A. 23 Broddenstorp eller Rättarebacken

Kort sida och inga klickbara rubriker - bara att scrolla sidan ner!

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 23 Broddenstorp eller Rättarebacken som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!
Sidan har uppdaterats efter att detta dokument lades upp här!

Broddenstorp 1:1 eller Rättarebacken

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Fördjupad översiktsplan 2014; husplaner för Broddenstorpsägan


I Skara kommuns planer för Ljungstorp finns planer på bebyggelse för en del av forna Broddenstorps och Gruvesätters tidigare ägor - se vidstående karta.

I detta område har legat åtminstone 3 boningshus under 1800-talet - Broddenstorp inte direkt inom bebyggelseområdet;

1. Broddenstorp/Rättarebacken
(finns i Riksantikvarieämbetets fornsök)

2. "Nya" Rättarebacken

3. Inhysesstuga för rotens sol- dater mellan "Nya" Rättarebacken och Bäcktorp - se 1877 års karta


 

Karta 1960 med rödmarkerad äga för Broddenstorp före skiftet 1803. Karta 1960 med rödmarkerad äga för Broddenstorp före skiftet 1803.

Ur ortsnamnsregistret:

Broddenstorp;

Skattegräsgäld för Hålltorp, förr bebyggt med ett torp. Troligen namnat efter någon med namnet Brodd.

Rättarebacken (alternativt namn);
Nämnes icke i dagligt tal (1926). Häradstjänare eller Kronorättare e dyl kan ha bott på ägan - se jordaboken nedan!
 

Gräsgäld från 1600-talet, dvs beskattat som öde med grässkörd från eller bete på marken. "Broddenstorp en gräsgäld" låg på Kronomark, men kunde upplåtas mot skatt.

1736 upplåtet som torp till Krono Rättaren Bengt Månsson att leva av, därav namnet: Rättare- backen och egentligen på Broddens-
torps gräsgäld
.

1764 ianspråktaget som skogvaktarboställe för heideridare Anders Flinck.

1789 lämnad till Rättaren Anders Flinck enligt 1825 års specialjordebok - se specialjordeboken här nedan!

Namnformer:
Broddenstorp en gräsgäld (Jb 1736)
Broddenstorp (Jb 1749)
Broddenstorp el. Rättarebacken (1803)

Hämtat från Riksantikvarieämbetets fornsök för Broddenstorp

10208401570001
Lämningstyp:                   Lägenhetsbebyggelse
Antal:                                 1
Typ:                                   Torp
Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning
Kategorier:                       Bebyggelselämningar
Typisk datering:               Medeltid/Nyare tid
Län:                                   Västra Götaland
Kommun:                          Skara
Landskap:                         Västergötland
Socken:                             Varnhem
Koordinater :                     (N/E) 6472185 / 423132 (SWEREF 99 TM)
Koordinater (x/y):             6475348 / 1376008 (RT-90 2,5 gon V)
Koordinater (lat/long):     N 58° 23' 1,44", E 13° 41' 7,51" (WGS84)
Visa i Google Earth:         Varnhem 157:1
Visa på karta (hitta.se):    Varnhem 157:1

Beskrivning:

Stensättningsliknande lämning närmast rund, 4-5 m diam och 0,4 mh. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 meter stora. Beväxt med några lövbuskar. Sannolikt är detta en husgrund. 50-150 m NNÖ omlämningen är ett tiotal odlingsrösen. Namnet bör sättas ut, då det varit fastighetsnamn, men nu sannolikt är försvunnet som sådant.
 

Orientering:                        20 m N om NV hörnet av skogsplantering.
Terräng:                              SV kanten av moränrygg (NÖ-SV).

Namnlista:                          Broddenstorp
Kartblad:                             8D5f SV (RT90)

Ännu 2006 gick det klart och tydligt att uppfatta grundstenarna

Stående på en av hörstenarna till Broddenstorps boningshus öveblickar Verna Andersson 2006 fyrkanten med grundstenar som fortfarande då kunde skönjas bland vitsipporna. En av stenarna i förgrunden har "sparkats ren" för att visas.

"af Broddenstorps eller Rättarebackens intägt"

"af Broddenstorp eller Rättarebackens intägt" - är tilldelningen till Stora Hålltorp vid skiftet 1803. "af Broddenstorp eller Rättarebackens intägt" - är tilldelningen till Stora Hålltorp vid skiftet 1803.

Ovanstående är karttext till kartan för skiftet av Billingeliderna 1803 som visar att förrättaren då använde de båda namnen Broddenstorp och Rättarebacken som synonyma med varandra och att marken bestod av det område som gick från Flinkebacken i väster till Ljungstorpsvägen i öster med Upsala i norr och Bäcktorp m fl i söder.



På en modern karta ser man var Broddenstorps husbyggnader (och mark) fanns genom en ditlagd markering just norr om fastigheten Sandtagets mark (5:1).

Huset låg precis invid ravinen ner mot bäcken som gett Bäckedalen sitt namn.

Broddenstorps infartsväg var historiskt via kurvan på landsvägen i öster, söder om Lövberga, och följde där gränsen för lägenheten fram till boningshuset i västra delen av ägan.

Broddenstorps ursprungli- ga mark gick ända fram till spetsen vid järnvägen och omfattade då även Lövberga.








Broddenstorp; specialjordebok 1825;  kronorättare Månsson 1736

Tolkning av texten i specialjordeboken;

Broddenstorp en gräsgäld
 

"På Kronoparken Billingen och vid Kronhemmanet Iwfarstorp beläget, år 1736 wid jordransakningen blef detta som torp upplåtit Krono Rättaren Bengt Månsson att lefva av, på det att han, som ej boställe hade, måtte vara närwarande wid mönstringarna uti Valle Härad, ännu som under Kronoförättningarne.

År 1791 den 30 juli blef detta kartlagt till Gräsgäldshemman med emottagen Ränta Kronan behållen.
År 1812 den 25 juni blef till läge af Konungens Befallningshafwandes order den 21 Januarii samma år ytterligare skattläggning här å werkstäld till lika ränta."

Här fanns alltså redan 1736 en rättare med rätt att som torp bruka Broddenstorp - senare 1764 föreslagen som skogvaktarbostad åt ärevördige hederidare Anders Flinck.

Gräsgäld = avgift för höbärgning och bete på något jordområde - även; upplåtelse av ödeshemman mot erläggande av ”gräsgäld”.
Kronan: om avgift till kronan för rätt till höbärgning o. bete å ödeshemman
Tydligen lite kontroversiell skatteform - åtminstone tidigare: jmfr: (cit. fr. 1618). Här efter (skall) intet hemman brukas för Grässgäldh, uthan den som någon ägo af hemmanet bruukar skall wara skyldigh betala heele Räntan.

Ur specialjordeboken 1825; Flinkens intäkt, "rättare  Anders Flink"

Kronorättare Anders Flink;

Det finns tidigt flera Rättare som kan ha gett namn åt "området" som Rättarebacken redan i slutet på 1700-talet och början av 1800-talet.

 Då bodde på "Flinkens intäkt" 1789 en Kronorättare Anders Flink. Hur sambandet ser ut med den "skräddare Anders Flink" som bodde här enligt karta 1783, men tidsangivelserna torde ju göra gällande att det är samma person. 

Det går inte heller med säkerhet att fastställa att vilket samband detta har med den Hederidare Anders Flinck som just Broddenstorp planerades som Skogvaktarboställe för på karta 1765.

Jordeboken 1825 i klartext: "En plats lemnad för Flinckens Intägt - Jordeboks Ränta - 4.6 4.

I klartext: "Belägen på Kronoparken Billingens Liderne, nära intill hemmanet Ifvarstorps odal egor, innehåller 2 Tunnland 19 kapplands rymd, är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789 efter Kongelig Befallningshafvares utslag af den 24 april är denna plats Ränta Konan behållen, och af Landtmätaren åsatt. Denna Flinkens Intägt är den 24 maj 1829 Skattlagd till penningar 4 rdl (1. xxx 1:33/4) summa 1^8 rst. Såväl som Skatteläggning genom Kgl Kammar Collegii utslag den 8 maj 1832 är gillad och stadfäsdt, hvarigenom den förra upplupna Räntan, kommer att försvinna. Se Kgl. Befallningshavande skrifvelse den 16 Juni 1832."

"Rättare" Anders Flink, kan ha förstärkt namnet Rättarebacken för del av området vid/i Bäckedalen, eftersom namnet används redan i den första bevarade husförhörslängden  redan 1779.

Broddenstorp som namn används inte förrän långt senare tillfälligt som benämning i husförhörslängd (1891).

Broddenstorp namn på torpet som föreslogs bli skogvaktarbostad

Klicka på texten för att läsa den bättre! av Nils Lann i Varnhemsbygden. Klicka på texten för att läsa den bättre! av Nils Lann i Varnhemsbygden.

Karta från 1764 visar förslag till Broddenstorps skapande som skogvaktarbostad - Nr 1 + 2 på bilden.

Själva omläggningen av de fyra soldattorpen och bildandet av det större Broddenstorp har på kartan uppmätts och markerats på kartan. Senare gränser stämmer något så när överens med härefter kommande kartor för olika delar av området. Gränsen i norr för soldatområdet tycks dock gå ett stycke mer söderut på den här kartan


Grön markering är Broddenstorps inritade ägor som väl stämmer med den gräns som sedan kom att visa Hålltorps ägor efter skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803.

Broddenstorp skapades huvudsakligen av ett ursprungligt torp som låg här, Broddenstorp, - markerat med siffran 1 på kartan - och mark ur Kronoparken Billingen - markerad med siffran 2, prickad mark vid Broddenstorp.

Kronoparken i stort sett omringade vid den här tiden Broddenstorp med avbrott av Upsala hemman, Ivarstorps och Späckatorps ägor samt de fyra soldatställena här belägna i Ljungstorp, men alla utom hemmanen låg på kronoparksmark. Därför kunde kronan vid det här tillfället ensidigt ändra i markindelningen för alla de fem berörda torpen.

Det fanns före 1764 ett inhägnat kronotorp kallat Broddenstorp norr om Späckatorps Odallycka och Soldattorpet Bäcktorp - här markerat med 1 på kartan. Motivet till Torpets placering just här framgår av naturen själv ännu idag, (trots modern dränering), då det låg upphöjt som en ö på en mindre höjd (backe) bland albevuxen vattensjuk mark i övrigt och västerut fanns bäck och bäckravin som gett Bäckedalen sitt namn.
 

Redan 1764 ser man att det finns ett markområde vid Ljungstorpsvägens norra sida rakt söder om Broddenstorp, som då hörde till Kronoparken ,men som senare kom att bli sockenallmänning, då den inte fördelades till någon enskild gård vid skiftet av Billingeliderna.

Broddenstorp från karttext; tolkat i Varnhemsbygden av Nils Lann

Klicka på texten för större text! Ur artikel av Nils Lann, Ljungstorp i Varnhemsbygden. Klicka på texten för större text! Ur artikel av Nils Lann, Ljungstorp i Varnhemsbygden.

I karttexten kan man alltså läsa att man till Skogvaktareboställe skall taga "det så kallade Broddenstorp uppodlade ägor, jemte en del af utmarken därikring". Vilket visar att det här fanns ett redan uppodlat Kronotorp, som man även här använder "det så kallade" om vid benämningen Broddenstorp! Tydligen inte ett helt etablerat namn på torpet - kanske just namnat efter någon som odlat upp ägorna och bott där på kronomarken.

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

 

Broddenstorp finns utmärkt på kartan med väg från landsvägskurvan. En stig som ännu idag finns kvar fram till de grundstenar som ligger kvar efter husgrunden. Man kan också se att kartan tolkar ägorna för Broddenstorp att den når ner till landsvägen mitt för boningshuset, trots att detta egentligen är Späckatorps Gamla Odallycka

Så här tydligt inritades också Flinkens husplats nära Broddenstorp i slutet på 1700-talet på militär handritad karta från 1801. Man kan redan ana formen för kommande Flinkebo vid anslutning till Ivarstorp 1803 vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna.

(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)


 

Karta 1877 där Broddenstorpsägan = St Hålltorps äga på karta

Med rött ifyllda bostadshus som de kan uppfattas på 1877 års karta vid förstoring (Kent Friman, 2013) Med rött ifyllda bostadshus som de kan uppfattas på 1877 års karta vid förstoring (Kent Friman, 2013)

På kartan 1877 finns inte någon byggnad utmärkt för Broddenstorp/Rättarebacken. Platsen här markerad med X.
Dessutom ser man hus på platsen för "Nya" Rättarebacken samt söderut mellan detta hus och Bäcktorp (här markerat med Stp=soldattorp)

Boende på Rättarebacken 1770-1905

Ur husförhörslängd 1779-1787;1786-1791;1792-1800;
Rättarebacken
- (Broddenstorp nämns inte i Hfl vid den här tiden) - här finns då;

                          Anders Andersson, född i Lundby 1723 - han dör här 1779
Hustrun/Enkan  Lena Bengtsdotter, född i Ökull 1736
Sonen               Bengt Andersson, född på platsen 1776 den 21/12

In flyttar;          Jonas Sundberg, född i Herja 1735 - flyttar in från Sköfde 1782 - och dör här 1785

In flyttar;          Olof Andersson, född i Wing 1753 - flyttar in 1792 den 30/2 - dör här 1793
Hustrun/enka     Maria Gustavsdotter, född i Sjogerstad 1732 den 23/2
                        
Hustruns moder
Enkan                 Maria Andersdotter, född i Ökull 1700

Pigan                  Elsa Christina Larsdotter, född Warola 1764 - flyttsar ut till Ulunda 1790

Skräddaren       Johan Ahlqvist, född i Ifvarstorp 1766 - finns inskriven här fr o m 1786
Hustrun             Chatarina Larsdotter, född i Varola 1764
Son                     Sven, född på platsen 1792 den 1/3
Son                     Johannes, född på platsen 1795
Son                     Lars, född på platsen 1798 den 1/4
 

Ur husförhörslängd 1800-1815;
Rättarebacken
- kvar finns då;

Arrendator      Johan Ahlqvist, född i Ifvarstorp 1766
Hustrun           Chatarina Larsdotter, född i Varola 1764
Son                  Sven, född på platsen 1792 den 1/3
Son                  Johannes, född på platsen 1795 - dör här 1801
Son                  Lars, född på platsen 1798 den 1/4
Dotter               Greta, född på platsen 1801 - dör här 1807
Son                  Jonas, född på platsen 1803 den 18/6 - dör här den 29/3 1808
Dotter              Stina, född på platsen 1806 den 2/8 - dör här den 6/12 1806
                      - flyttar ut med familj och hushåll till Klockarestugan i Klostret 1810

Efter hand inhyses;
Änkan             Greta Johansdotter, född i Klostret 1744 (Klosterbergs änka) - ut under St. Hålltorp 1812
Dotter             Gretha, född i Klostret 1785
Dotter             Monica Andersdotter, född i Klostret 1777 - återvände hem 1806 - ut Broddetorp 1807

I den här texten står i direkt följd också Johan Kjempe med familj - med text som svårligen går att tolka till;  "inhyses under Store Kullen" - möjligen bodde alltså familjen i Rättarebacken en kort tid;
  
Maken            Johan Kjempe, född i Lyrestad 1762 den 10/9 - (Not; "Dömd Tjuv - straffad här 3/4 1814") - flyttar ut
                       med rester av familjen till "under Sten" året efter att frun har dött - 1812
Hustrun         Maria Andersdotter, född i Hendene 1760 - dör här 1811
H. Dotter        Greta, född på platsen 1785 - flyttar ut till Amundtorp 1811
H. Dotter        Inga Maria Olofsdotter, född på platsen 1788 - flyttar ut till Händene 1812
Gemensamma barn;
Son                Andreas, född på platsen 1796
Son                Olaus Johansson, född på platsen 1799 den 20/2
Dotter            Johanna, född på platsen 1803 den 11/12

Ur husförhörslängd 1815-1836;
- familjen Kjempe och de övriga hade 1812 alla lämnat Rättarebacken,
nu saknas namnet utskrivet Rättarebacken i Hfl - och det finns några grupperade inhyses under Stora Hålltorp, som är svåra att exakt placera på just Rättarebacken under de här åren.

Ur husförhörslängd 1836-1846;1846-1859;
- nu under Stora Hålltorp; Torp
- troligen Rättarebacken - nu står här;

Torparen    Anders Pehrsson, född i Häggum 1795 den 17/3 - uttaget lysning 1841 - dör här 1849
Hustru 1     Stina Andersdotter, född i Warnhem 1792 den 24/3 - dör här 1840
Son             Johan Ivar, född i Häggum 1817 den 22/10 - flyttar ut 1836
Son              Pehr, född i Warnhem 1822 den 23/3 - flyttar ut 1841
Son             Gustaf, född i Warnhem 1829 den 24/4 - flyttar ut 1847 med modern
Hustru 2     Greta Johansdotter, född på Thorsö 1804 den 16/2 - flyttar in 1841 från Engarås - ut 1847
gem son      Alexis, född i Warnhem 1844 den 16/12 - flyttar ut 1847 med modern - vidare 1852

- alla i familjen hade lämnat Rättarebacken senast 1847

 

1852 flyttar Jonas Larsson in som Torpare under Hålltorp - först på Rättarebacken innan han skriver Torparkontrakt kring Kämpenstorp med Arvid Pettersson på Hålltorp 1864 och då flyttar dit;

Torparen          Jonas Larsson, född i Warnhem 1823 den 11/2 - inflyttad torpare under Hålltorp 1852 - gift 1853    Hustrun            Cajsa Andersdotter, född i Wånga 1824 den 3/10 - dör den 23/12 1883
Dotter                Lisa, född i Warnhem 1853 den 26/9 - ut Röxtorp 1869 - hem 1870 - ut Ulunda 1871 - hem 1877
Dotter                Johanna, född i Warnhem 1855 den 5/11 - flyttar ut å Lilla Hålltorp 1874 - hem och ut Horn 1877
Dotter                Carolina, född i Warnhem 1858 den 3/11 - flyttar ut till Fellingsbro 1874 - hem ut igen 1879
Son                    Arfvid, född i Warnhem 1869 den 3/4
Son                    Oscar, född i Warnhem 1863 den 10/9 - dör här den 26/8 1864
Son - tvilling       Carl, född i Warnhem 1866 den 4/10 - tvillingarna dör efter varandra - Carl den 25/5 1867
Dotter- tvilling    Helena, född I Warnhem 1866 den 4/10 - dör den 7/6 1867

- familjen lämnar Rättarebacken för torparkontrakt i Kämpenstorp 1864!


Husförhörslängd 1880-1895;
Rättarebacken
; Jonas flyttar tillbaka till Rättarebacken efter fruns död 1883;
dottern med familj flyttar in med faderna liksom sonen flyttar hem en tid till fadern Jonas i samband med giftermål;

Torparen         Jonas Larsson, född 1823 - skrivs nu här på Rättarebacken efter sin frus död 1883

Broddenstorp kallas det för den här familjen - men är samma ställe;
Husaren           Frans Löfgren, född i Warnhem 1863 den 21/7 -  in från Götlunda gift med dottern till Jonas
Hustrun            Elisabeth Jonsson, född i Warnhem 1853 den 26/9 - in från piga på Stora Hålltorp
Dotter tvilling    Anna Elisabeth, född i Warnhem 1891 den 15/10
Son tvilling       Sven Hjalmar, född i Warnhem 1891 den 15/10
Son                  Gustaf Henning, född i Warnhem 1893 den 26/11

- familjen flyttar till Lövberga 1893

In flyttar sonen 1893;
Arbetaren       Arfvid Jonsson Bäckström, född i Warnhem 1869 den 3/4 -  in den 11/11 1893 från Borgunda
                        - 1893 i samband med giftermålet den 12/11 1893 med
Hustrun           Hedvig Elisabeth Carlsdotter, född i Warnhem 1866 den 23/9
Son                   Einar Ferdinand, född i Warnhem 1894 den 26/7

- familjen flyttar till Lindtorp den 1/11 1895 som hyrande under några år och till Sjogerstad den 13/11 1896

Husförhörslängd 1895-1922;
Rättarebacken;

f.d. Torparen   Jonas Larsson, vårdas troligen hos sin dotter i Sandtaget en tid intill sin död 1903.

Sonen flyttar hem en sista gång innan han flyttar till Bäcktorp 1905 och bor här på Rättarebackenvid faderns död 1903;

Arbetaren       Arfvid Jonsson Bäckström, född i Warnhem 1869 den 3/4 -  in återigen den 22/3 1901 från
                        Borgunda
Hustrun          Hedvig Elisabeth Carlsdotter, född i Warnhem 1866 den 23/9
Son                 Erik Waldemar, född i Brogunda 1898 den 27/8
Dotter              Anna Cecilia, född i Borgunda 1900 den 22/11
Son                 Åke Einar, född i Varnhem 1902 den 8/5
Son                 Olof Gustaf, född i Varnhem 1905 den 19/4

- familjen köper f.d soldatorpet Bäcktorp och flyttar dit 1905

Rättarebacken säljs för avflyttning, upphör som torp i sekelskiftet

Efter denna sista avflyttning 1905 från Rättarebacken finns inga fler boende där. Vid försäljning av Jonas Larsson byggnader på ofri grund, Rättarebacken på Hålltorps ägor, så värderas husen för avflyttning 1903 och detta genomförs säkert eftersom husen snabbt försvinner ur folks medvetande. Det blir snart lite oklart kring Broddenstorp och Rättarebackens lokalisering med byggnader, då minnet snabbt förbleknar.

Dessutom kommer det ju att finnas ett senare Rättarebacken vid kurvan nedanför Lövberga på den äga som som 1803 i karttexten kallas Klosterbergs intaga. Det vill säga på Hålltorps mark sedan 1803, men i stället i den östra delen av den stora gräsgälden från Flinkebacken till Ljungstorpsvägen.

I lagfartsboken för Broddenstorp finns noterat att Charlotta Pettersson med fastebrev den 17 juni 1875 för August Pettersson och hans hustru Charlotta var ägare när Per August Pettersson tog hela lägenheten av Broddenstorp  11  tillsammans med A. Th. Göthberg och han hustru Elisabeth Göthberg, Arvid Edvard Pettersson och Johan Werner Pettersson. Efter hand köpte Per August ut de övriga och hade ensam tagit över ägandet 1911.