013, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens nedra kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

Bilder inför försäljning 2016 - bildspel med 38 bilder

loading...

Boplatsen från vikingatid och äldre - foto idag (2016)

Boplatsen är en del av 'trädgården' till dagens Knivaledet och har iordningsställts till en gräsmatta med uppsteg från marknivån för stugan - här med Billingen i bakgrunden. Uppsteget är ålderdomligt arrangerat och kan ha funnits sedan etableringen av tomten 1862 i någon form, trots att man måste ha flyttat 'in i' själva boplatsen vid tillbyggnaden av huset åt sydost.

Boplatsen från vikingatid och äldre - foto sekelskiftet 1900!

Foto från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, Lundby, 2014 Foto från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, Lundby, 2014
På detalj från fotot ovan från runt 1900, ser man en möjlig genomgång upp från marknivån vid samma husknut. De högra 'slanorna' tyder på att de kan flyttas åt höger och någon form av uppgång kan skönjas. 'Platån' för själva Boplatsen tycks högre än dagens försedd med staket mot kreaturen ovanpå stenmuren som tycks gå förbi huset utmed Boplatsen sida mot huset. I övrigt var platsen väldig mycket mer beväxt med sly - liknar situationen i slutet av 2016.

Karta över bl a Knivaledet, Ljungstorpsvägen & Nygårdsgatan 1801

Klicka på bilden för större karta! Klicka på bilden för större karta!

Knifvaledet på karta från 1801 innan den lilla stugan med samma namn kom till på mitten av 1860-talet. Lägg märke till markbiten utmed vägen mitt emot ledet som senare kom att bli stugans mark. Lilla Holltorp finns också ritat som akvarell av lantmätaren liksom Skarke Prästegård,

Knivaledets tillblivelse

Foto Eva Bozovic, 2007; Knivaledet 1 275 kvadratmeter tomt. Foto Eva Bozovic, 2007; Knivaledet 1 275 kvadratmeter tomt.

 

"Den 20 juli 1862 beslutade sockenstämman att anskaffa bostad åt fattige smeden Johannes Jonsson i Klostret, som bebodde en fallfärdig stuga å Junkragården.

 

I fattighuset fanns inte plats varför beslöts att uppföra en ny stugbyggnad. A. Pettersson på Hålltorp upplät plats på en utmark vid det s k Knifvaledet.

 

Kostnaden skulle täckas genom extra anslag av hemmanen i socknen, efter förmedlad räknat."

 

(Text på skylt av Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem 1980-tal.)

Ägarförteckning och boende Knivaledet

1862 uppfördes stugan å 1/2 mtl Hålltorp Lilla 2, åt
         smeden Johannes Jonsson

Familjen Johansson på Knifvaledet i nästan 50 år;

1870 änkan Anna Larsdotter Johansson fick
         nyttjanderätt av jord mot dagsverken flyttar in
         med sina barn

1899 Knivaledet nämns i husförhörslängden;

         Inflyttar 1899 från Fattighuset till Knivaledet
         samma änka Anna Britta Larsdotter, inhyseshjon,
         född 1823 - död 1903 i Knivaledet med dottern
         Matilda Johansson, linnesömmerska. Född 1861,
         död 1919 i Knivaledet.
 

1919 ägs huset av skräddare Joh. August Larsson,

         i Ledsgården - som bygger till och hyr ut det

1919 byggs huset ut

1922 A. Larsson i Stenstorp Skarke Ledsgården är ägare

1917-24 hyr här jordbruksarbetaren Oskar Wilhelm

          Eriksson född 1894 och hans hustru Alma

          född 1898 med barnen Maj-Britt Kristina född

          1918, Erik Oskar Edvard född 1920 & Ingrid

          Stina Alma Maria född 1922. Familjen flyttar 1924 till Trollhättan.

1924 inflyttar skogvaktaränkan Anna Charlotta Ström Grann född 1854 med sonen Sven Vilhad Grann
          född1892.
          Sven Vilhad Grann hyr mot 5 kr/år. Sven bor 1930-31 i Skövde. Han blir senare ägare.

1932-33 bor här Karl Johan Harald Johansson, chaufför, född 1902

1938 köptes huset av skräddarmästaren Achmed Borén för 500 kr

1962 köp av Lennart Österlund - sommarbostad i tre år

1965 köp Inga Sjölin från Stockholm - sommarbostad

1997 köp familjen Falk, Skärv

2007 ägdes huset av Anya Ison, bosatt i London
Därefter ägt av ett par andra personer

2013 är huset till försäljning för 365 000 kr

(Text Eva Bozovic, Varnhem, samt Verna Andersson och Arne Sträng, Ljungstorp - delar infört i Varnhemsbygden 2007)

Smeden Johannes - Knivaledets förste boende - född av  Torparefolk i Fohlehagen, Lundby 22/11 1817

Den förste boende i Knivaledet hette Johannes och var född av torparefolket Johannes Svensson, född 1785 och Maria Andersdotter, född 1784 - då 33 år gammal. De var torpare vid Fohlehagen i Lundby - en utjord till Höjentorp.

1817 föddes alltså sonen Johannes den 22/11.(Sedan följer en felskrivning av hans födelsedatum till 22/1 med honom genom alla husförhörslängder.)

Faddrar var Lars Jonsson och hans hustru Stina i Fogdegården, samt drängen Fredrik och pigan Maja.

1819 - två år efter födseln - flyttade föräldrarna med sonen Johannes och hans broder Anders född 1811, till "Krogen - eller Lilla Svarvarebacken" (-står också som "Krogen under Svarvarebacken").

1820 flyttade familjen vidare till en intäkt under Fogdegården, Klostret, och där visar det sig efter hand att sonen klarar både att läsa uti bok och utantill kan Lutherska katekesen samt Förklaringen.

1833 får bröderna ytterligare en bror, Carl Johan.

1835 lämnar Johannes familjen för Skövde 18 år gammal, efter att hans bror 1831 flyttat till Svarvarebacken 20 år gammal.

Familjen Johannes Johansson:

1845, 10 år senare och då 28 år gammal, står det att han flyttar in som Johannes Johansson, intäktsägare under Smedsgården, Lindstorp, från Ving. Nu med hustru Gustafva Amelia Skarman född 1822 i Skara och en son, Carl Fredric född den 11/6 1843 i Ving.

1846 13/4 föds sonen Agust i Lindstorp under Smedsgården.

1846 - 1851 under den perioden inskrivs familjen som "inhyses vid socknens slut" och ägarbeteckningen stryks.

1849 får de ytterligare en son, Anders Petter 7/7 1849.

1851 Johannes står som "Smeden" och familjen flyttar troligen till ett hus under Ulfsgården, skrivna "på Klostrets rote".


1852 flyttar de igen och skrivs som "Klostret på rotens slut" och de tycks trots detta bo på ställe under Överbo rote. Sonen Carl Fredrik står nu som musikant. Samma år föds dottern Fredrika den 20/6.

1854 föds sonen Johannes Alfrid den 30/12.
1857 föds dottern Mathilda den 15/11
1860 föds dottern Carolina den 16/7

1861 flyttar hela familjen på nytt och skrivs "På Klostrets rote - I socknen boende på allmän mark", inhyses, och här dör samma år sonen Johan Alfrid den 14/12.

Knivaledet uppförs för familjen efter beslut av sockenstämman 1862:

1863 lämnar sonen Agust familjen för Skara och familjen flyttar än en gång som inhyses in under Smedsgården, Överbo rote - troligen fortfarande skrivna på Klostrets rote eller socken.

Nu skrivs Johannes som Johnsson i efternamn för första gången i husförhörslängden.
Här kan det då vara huset vid Knivaledet som avses, som borde ha blivit färdigt ett år efter beslutet av sockenstämman.

1864 lämnar den äldste sonen Carl Fredrik, nu 21 år gammal och beskriven som "målare" familjen för flytt till Stockholm.

1865 föds sonen Frans Wilhelm den 4/10

1866 flyttar sonen Anders Petter, nu 17 år, till Vinköl och den bara 5 månader gamla sonen Frans Wilhelm dör.

1868 föds dottern Maria Christina den 4/4.

1869 flyttar dottern Fredrika, nu 17 år, till Borregården.

****************************************************************************************************************************

Nu flyttas familjen Johannes med hustrun Maria och fyra av de yngsta barnen mellan 12 och 1 år gamla till inhysesstuga på Öfverbo rote.

1872 står sonen Anders Petter som försvarslös och avflyttar på nytt detta år, efter att ha hunnit bli inskriven återigen.

1875 flyttar dottern Matilda hemmifrån som piga för Kyrkebo, 18 år gammal.

1880 finns sonen Anders Petter här igen och lämnar 1883 för Sundsvall.
1881 lämnar dottern Carolin familjen för Varola, nu 21 år gammal.
1884 flyttar sonen Gustaf till Berg, nu 21 år gammal.
1886 flyttar Maria Kristina till Göteborg, nu 18 år gammal.


1887 den 14/4 dör hustrun Maria och lämnar Johannes som änkling ensam, nu 70 år gammal.
 

Snett emot Knifvaledet på dåvarande Nohlgårdsmark låg Sandbacka

På kartan 1881 hittar vi också överraskande ytterligare ett boställe snett mot Knifvaledet på det som efter Laga skiftet 1850 blev den ena Nohlgårdsdelen (senare del av Överbo Nolgården 14:8). I karttexten kallas dett aställe för Sandbacka. Här något förtydligat för att bättre se siffror och boningshus.

Följande kan vi läsa i karttexten:
161 = Åker på sandmylla på sandbotten
162 = Dito på grusbotten
163 = Hustomten Sandbacka
164 = Vallbacke
165 = Allmän väg

Platsen för Knifvaledet (byggt 1862) är också utmärkt.

Knivaledet i sin ursprungliga skepnad i början av 1900-talet - Matilda Johansson köper stugan flyttar dit sin mor & syster 1899

Foto från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, Lundby, 2014 Foto från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, Lundby, 2014

Matilda och Kristina Johansson i Knivaledet

Ur husförhörslängden 1899 - Knivaledet nämns för första gången i husförhörslängd;
In 1899 från Fattighuset till Knivaledet Anna Britta Larsdotter, inhyseshjon, f. 1823 - död 1903 i Knivaledet

Hon flyttade in tillsammans med;
Dottern Matilda Johansson, linnesömmerska (kvinnan på bilden till vänster). Född 1861 på Kyrkebo av statkarlen Johannes Andersson med hustrun Anna Larsdotter, där fadern dör före hennes födsel och resten av familjen hamnar inhyses på socknen, alltså redan innan Matilda var född.

Senare i livet var hon piga på Tomten i Lundby, hos Förbergs, som hon lämnade 1885 efter att ha tjänat där i 6 år. Innan dess bodde hon i Sköfde - död 1919 i Knivaledet.

Kristina Johansson t h är troligen hennes 3 år äldre syster.

Ett vackert proportionerligt litet "torphus" med spåntak och trärännor byggt av socken på mark upplåten av Hålltorp. Här utan senare tiders utbyggnader utmed båda långsidorna - troligen ursprungligen bestående av ett rum och litet kök med en välmurad skorsten! Ingen förändring på fotot sedan huset byggdes 1862. Förstorar man fotot ser man att på bordet pågår sömnad med symaskin från tiden och Hålltorp skymtar i bakgrunden mellan löven.

Formalia;
Systrarnas mor Anna Britta Larsdotter, född 1823 15/2 i Berg - död 1903 7/11 i Knivaledet

****************************************************************************************************************************

Historien om Matildas familj;

Drängen på Nygården, Johannes Andersson, född i Skarke 1824-05-22 av torparefolk under Prästgården i Skarke - Kjellehagen, flyttar in från Stora Lycke och gifter sig 1849 med Anna Britta Larsdotter, född Berg 1823-02-15 likaså av torparefolk under Kamsgården i Berg. De får sonen Johan August 1849-03-22, född på Nygården.

Johannes Andersson och Anna Britta Larsdotter med sonen flyttar sedan direkt till Kyrkebo där han blir statardräng 1850. De får där ytterligare en son, Carl Wilhelm, född 1852-09-03. Därefter kommer barnen; Adolf, 1855-05-27, Christina 1858-08-03 och Matihilda 1861-01-24. Tyvärr dör Johannes redan innan Matilda föds - han dör den 11/10 1860 i gulsot och familjen står då som inhyseshjon.

Ur sockenprotokollet från den 3 mars 1861 (AID:v80913.b266);
"Enkan Anna Stina (fel namn) Larsdotter vid Kyrkebo, som med 5 stycken minderåriga barn befinner sig i de mest utfattiga omständigheter, hade nu hos Fattigvårdsstyrelsen begärt att Sockenens Fattigvård skulle taga och helt och hållet draga försorg för 2:nne av hennes barns uppfostran och vård och då denna hennes begäran nu framställdes till Sockenmännens bepröfvande och afhörande, så svarade de, att då Sockenen för närvarande har så många värnlösa barn, som fallit Fattigvården till last, och man har mycket svårt att kunna anskaffa tjenlige fosterföräldrar åt de barn, som Fattigvården redan måst anaga sig, för närvarande intet annat beslut kunde fattas, än det att Enkan Anna Stina Larsdotter tillsvidare har sina barn under sin vård, men erhåller af Socknens Fattigmagasin det understöd, som anses för hennes och barnens bergning vara oundgängligen av nöden påkalladt."

I efterlämnade dokument från köp enligt ensittarlagen 'byggde' änkan Anna Johansson Knifvaledet på Hålltorps mark 1870! Det finns dock inget som visar att hon överförts i husförhörslängd från 'under Prästgården inhyses' till under Hålltorp.

Anna Britta blir nu som änka utan försörjning direkt skriven 'I socknen' med sina 5 barn och kvarstår så skriven tills de sista av barnen flyttar hemifrån 1877. Matilda flyttar då till Sköfde, dit systern Christina flyttat redan 1875.

1880 står hon skriven med dottern 'Vid Roten' som inhyses änka i Skarke Rote på sidan efter Prästegården. Dottern Matilda flyttar hem från Tomten i Lundby år 1885.

Via Fattighuset till Knifvaledet;
De båda flyttar av någon anledning härifrån till Fattighuset 1897, som de båda lämnar tillsammans två år senare den 7/11 1899 för att flytta in i det nu under Hålltorp i husförhörslängd förda Knifvaledet. Då står Matilda som Linnesömmerska.

Här lever de båda tills de dör. Modern Anna Britta Johansson dör här 7/11 1903 och Matilda lever vidare här och dör den 14/8 1919.

Skräddarmästare Achmed Borén från Skövde köper huset 1938

Bild från project Runeberg; Porträttgalleri Skaraborgs län 1933 Bild från project Runeberg; Porträttgalleri Skaraborgs län 1933

Achmed Polycarpus Borén föddes i Skövde stadsförsamling den 5 november 1896.

Föräldrar;
Anders Peter Borén, född i Undenäs 1856 7/4, skräddarmästare  och hans hustru gift 22/12 1881
Anna Karlsson, född i Näsby, Örebro län 1858 2/5

Achmed har sex syskon i hemmet när han föds på tomt Nr 52 i Skövde. Han får 1900 ytterligare en syster. Han gjorde sin värnplikt i Vimmerby och återkom till familjen den 9/6 1923. Han blev skräddarmästare i sin fars skrädderi.

Han gifter sig den 31/8 1930 med Svea Margit Matilda Olsson, född 1897-07-07. Hon blev senare affärsföreståndare och affärsbiträde i Boréns skrädderi.

1938 köper han, 42 år gammal, Knivaledet för 500 kronor och enligt Bengt Jonsson, Ivarstorp, åkte han tåget in till Skövde. (Via Arne Sträng, 2016)


Berit Friman berättar 2016 att Evald Friman körde paret i Frimans taxi till Skövde vid tillfälle och att en gång gick bakaxeln sönder på taxibilen, så att parat fick ta bussen hem till Knifvaledet.

Det verkar sedan som det var han som sålde till Lennart Österlund 1962. Då hade de redan lämnat Knifvaledet och var vid 1946 års mantalskrivning folkbokförd i Skövde, kvarteret Brage 7 med adress Långgatan 15. Troligen behöll paret huset som sommarstuga.

Han dog 10/4 1967 och hans hustru 29/12 1992.

Från Knivaledet till Hålltorp. Klicka på bilden för större bild! Från Knivaledet till Hålltorp. Klicka på bilden för större bild!

Ljungstorpsvägen mot Hålltorp och Ängarås vägkorsning

Bild föreställande Ljungstorpsvägen en bit från Knivaledet mot Hålltorp. Foto av en akvarell gjord av Kerstin Persson, Tre Bäckar förmedlad via Verna Andersson, Ljungstorp, 2013-04-15.

 

Från Hålltorps mangårdsbyggnad väster ut mot Knivaledet

Foto Kent Friman, 2013 - copyright Foto Kent Friman, 2013 - copyright

Det finns många med minnen från den lilla stugan vid korsningen av Skarke byväg och landsvägen till Skövde
- här en berättelse från Sten Lövgren,  idag i Kungälv

Brevet togs emot av Ulla Berg i Prästgården 2020-01-14, vars mor är släkt med Lövgrens.

Läs mer om familjen Lövgren A. 50 Lövberga

Knifvaledet repareras och utvecklas till historiestuga

Tak rensas, tegelpannor byts och skorsten fogas om - ny hängränna med stuprör monteras.

På väg att bli ett nödvändighetsställe med historisk atmosfär trots modern digital mulltoa.

Skorstenen dras om med insatta rör och ommurning i mellanväggar

Den öppna spisens skorstenspipa får samma behandling.

Återställning av plats för ny spis.

Eldsjälens Värme AB i Skara ombesörjer att en ny järnspis gjuten i form från 1858 passas in.

Hjärtat i historiestugan är på plats!

Även den öppna spisen ommuras för att anpassas till historisk tid och kan nu återställas med sin Roslagsspis.

Julstämning skapas 2016

Knifvaledet välkomnar det första mötet med historiegruppen

Ett julmöte med historiegruppen för ljungstorps historia öppnar huset för sina syften som historiestuga.

Planeringsmöte hålls inför årsmötet den 30 mars 2017 - torparfrukost

En modern brunch i form av "Torparfrukost" - bestående av stekta bruna bönor, stekt rotmos, potatis, stekt salt sill, stekt lök, stekt grynkorv, ägg, rågbröd, smör och ost med kaffe. Knifvaledet börjar fungera som den mötesstuga för historieprojektet som det är tänkt. På bild ordföranden med i planeringsmöte inför allmänt föredrag från hemsidan www.ljungstorpshistoria.se kring Tre Bäckar och Agda Österberg den 30/3 kl. 19.00 i Varnhemsgården.

Den uppdukade torparfrukosten i närbild - än saknas anpassning av inredning till den historiekänsla som huset beräknas få.

Inredningen börjar anpassas för att ge historisk känsla

Linnesömmerskan Matilda Johansson modell av handdriven symaskin inskaffas via Tradera - byggd 1878!

Via tidigare ägt slagbord, Berit Frimans handsydda dukar och Welins handel i Varnhem som levererat en tidstypisk sekretär, så byggs husets atmosfär upp meter för meter,

Kringområdet anpassas till en tidigare kulturmiljö

Skylten med det historiskt klingande namnet sätts upp. Namnet har lagts fast hos Lantmäteriet och är adress för huset för t ex paketleveranser - Skarke Knifvaledet heter det formellt.

Grannarna i Nygården röjer utmed sina stenmurar och inspirerar andra i området och ger en fantastisk utblick direkt från Knifvaledsstugan.

Stugan syns nästan inte i sitt slybeväxta område - här från öster. Foto hösten 2016 innan rensning.

Stenmurarna i omgivningen är hösten 2016 tätt slybeväxta - se bara hur perfekt och vackert tillpassade de är!

2017 i februari startar röjning av träd och sly

Den yttre miljön anpassas till den historiska landsvägen över Billingen som startar här från Överbo by nära Klostret. Här har ett 30-tal träd och buskage tagits ner under februari månad 2017 och man har sparat en allé av träd som går utmed vägen och när Hålltorp.

Nästa steg blir att blottlägga så mycket av stenmurarna som möjligt för att återskapa atmosfären av historisk väg. Det är mycket grönt att röja!

Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!