Kort sida utan klickbara rubriker - bara att scrolla ner för sidan - titta och läsa!
A. 32 Skygget
Ett Nybygge under Sten -> Skygget under Sten - > under Hålltorp 1838
1960 års karta med markering med rött för Stens ägor och svart markerar läget för boningshus för Nybygget Skygget
Ur Ortsnamnsregistret;
Avhyst torp å Nr 1 Sten, låg på sluttning- en av Billingen under berget. (1928)
Har enligt Husförhörslängderna mesta- dels haft inhyses och övriga boende på gården Sten vid t ex generationsskiften och ägarbyten.
Har troligen aldrig varit ett 'självständigt' torp med egen tillhörig mark av någon storlek.
Uppfördes som "Ett nybygge" på mark under Sten 1791 (enl. husförhörslängd)
I Husförhörslängder;
Redan 1846 försvinner Skygget som särskild plats för boende i husförhörslängderna. Möjligen användes det, efter det att Anders Pettersson på Hålltorp tagit över, som hus för inhyses och generationsväxlingar på Sten.
Från Riksantikvarieämbetets fornsök angående Skygget:
Beskrivning
Bebyggelselämning, bestående av en husgrund, 6 x 4,5 m (40-240 cg) med murstocksrest i södra hörnet. Norr och väster om grunden är stenplockad mark. Nedanför nedersta delen av grunden är också en ganska kraftig åkerterrass.
Orientering 25 m Ö om skogsväg.
Terräng Avsats i relativt brant N-sluttning från Billingen. Skogsmark(barrskog).
Granskningsdatum1984-09-07
Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:11
Med lite god fantasi kan man ana, på denna detaljförstoring av fotot på Sten 1906, att också huset för Skygget finns i sluttningen just där berget reser sig upp för diabasbranten.
Markeringen på bilden ger i alla fall säkert läget för huset enligt kartor och beskrivning; "låg på sluttningen av Billingen under berget".
En bild från platsen för Skygget med dagens riksväg 49 nedanför och Fermabron alldele4s till höger utanför bild. I björkhagen endanför låg Hemmanet Sten. Hålltorp har här avverkat sin skog på berget ner mot lövskogen för torpet Sten.
Skygget på karta 1801
Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen.
Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren 1801 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.
På karta från sekelsiftet 1700/1800 kan man se att Skygget ändå har någon mark i närmiljön som ser ut som hägnad runt, inte bara ett boningshus, utan också en ladugård. Dricksvatten lär man fått genom den källa som fanns vid Sten - se här: A. 31 Sten, men naturligtvis också från den bäck som rinner rakt mellan boningshus och ladugård för Skygget på den här kartan.
Sten med torpet Skygget, karta 1862, Anders Petterssons ägor, Hålltorp
Karta 1962 Lantmäteriet Historiska Kartor
Karta från 1862 till ovanstående beskrivning för området med Sten och Skygget med alla Arvid Pettersson på Hålltorps ägor.
Nu tycks vägarna återtagit sin gamla sträckning för både Skygget och Sten och sedan vidare bort mot östra sydbillingen.
Fädrevet ner mot Stenhammar tycks ha breddats till någon slags väg vidare över smal bro över bäcken och vidare Fermagatan upp.
Kartan har huvudsakligen som syfte att beskriva Anders Pettersson på Hålltorps yttre ägogränser. - markerade här med rött.
1877 har Skygget försvunnit från kartan
Redan 1877 års karta, baserat på fältmätningar under slutet av 1860-tal och början av 1870-tal, saknar samtliga byggnader för Stenhammar och Skygget.
Den då "Nya vägen" drogs rakt igenom Stenhammars ägor (då sedan 1838 ägda av Hålltorps ägare) och nära gårdstunet, vilket kan ha varit en bidragande orsak till att Stenhammars byggnader revs.
Vägen kom också att passera rakt igenom torpet Stens ägor söder om bäcken, vilket förstås minskade ägornas storlek.
Vid den här tiden har Sten varit torp under Hålltorps ägare sedan 1838 och senare kom ägorna att odlas direkt via gården Hålltorp, utan torpare städslad. Det dröjde ända till 1938 innan bostadshuset för Sten revs och användes som virke på annat håll, dvs det stod kvar som torp under Hålltorp i exakt 100 år! Sedan införlivades ägorna med Hålltorps marker till Hålltorp 1:3.
Redan 1846 försvinner Skygget som särskild plats för boende i husförhörslängderna. Möjligen användes det, efter det att Anders Pettersson på Hålltorp tagit över, som hus för inhyses och generationsväxlingar på Sten.
Boende på Sten och Skygget efter att Skygget uppförts 1791
Husförhörslängd 1792 - 1800;
Hemmanet Sten + "Ett nybygge" under Sten byggt 1791 (Skygget);
Kvarboende;
Mannen Carl Magnusson, född i Höglunda 1750
Hustrun Stina född Arfvidsdotter i Wäberga 1739 den 10/1
Son Lars, född 1774 - åter hem 1792
Son Magnus, född 1776 - åter hem 1792 och flyttar ut till Upsala 1793
Pigan Cajsa Andersdotter, född i St. Waltorp 1761 - flyttar ut till Klostret 1793
Pigan Catarina Svensdotter, född i Wing 1764 - flyttar in och ut till Klostret
Ett nybygge (senare namnat Skygget);
Afskedade
Soldaten Peter Rosenbom, född i Solberga 1753 - flyttar in 1791 och dör 40 år gammal här 1793
Enkan Stina Hansdotter, född i Baggeboda 1747
Dotter Greta, född på soldatställe Nr 357 1781
Dotter Cajsa, född på soldatställe Nr 357 1785
Dotter Stina, född på soldatboställe Nr 357 1791 - och dör här 1792
Inhyses i Skygget;
Änkan efter Anders Andersson, han var född i Lundby 1723, död i Rättarebacken 1779
Änkan Lena Bengstdotter, född i Ökull 1736 - flyttar in 1793 från Rättarebacken och
Son Bengt Andersson, född I Rättarebacken 1776 samt
Änkan Catrina Garbrielsdotter, född i Lerdala 1756
Husförhörslängd 1800 - 1815;
Hemmanet Sten + torpet Skygget;
Kvarboende;
Mannen Carl Magnusson, född i Höglunda 1750
Hustrun Stina Arfvidsdotter, född i Wäberga 1739 den 10/1 - dör här den 31/10 1806
Son Lars, född 1774 - åter hem 1792
Son Magnus, född 1776 - åter hem 1792 och flyttar ut till Upsala 1793
2:a hustru Maria Svensdotter, född i Brodddetorp 1737 den 10/6 - flyttar in på Sten 1808 - änka från Nygården
Enkan Greta Svensdotter, f. i Skara 1762 - in 1806 Skara - ut förlovad med skräddargesäll fr. Göteborg 1808
Dräng Jonas Jonsson, född i Broddetorp 1787 - in 1807 från Ulunda - ut till Nygården 1808
Dräng Bengt Andersson, född i Klostret 1776 - flyttar ut till Göteborg
Hyresman enkemannen;
Inspektor Nils Skog, född i Sjogerstad 1727 - bor nu här efter ha varit i Floby dit han flyttade 1802 - efter ha varit
inspector på Nygården med familj sedan 1783(!) - där frun dog 1801- flyttar nu ut till Wing 1806
Till Sten inflyttar 1812;
Avskedade
Båtsman Johan Kjempe, f. i Lyrestad1762 10/9 - in 1812 från under Storekullen med barnen efter fruns död 1811
Son Olaus, född föregående ställe 1799 den 20/2 - ut till Bostorp 1813 - åter hit 1813
Dotter Johanna född på föregående ställe 1803 den 11/12
Inhyses Skygget;
Rosenboms
Enkan Stina Hansdotter, född i Baggeboda 1747 - dör här nu den 3 april 1803
Dotter Cajsa Pehrsdotter, född på soldatställe Nr 357 1785 den 30/11 - flyttar hem 1802 - ut igen 1803
Lundqvists
Enkan Maria Carlsdotter, född i Berg 1756 den 11/2 - ut till Lilla Hålltorp
Det ser ut som familjen Kjempe med hustru just hann flytta in och skrivs i Skygget samma år som hustrun dog 1811 och med sina barn;
Dotter Inga Olofsdotter, född i Klostret 1788
Son Andreas, född i Klostret 1796
Son Olaus, född i Klostret 1799
- därefter flyttade J. Kjempe med son Olaus och en annan dotter Johanna född 1803 in på Sten 1812 enligt ovan.
Husförhörslängd 1815 - 1836;
Hemmanet Sten + Skygget;
Kvarboende;
Mannen Carl Magnusson, född i Höglunda 1750 den 26/11
2:a Hustrun Maria Svensdotter, född i Brodddetorp 1737 den 10/6 - dör här nu 87 år gammal 1824
3:e Hustrun Kjerstin Jonsdotter, född i Berg 1780 den 19/2 - flyttar in efter giftermålet 1828 från Skygget
Ägare till hemmanet Sten boende på gården 1824;
Sonen/man Magnus Carlsson, f. på platsen 1776 den 4/4 - som flyttar hem 1824 från Simmesgården med frun
Hustrun Greta Larsdotter, född i Ögglunda 1764 den 18/1 - dör på gården 1827
Dräng Anders Jonsson, född i Gudhem 1798 den 10/5 - flyttar in 1825 från Lilla Hålltorp
Hustrun Ingrid Hansdotter, född i Berg 1777 den 22/10 - flyttar in 1827 från Stenhammar
Flickan Johanna Dahlgren, född på platsen 1808 den 26/12 - flyttar in 1830 från Ulunda och ut Häggum 1831
Dräng Johan Månsson, född i Varnhem 1808 den 17/2 - flyttar in 1828 från Hospitals quarnen
Torpare flyttar in på Sten - Brukare av 1/16 -del av Sten;
Snickaren J. Lindström, född i Sandhem 1792 den 17/11 - flyttar in 1830 från Redsvenstorp
Hustrun Maja Andersdotter, född i Varnhem 1793 den 18/11
Dotter Carolina, född i Varnhem 1822 den 11/8
Dotter Maja Lena, född i Varnhem 1825 den 24/12
Son Adam, född i Varnhem 1829 den 1/1
Dotter Eva, född i Varnhem 1830 den 15/10
Dotter Charlotta, född i Varnhem 1833 den 13/9
- hela familjen flyttar till under Storekullen 1833
Torparen Nils Rehn, född i Falköping 1792 den 16/6 - flyttar in 1833 från Stommen Lundby med familj
Hustrun Anna Svensdotter, född i Gudhem 1802 5/12
Son Sven Johan, född på Sten 1833 den 24/4 (Not; orätt födelsedag)
- familjen flyttar till Övfverbo Smedsgården som intäktsägare 1835
Pigan Cajsa Ambjörnsdotter född på platsen 1804 den 26/4 - flyttar in 1825 från Kyrkebo - ut Skarke 1826
oäkta dotter Eva, född på platsen 1825 den 24/12 (Not om flera oäkta barn tidigare)
Torparen Johannes Andersson, född på platsen 1811 3/4 - flyttar in 1835 från Lillekullen med
Systern Anna Cajsa Andersdotter, född på platsen 1823 den 25/5
Modern
Enkan Stina Håkansdotter, född på platsen 1782 den 5/5
Skygget - inhyses;
Mannen Samuel Larsson, f. i Sjogerstad 1772 den 29/6 - in 1813 m. fam. (not; Nästan blind) - dör här 1826
Hustrun Kjerstin Jonsdotter, född i Berg 1780 den 19/2 - gifter sig med Månsson på Sten (se ovan) 1928
Son Johannes, född i Lundby 1810 den 16/3 - flyttar till Skara 1835
Son Lars, född på Skygget 1814 den den 7/1 - dör här 1815
Son Anders, född på Skyggget 1816 den 28/3 - dör här 1819
Dotter Mona, född på Skygget 1819 den 3/8 - dör här 1823
Son Anders, född på Skygget 1821 den 6/9 - dör här 1824
Dotter Inga, född på Skygget 1825 den 10/11 - dör här 1826
1826 är nästan hela hennes familj utplånad, förutom sonen Johannes som flyttar till Skara 1835.
Efter denna tragedi gifter hon sig med den 30 år äldre Carl Månsson i Sten 1828.
Nu flyttar det in en "Salt Pettersjuderidräng" på Skygget *:
Mannen Gustaf Svensson, född i Otterstad 1797 den 7/11 - in m. fam. 1829 från Sandtaget (Bäckedalen)
Hustrun Catharina Andersdotter, född i Häggum 1795 den 16/9
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1827 den 16/2
Dotter Inga Maria, född i Varnhem 1830 den 3/9
- hela familjen flyttar ut till Sköfde 1830
* Salpetersjuderi
Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll.
Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.
På Gustav Vasas tid började armén allt mer övergå till eldvapen. De laddades med krut, som till 75% innehöll salpeter, som fanns i stor koncentration under ladugårdar. Tidigare hade huvuddelen det krut som användes inköpts från utlandet, men man såg nu behovet av att storskaligt börja tillverka eget krut i Sverige. Följaktligen förklarades jorden under ladugårdarna för krono regale. Alla bönder (prästerna såg till att ingen blev glömd) tvingades leverera sin ålagda kvot av salpeterjord tillsammans med aska, ved och kol till närmsta sjuderi. Denna skyldigheter ersattes 1634 av en salpeterskatt. Salpetersjudarna kom nu istället att själv hämta jorden under böndernas ladugårdar. Salpeterskatten ersattes 1801 av en skydlighet för varje mantal att årligen leverera 1/2 lispund salpeter till staten. 1830 upphörde salpeterskatten helt.
Bönderna ålades att ha trägolv i ladugårdarna för att denna salpeterbildning skulle kunna ske. Sjudningen varade årligen från den 1 maj till 29 september. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök. Denna sjudning pågick under 6 -7 dagar eller tills ett ägg kunde flyta på ytan. Efter detta tillsattes kalk och aska vilket fick den ingående koksalten att kristalliseras och som därmed kunde avlägsnas. Därefter fick det hela svalna till ca 25 grader då salpetern började kristalliseras. Denna råsalpeter transporterades sedan till krutbruken. Sjudarna hade rätt att ta bränsle för kokningen.
För att effektivisera och bättre kontrollera att all gödseljord togs tillvara tillsattes under den krigiska stormaktstiden speciella salpetersjudare, som reste omkring bland böndernas byar. De hade rätt att till och med låta sitt arbetslag bryta upp stallgolven om så skulle behövas. Dessutom skulle de hållas med mat och logi så länge arbetet pågick. När de var klara fick bönderna själva fylla på ny jord och eventuellt lägga nya golv i fähusen. De våldgästande statliga arbetarna, som vart femte år knackade på dörren, kallades föraktfullt ”pissegubbar”.
De salpeterlador som anlades från och med mitten av 1700-talet tog vara på allt som kunde ge salpeter. Där blandades kalk och jord med latrininnehåll och ruttet kött från hushållen i städerna. Komposten kokades och urlakades. Arbetsförhållandena var mycket svåra och personalen bestod ofta av kvinnliga fångar under uppsikt av sjudare och vaktpersonal.
År 1723 gavs bönderna genom en kunglig förordning rätt att själva tillverka salpeter och att sälja denna till Kronans krut-tillverkare. Eftersom sjudarnas besök var ovälkomna utnyttjade bönderna alltmer denna rätt.
Vid riksdagen år 1800 bestämdes att kronans rätt till jorden under gårdarnas uthus skulle upphöra vid 1804 års slut. Men bönderna var fortfarande ålagda att leverera ½ lispund (4½ kg) salpeter årligen per hemman. I mitten av 1800-talet upptäcktes stora saltlager i Sachsen. Detta kunde användas vid kruttillverkning. Härigenom minskade behovet av salpetersjudning av jord. När sedan upptäckten av bomullskrutet gjorts upphörde sjudningen. Därmed upphörde ett näringsfång som bedrivits under nära 500 år och vållat både Kronan och bönderna stora bekymmer.
Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersjudare
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1836 - 1846;
Hemmanet Sten säljs 1838 och blir Torp under Hålltorp;
Mannen Carl Magnusson, född i Höglunda 1750 - dör här nu på Sten 88 år gammal 1838
3:e Hustrun Kjerstin Jonsdotter, född i Berg 1780
Ägaren
Sonen/man Magnus Carlsson, f. på platsen 1776 - har nu en ny hustru
2.a Hustrun Ingrid Hansdotter, född i Berg 1777 den 22/10
- de båda säljer nu Sten till Anders Pettersson på Hålltorp och flyttar till Sandtaget, Bäckedalen 1838
Kvarboende torpare på Sten;
Torparen Johannes Andersson, född på platsen 1811 3/4 - flyttar in 1835 från Lillekullen med
Syster/piga Anna Cajsa Andersdotter, född på platsen 1823 den 25/5 - ut och åter 1845 från Löthen
Modern
Enkan Stina Håkansdotter, född på platsen 1782 den 5/5
Torpare på Sten;
Torparen Johannes Nilsson, född i Gökhem 1807 den 8/9 - flyttar in 1842 från Vadet med familj
Hustrun Maja Svensdotter, född i Sjogerstad 1810 den 29/11
Dotter Anna Maria, född i Varnhem 1841 den 30/7
- familjen flyttar ut till Sköfde 1844
Skygget;
Inhyses Jonas Johansson, född i Sköfde 1796 den 18/1 - flyttar in 1838 med familj från Kjerrtorp
Hustrun Stina Andersdotter, född i Wing 1788 den 6/10
Son Olaus, född i Varnhem 1825 den 8/10
- hela familjen flyttar ut 1845
Efter denna husförhörslängd skrivs ingen person särskilt på Skygget. Möjligen använder Arvid Pettersson huset för inhyses coh/eller vid växlingar av Torpare på Sten. Kanske bor Torparens drängar där, så länge sådana fins på Torpet Sten.
Se vidare: A. 31 Sten!