Flygbild över Flinkebacken, m fl, förstorad detalj ur större bild av Leif Crona, LC-film, maj 2014 och speciellt flygfotograferad för Ljungstorpsprojektet och hemsidan www.ljungstorpshistoria.se

Ur ortsnamnsregistret:

1928: Flinkebacken ett torp å nr 1 Späckatorp - nämnes icke i dagligt tal.

1946: Tidigare Torp nu obebyggt och underliggande Hålltorp. Förr soldattorp eller av soldat Flink ägd backe - mark på Billingen.
(Kom; - ingen soldat bott här! Inte heller legat under Hålltorp och har varit bebyggt kontinuerligt! KF, 2013)

Anm; Låg kvar i grunden som äga till Späckatorp, tills Späckatorp såldes till Backa 1868 - då övergick grundägandet till Backa gård. Däremot överläts Flinkebacken och närliggande mark till Petter Jonsson på Ivarstorp 1815 via kontrakt som förpantning på 99 års innehav - dvs t o m 1914.                                               (Anm; Kent Friman, 2013)
 

Namnformer:

Flinkebacken (kb 1939 samt bek 1885)

Med hänvisning till Flinkebacken beskrivs Flinkebo under Ifvarstorp; sentida och ej allmänt känt eller brukat namn.
 

Namn från karta 1783, samt specialjordeboken 1789:

1783 års karta visar en "Backstuga", kallad "Flinkens" med inhägnade jordlotter på Kronoparken Billingens mark i Billingeliderna mellan Ivarstorp och Broddenstorps ägor. Här talar man om "Skräddare Flinks intägt - vilken han dertil ej voro berättigad"

Namn i folkmun efter att fanjunkare Carlsson köpt: "Fanjunkarns"- därefter när hans döttrar äger: "Tanternas"

(Arne Sträng, Verna Anderson, 2014)

Specialjordeboken säger att "Marken är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789".

Möjligen talar man om en Flink - "skräddaren eller rättaren Anders Flink" - som troligen bott på intäkten tidigare, eftersom det just 1779 -1799 bodde en torpare Bengt Flink här enligt husförhörslängden - se mer under rubriken: A. 12 Flinkebo - Bäckedalen under Ivarstorp!


Du hittar klickbara rubriker här --> 

SAMMANFATTNING BÄCKEDALEN
- FLINKEBACKEN

Ur ortsnamnsregistret:
1928: Flinkebacken - ett torp å nr 1 Späckatorp - nämnes icke i dagligt tal.

Namnformer:
Flinkebacken; med hänvisning till Flinkebacken beskrivs Flinkebo under Ifvarstorp; som ett sentida och ej allmänt känt eller brukat namn.

Namn från karta 1783:

1783 års karta visar en "Backstuga" kallad "Flinkens" med inhägnade jordlotter på Kronoparken Billingens mark i Billingeliderna mellan Ivarstorp och Broddenstorps ägor. Här talar man om "Skräddare Flinks intägt - vilken han dertil ej voro berättigad". Möjligen talar man om en Flink - "skräddare Anders Flink" - som bott på intäkten tidigare, eftersom det just 1783 bodde en torpare Bengt Flink här, troligen skräddaren Anders Flinks bror.

Jordeboken 1825: "En plats lemnad för Flinckens Intägt - Belägen på Kronoparken Billingens Liderne, nära intill hemmanet Ifvarstorps odal egor, innehåller 2 Tunnland 19 kapplands rymd, är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789 efter Kongelig Befallningshafvares utslag af den 24 april är denna plats Ränta Konan behållen, och af Landtmätaren åsatt."

Ägarförhållanden för Flinkebackenområdet under 250 år från husförhörslängd och dokument

Först bara som årtal och ägare - sedan en sammanfattad mer utförlig beskrivning över markhistorien!

1600-1700-tal; Grundägare är Kronan via Kronoparken Billingen vid Billingeliderna.

1760-tal Heideridare Anders Flinck och/eller skräddaren Anders Flink - Flinkens stuga.
1772  Bengt Flink, född i Närsäter 1724 - dör 1790-talet - troligen 1799.
1779 Enkan Stina Larsdotter, född 1745 - not; "Flinkens änka under Ivarstorp" - dör 1819.
1800  Torparen Magnus Flink, född i Klostret 1777 - not; "krympling" - dör 1846.

Flinkens boplats och intäkt delas nu i storskiftet 1803 mellan Ivarstorp och Späckatorp. Husplatsen med sina hus förs till Ivarstorp. Nytt hus nu byggt på det som blir Flinkebacken tillhörigt Späckatorp hyser troligen inhyses från först Späckatorp sedan efter 1815 från Ivarstorp, då Flinkebacken köps av Ivarstorps Petter Jonsson som förpantning på 99 år.

Grundägare blir 1803 Späckatorp för Flinkebacken - med otydliga krav från kronan;

1803 skiftas kronomarken Billingeliderna; Flinkebacken förs till Späckatorp; Späckatorp ägs nu av Kamreren Bengt Hellstadius, men kamrerns hustru Lotta tycks skrivas ensam för gården de flesta av de här efterföljande åren, då maken sitter i fängelse i Mariestad för en skuld och dör där 1806. Änkan dör 1824 i Skövde.

Tre nivåer av ägande går som en röd tråd genom beskrivningen 1. Kronans anspråk på Flinkebacken som en kronolägenhet 2. Späckatorps grundägande av Flinkebacken 3. Förpantning av Flinkebacken på 99 år

Alla tre nivåerna går att äga/sälja var för sig! Här är det grundägan och förpantningen som spökar mest!

Späckatorps ägare (grundägare till Flinkebacken) och från 1815  kommer det till ytterligare en ägarnivå - förpantningens ägare:

1803   Fru Lotta Udd, född i Göthened 1753 (1747), flyttar till Sköfde 1813 och dör 1/9 1824
          Troligen har fru Udd inhyses i denna stuga på det nya Flinkebacken och/eller gifta
        drängar med familj, vilket kan ses i husförhörslängd, liksom hos övriga ägare nedan!
1814   Lars Johansson, född i Fröjered - ny ägare ill Späcaktorp och säljer året efter
         Flinkebacken som förpantning.
1815   Petter Jonsson, Ivarstorp blir nu förpantningsägare för Flinkebacken på 99 år.
1822   Sven Nilsson, född i Fröjered blir ny grundägare av Späckatorp/Flinkebacken
1824   Johannes Andersson, född i Wersås blir ny grundägare till Späckatorp/Flinkebacken
1841   Jan Petter Johansson, ny ägare för grundägan Späcketorp/Flinkebacken
1844   Jonas Johansson, flyttar in från Sköfde som ny ägare av grundägan
1851   Ärvs förpantningen av sönerna Anders Pettersson på Hålltorp & Jonas Pettersson,
         Trädgården
1853   Adam Jonsson, ny ägare av grundägan Späckatorp/Flinkebacken
1853   Johan Sandblad, Bäckedalen köper förpantningen och går i konkurs och mördar
1854   skrivs i husförhörslängd för Flinkebacken - Intäktsbrukaren,
          Smeden Johannes Andersson Friberg, vilken flyttat in 1853 från socknens slut med
          Hustrun Kjerstin Andersdotter. Frun dör här den 6/3 1868.
1855   gör Kronan genom landshövdingen anspråk på att ha grundägandet kvar och att
         brukandet skall skattläggas för Flinkebacken och Odallyckan - beslutet får bero!
1855   gör grundägaren Adam Jonsson anspråk hos Kronan att få köpa kronolägenheten
         Flinkebacken till Späckatorp
1856   Änkefru Chatharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna köper förpantningen men
         bor här inte - smeden Johannes med familj finns här vid tiden.
1860   Petter Larsson Blomqvist, född i Varnhem blir ny ägare till grundägan Späckatorp
1861   behandlades en ansökan som hade gjorts till Kronan av den då nye ägaren till
         Späckatorp; Adam Jonsson, född i Varnhem; Späckatorp fick av Kronan köpa  
         grundägan Flinkebacken som av Kronan betraktats som kronolägenhet - nu friköpt.
1865   Patron Niklas Wetterberg Backa gård köper grundägan Späckatorp m. Flinkebacken
1873   Petter Jonsson, Lundby köper grundägan Flinkebacken av Wetterbergs Backa gård -
         inte förpantningen
1873   Änkefru Trotzig säljer förpantningen till en mamsell Edelman - blir nu krångligt
1895   Petter Jonsson står nu som ägare till Flinkebacken, vilket innebär att han äger
         både grundägan och förpantningen på något sätt övertagen från mamsell Edelman.
1905   Karl Johan Gustafsson köper nu förpantning och grundägan Flinkebacken
1914   Förpantningen upphör och återlösning sker till ägaren av grundägan - dvs nu; Karl!
1918   Richard Bertil Andersson, Mariedal köper nu den helt från allt befriade Flinkebacken
1924   Syskonen Ludvig och Augusta Roth från Nytorp blir nya ägare
1941   fanjunkare Axel Linus Carlsson köper Flinkebacken
1961   Margareta Carlsson, köper Flinkebacken av fadern fanjunkaren Axel Carlsson
1992   Hans och Kristina Holmqvist köper Flinkebacken

Mer utförlig sammanfattning kring kronolägenheten, grundägan och förpantningen;

1. 1760-talet uppfördes troligen en backstuga  på kronomark här i Ljungstorp, där det enligt förrättningstext 1783 då vid tidgare tillfälle skall ha bott en skräddare Flink. Det fanns vid tiden till och med 1761 en skräddare Anders Flink, född 1727 med familj, i Kleven, Öglunda. Han kan mycket väl ha flyttat hit till stugan just efter detta årtal. Kanske en släkting till Heideridaren Anders Flinck. I alla fall hamnar skräddare Flinks ena son Erik Flink, född 1755, på Simmesgården i Varnhem, där namnet återfinns enligt husförhörslängd med rätt ålder.
2. 1772 och framåt bodde vid gränsen till Ivarstorp, i "Bäckadalen under Ivarstorp", vilket stugan kallades i husförhörslängd, en Bengt Flink, född i Närsäter 1724. Han kan ha varit broder till "skräddaren Anders Flink". Hans släkt i rakt nedstigande led, dvs. son, sonson och sonsons son, kom att i en oavbruten släktkjedja bo i stugan till och med 1854. Då hade stugan med en del av omgivningen redan förts till Ivarstorp via skiftet 1803 av Billingeliderna. Det är troligt att han flyttade in i Flinkens stuga från Öfwerbo redan året efter att äldste sonen fötts där 1770.
3. 1783 beskrevs denna mark ägd av Kungl Maj:t och Kronan, vid en lantmäteriförrättning för del av Kronoparken Billingen, - ett ställe som kallades omväxlande Flinckens/Flinkens backstuga/Flinkens Torp/ Skräddare Flinks intäkt - den fanns inte markerad på karta 19 år tidigare, från 1764. Stugan hade tydligen kommit till utan juridiska äganderättshandlingar och bara helt enkelt byggts på Kronomark.                                                                                                                                                 Detta påkallades av protesterande rådmannen vid Kyrkebo vid tiden som att intäkten "inhägnats och bebos av en skräddare Anders Flinck, dertil ej berättigad" och att Kyrkebo istället borde få använda den som inhägnad betesmark ("mulmark") till Kyrkebo! Senare, framfört av prästen, framfördes att stugan skulle få  dras in som klockarebol till Warnhems kyrka! Flinkens Stuga med intäkten mellan Ivarstorp i väster och Broddenstorp i öster och i norr Upsala, tycks genom kartan 1783 och förrättningens kartbeskrivning få ett visst juridiskt berättigande genom att den ritas in med noggrann markering av vilka marker som brukades till vad och med inritade inhägnader och bostadshus med husplats. Ingen avgift/ränta beräknas på denna "Flinkens" intäkt - säkert för att den inte var formellt juridiskt utklarad vid tiden! Kanske fanns det kopplingar till Heideridaren Anders Flinck som gjorde att den bara fick finnas!?            
4. 1803, vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna, så skiftades delar av denna kronomark med stora delar av Flinkens brukarområde (backen) inom inhägnaderna till Hemmanet Späckatorp, som redan hade egna marker alldeles nära - "Späckatorps Odallycka". Själva husplatsen och lite mark runt den väster och norrut ut på ägan förs då till Ivarstorp - så att själva Flinkens backstuga/Torp/husplats på så sätt kom att hamna på Ivarstorps mark.
5. 1815 kunde så nye ägaren av Späckatorp 1814, Lars Jansson, genom kontrakt försälja innehavsrätten till dessa ägor under 99 år till ägaren av Ivarstorp, Petter Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter. Grundäganderätten låg alltså kvar hos Späckatorp med återförande av förpantningen 1914.
6. 1851 ärvde Petter Jonssons arvingar, Anders Pettersson på Hålltorp och Jonas Pettersson i Trädgården, innehavsrätten för marken vid Flinkebacken - kvar fanns då 63 års innehavarrätt (förpantning) genom kontraktet.
7. 1853 den 14:e mars säljer arvingarna efter Petter Jonsson sin ärvda förpantningsrätt i Späcketorps ägor (Flinkebacken) till Johan Sandblad i Bäckedalen för återstoden av förpantingstiden intill 1914 för 105 riksdaler riksgäld - "att bruka såväl jord som tillhörande byggnader". Eftersom hembud hade gjorts till ägaren av Späcketorp, vilket avböjts till den summan som var bestämd, så fullföljs nu affären efter häradsrättens godkännande med krav på ny inteckning av förpantningen var tionde år.
8. 1854 skrivs i husförhörslängd som "undantagsägare" för Flinkebacken - Intäktsbrukaren, Smeden Johannes Andersson Friberg, vilken flyttat in 1853 från socknens slut med  Hustrun Kjerstin Andersdotter. Frun dör senare den 6/3 1868. De bor kvar på Flinkebacken länge. Det är fel skrivet i husförhörslängden - skall vara "intägtsbrukare". Johan Sandblad ägde fortsatt ägan tills han gick i konkurs. Ägan såldes av konkursförvaltaren direkt vidare till änkefru Trotzig 1856-08-26 efter att Johan Sandblad satts på livstids straffarbete på Marstrands fästning 1856 för mord. Änkefru Trotzig köper alltså Flinkebacken, men bor aldrig på Flinkebackens ägor. Hon arrenderar grannägan Flinkebo under Ivarstorp, där hon skrivs 1862 enligt husförhörslängderna och låter smedens familj bo kvar.
9. 1855 sökte landshövdingen i länet att skattelägga ägan - Flinkebacken inklusive "Späckatorsp gamla Odal-lycka" - och beskriver omfånget på det han beslutat skall skattläggas så här;  "Späckatorps intägt i Skarke socken bestående av den ifrån Billingeliderna intagna marken af Kyrkebo intägt och Flinkens intaga som på olika tider tilldelats hemmanet Späckatorp enligt 1801 års kartbeskrivning (anm; 1803 års skifte) - (detta är alltså:) dels en gammal intägt om 1 tunland 16 kpl och dels under N:r 120 i skiftesprotokollet af Flinkens intaga tillsammans 5 tunland 22, 3/4 kpl." Dessa marker har. menar han, tillförts hemmanet Späckatorp utan att ränta blivit bestämd! Nu krävde alltså landshövdingen genom beslut som underställs Kongl. Maj:ts och Rikets Kammakollegii kronans rätt! Beslutet hos Kammarkollegiet formuleras som att man "låter landshövdingens beslut bero".                                      
10. 1856 fastlades på karta och mer noggrannt kronolägenhetsdelen av det 1803 till Späckatorp skiftade området, som nu också tydligt kallades Flinkebacken. Kronolägenheten innehöll inte "Späckatorps gamla Odallycka", vilken innehavts av Späckatorp sedan länge som "enstakad äga" tillsammans med gården men felaktigt markerats på skifteskartan 1794 som Pukatorp.                                        
11. 1856-08-26 såldes så lägenhetsområdets innehavarrätt (förpantningen) för Flinkebacken vidare till Änkefru Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna. Säljare var Johan Sandblads konkursbo, vilken alltså dömdes för mord och hamnade på fästning 1856. Smeden Johannes med familj bor kvar och brukar ägan i många år. Dessutom framgår av PM ur Backa gårdsarkiv att änkefrun köpte ytterligare förpantningar från andra hemman!
12. 1861 behandlades den ansökan som hade gjorts tidigare av den då nye ägaren till Späckatorp; Adam Jonsson, född i Varnhem 1824, som flyttat in på Späckatorp 1853 med sitt hushåll av pigor och drängar. Hans ansökan om skatteköp av Kronolägenheten Flinkebacken, med räntan kronan behållen, bifölls alltså året efter hans död och tillföll alltså arvingarna och 1868 Backa gård som köpte Späckatorp. Nu var alltså Flinkebacken slutligen friköpt från kronan och grundägdes av Späcketorp, med en förpantning på innehavsrätten till 1914.
13. 1865-10-09 säljs Späckatorp till ägaren av Backa gård, Patron Wetterberg, (Backa ägs sedan från 1875 av Patron Schöler) och grundäganderätten för Flinkebacken och övriga ägor övergår så till Backa från Hemmanet Späckatorp.
14. 1872 läggs fast på karta att området Flinkebacken, Smedslyckan och Fläckhagen, "gamla Späckatorps Odalsägor", dels skiftade 1803 (Flinkebacken) - dels ägda från tidigare århundrade som enstakade från Kronoparken (Smedslyckan och Fläckhagen) hör samman i en grundäga, nu under Backa. Flinkebacken var nu fortsatt förpantad på återstående 42 år. Vilket Patron Wettergren inte ville godta! Backa gård såg nog nu 1872 detta som helt sina marker och tar ingen hänsyn till den förpantning som innehas av Änkefru Trotzig.
15. 1872-73 säljer änkefru Trotzig sin innehavsrätt för markägorna till en mamsell Edelman. Det fanns i Skövde en Mamsell Hedvig Eleonora Edelman, född 1830, som skulle kunna vara köparen. Hon hade bl a en gift syster i Lidköping i en handlarsläkt. Moderns släkt från Lidköping, Wennberg, köpte också familjens hyreshus i Skövde vid tiden. Nu återstod 42 år av innehavsrätt (förpantning). Änkefrun glömde att inteckna hos rätten att det var en förpantningslägenhet, så efter fastebrev i Häradsrätt 1875, som fastslog henne själv som ägare till Späckatorps förpantning av Flinkebacken i Bäckedalen, samt inteckning via Valle häradsrätt 1880 genom godkännande av Patron Schöler, Backa gård, fick hon ordning på affären och kunde förse köparen, mamsell Edelman med åtkomsthandlingarna enligt kontraktet - då var änkefrun till slut 87 år gammal!! 1881-1882 bodde hon ett år på Torp, Eggby, efter att annars bott de senaste fem åren i Fägre hos sin son. Hon dör 1883 och då har hon återvänt till sonen i Fägre.
16. 1873 Petter Jonsson, från Lundby, köper Flinkebacken (grundägan, men inte förpantningen som de facto innehavs av Fru Trotzig vid den tiden) direkt av Patron Wetterbergs sterbhus på Backa gård. Han flyttar in med familj 1873 som brukare enligt husförhörslängden och står som ägare i husförhörslängd först 1895! Se Petter Jonssons och Patron Wetterbergs sterbhus köpebrev från 1872 här nedan i originalavskrift! Sterbhuset gör allt för att i domstol fortsätta att avlegalisera alla de förpantningar som gjorts från Späckatorp. Änkefrun måste ändå ha låtit denna inflyttning ske, utan att göra något åt det.   
17. 1875- 1880 pågår vissa legala fastställelser om vem som äger Flinkebacken. Nu äger alltså en "Mamsell Edelman" förpantningen enligt inteckningsdokument från 1880. Inga dokument som vi kunnat hitta nu, finns från hennes köp eller försäljning av Flinkebacken och när det sker. Här kan alltså ha uppstått något juridiskt problem - då också Patron Wetterberg Backa gård 1873 säljer loss Flinkebacken utan förpantning till Petter Jonsson, Millomgården Amundtorp i Lundby! Troligen är det därför Änkefrun går till Häradsrätt 1875 för att få ett fastebrev på att hon äger förpantningen, som hon sålt till Mamsell Edelman som slutligen får åtkomsthandlingarna 1880 till sin köpta förpantning. Häradsrätten gav henne alltså äganderätten/lagfart med inteckning om förpantning och åtkomsthandlingarna att överlämnas till köparen Mamsell Edelman, som aldrig tycks ha tagit över Flinkebacken, då Petter Jonsson bodde och brukade den sedan 1873 och dessutom köpt grundägan Flinkebacken av Backa gård!
18. 1895 ser man i husförhörslängd att Petter Jonsson verkligen står som ägare - då måste allt blivit utklarat med Mamsell Edelman och troligen har Backa gård fått gå in med lösen för förpantningen och överlämna denna till Petter Jonsson, som sedan 1873 ägde grundägan försåld från Backa gård.
19. 1905 köper Karl Johan Gustafsson, som flyttar in med frun efter gifte 21/5 1905. Han emigrerar nästan omgående till Nord Amerika - redan den 27/3 1906 - alltså 5 månader före att hans son, Karl Magnus, föds! Maken försvinner nu utan kontakt och god man utses att företräda honom här i Sverige. Marken brukas av arrendatorer under några år innan den säljs. Hustrun Karolina Gustafsson, född Broström flyttar hem till modern Anna Kajsa Bromström i Gustafsberg - Klefvens intägt 1918, när hon säljer Flinkebacken med hjälp av gode mannen, Gustaf Stig, av rätten utsedd som god man för maken - "vilken vistas på okänd ort utrikes".
20. 1914 upphör den tidigare kontrakterade förpantningen på 99 år. Eftersom Petter Jonsson verkligen köpt grundägan av Backa gård, så borde försäljningen 1905 ha inneburit att köparen köpte ägan inklusive den förpantning som gällde för den. Förpantningen upphörde 1914 och kunde återlösas/överlämnas till samma ägare, som då också hade köpt grundägan. 1918 framgår det i alla fall att lägenheten är "afsöndrad" från tidigare Späckatorp 1:5 och därmed från Backa gård som vid tiden var ägare.
21. 1918 köper för 4 025 kr Richard Bertil Andersson, Mariedal Skövde "den från Späckatorp avsöndrade lägenheten Flinkebacken med tillhörande Fläckhagen och Smedslyckan" (benämningarna från karta 1872) och flyttar in samma år med familj - hustru och dotter. "Arrendatorn hade då avträtt sin rätt att bo kvar ytterligare ett år". Familjen flyttar sedan till Sköfde 3/10 1924 och säljer då Flinkebacken. Före dess hade domstolsbehandlingar om ägartillhörighet förevarit 1922.
22. 1924 köper syskonen Ludvig och Augusta Roth från Nytorp vardera hälften av Flinkbacken för totalt 6000 kr - de finns kvar i församlingsboken här så långt den räcker till 1938 och säljer vidare 1941.
23. 1935 genomförs ett jämbördigt ägoutbyte mellan Flinkebacken 1:1, ägt av syskonen Roth och Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) inlöst och avstyckad från Varnhems sockens hemman av Gustav Strid 1935. Avsikten är att gränsen på så sätt skall bilda en rak linje ägorna emellan. Avstyckningen av Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) från Varnhems sockens hemman har skett med hänvisning till "Ensittarlagen" - se ordlistan i rubriken ovan!
24. 1941 köpte så fanjunkare Axel Linus Carlsson Flinkebacken. Namnet på huset var Bäckedalen, men många i Ljungstorp kallade huset med tiden också för "Fanjunkarns".
25. 1960 med ägaren Axel Linus Carlsson förändras ägorna i samband med den större förrättning som gör det möjligt att friköpa hustomterna från Varnhems sockenallmänning i Ljungstorp. Då passar Sandtagets dåvarande ägare Sven Gillberg på att köpa del av marken på gamla Späckatorps Odalslycka. Den kallas för Smedsslätten och den sammanläggs nu med hans friköpta hus till en sammanhängande äga nu kallad Bäckedalen 3:1. Likadant gör Bertil Karlsson i Kämpenstorp. Han köper till marken "Fläktehagen"/"Fläckehagen" från Flinkebackens gamla Späckatorps Odallycka och får sen en ny sammanlagd fastighet Kämpenstorp 2:1. Samtidigt rätar Flinkebacken ut sina gränser genom att infoga ägan Kilen 1:1 från sockenmarken med Flinkebacken och bildar så fastigheten Flinkebacken 2:1.
26. 1961 säljs Flinkebacken av fanjunkaren Axel Carlsson till sin dotter Margareta Carlsson, (som då bodde på fastigheten) för 10 000 kronor, efter justerat taxeringsvärde nedsatt efter avstyckningen 1960 till 8 000 kr. Arrendeavtal övertages.
27. 1992 köpte Hans och Kristina Holmqvist Flinkebacken 2:1 med fastighetsadressen Ljungstorp Bäckedalen 3. Hans mor, Anna-Lisa född Carlsson, var dotter till tidigare ägaren fanjunkaren Axel Carlsson.

LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!
 

<-- Till sidans rubriker!

Jordeboken 1825 i klartext: "En plats lemnad för Flinckens Intägt - Jordeboks Ränta - 4.6 4. Föregångaren till Kronolägenheten Flinkebacken (senare 1¹).

I klartext: "Belägen på Kronoparken Billingens Liderne, nära intill hemmanet Ifvarstorps odal egor, innehåller 2 Tunnland 19 kapplands rymd, är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789 efter Kongelig Befallningshafvares utslag af den 24 april är denna plats Ränta Konan behållen, och af Landtmätaren åsatt. Denna Flinkens Intägt är den 24 maj 1829 Skattlagd till penningar 4 rdl (1. xxx 1:33/4) summa 1^8 rst. Såväl som Skatteläggning genom Kgl Kammar Collegii utslag den 8 maj 1832 är gillad och stadfäsdt, hvarigenom den förra upplupna Räntan, kommer att försvinna. Se Kgl. Befallningshavande skrifvelse den 16 Juni 1832."

<-- Till sidans rubriker!

Fanjukare Axel Carlssons dotter Margareta äger vid tiden huset fr o m 1961 efter köpet från fadern.

 <-- Till sidans rubriker!

På bilden kan man se Axel Carlsson med frun Anna  och alla barnen framför huset i Bäckedalen - Flinkebacken.

Från vänster; Anna-Lisa, Bror, Anna (modern) Christina, Axel (fadern) Ingrid och slutligen Margareta.

(Bild från familjen Holmqvist, Bäckedalen - Flinkebacken, Ljungstorp, 2013)

Formalia;
Fanjunkaren     Axel Linus Karlsson,  f. 31/12 1886 i Tengene köpte 1941    - död 5/2  1964 i Flinkebacken 1:1
Hustrun            Anna Sofia Karlsson, född Johansson 21/6 1889 Norra Ving - död 12/1 1952 i Flinkebacken 1:1
Dotter               Anna-Lisa Holmkvist född 24/6 1915 i Mölltorp - död 26/3 1977 i Danderyd - 1940 gift med
                        Gunnar Emil Holmqvist född 10/5 1903 i Bromma - död 18/12 2000 i Danderyd
Dotter               Ingrid Maria Karlsson född  1/12 1917 i Järpås  - död 7/5 2001 på Ringvägen i Axvall ogift
Dotter               Rut Margareta Karlsson född 27/7 1920 i Järpås - död 21/6 2008 på Ringvägen Axvall ogift
Dotter               Edit Kristina Ellvig född 16/5 1924 i  Järpås, gift 1956 -död16/1 1991 i Mellomgården i Norra Lundby
Son                  Bror Axel Linus Carlsson född 25/9 1928 i Järpås - död 20/1 1960 i Flinkebacken 1:1 ogift

<-- Till sidans rubriker!

Enligt en ägo- och hävdbeskrivning från lantmätaren Ljunggren i juni 1862 skall det då finnas 4 ägor till Späckatorp utom själva grundfastigheten, varav tre är förpantade i Bäckedalen!

I den fullständiga handlingen finns följande ägor beskrivna utanför själva det samlade hemmanet Späckatorp:

1. (Från dokumentets första sida - inte visad här!) "Enligt Kommissions Landtmätare J. Dahlgrens karta med Beskrifning upprättad 1801 & 1802 bör detta hemman å Södra Billingeliderna innehafvas av Späckatorp, men kan ej av ägaren utvisas. Ägan har en areal av 2 Ref. 07 stänger Skogsmark." (Anm; Detta är skogsmark nära Löten som sedan säljs av Backa 1886 till Johan Ringblad - se handlingar under A. 5 Späckatorp!)
2. "En lägenhet vid Flinkegärdet, såld till Magnus Flinck på 99 års tid från mars 1815." (Anm; Detta är kronolägenheten Flinkebacken, vilkens förpantning inte såldes till Magnus Flink * 1815, utan till Petter Jonsson, Uppsala/Ivarstorp 1815 på 99 år! Flinkebacken var grundäga till Späckatorp vid tiden - 1862.)
3. "Kullen till dito, såld till dito man vid samma tid" (Anm; Eftersom Magnus Flink inte köpt förpantningen i Flinkebacken är det inte troligt att han köpt denna del av ägan heller! Kullen till dito tycks avse själva backen ovanför husplatslägenheten på Flinkebacken, vilken åtminstone 1856 inräknats i kronolägenheten Flinkebacken från förrättning 1856, och som nu alltså borde ha utgjort både Nr 16 + Nr 16 a i det här dokumentet och inte delats upp! Den ägdes därtill av Änkefru Trotzig vid tiden! och förpantningen såldes alltså samlat med den övriga delen av ägan till Petter Jonsson, Ivarstorp/Upsala 18015.)
4. "En lägenhet vid sandtägten, försåld till Andreas Jonsson på femtio års tid från 1853." (Anm; Detta är helt rätt och avser "Späckatorps Odallycka" - uppdelat i Kämpalyckan/Smedslyckan och Fläckehagen/Fläktehagen". Backa gård, Majoren Wetterberg, återlöser denna förpantning redan 1866 från dåvarande innehavaren av förpantningen, Johannes Ireberg, för 250 rkd.)

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.


Så här tydligt inritades Flinkens husplats nära Broddenstorp i slutet på 1700-talet på militär handritad karta från 1801. Man kan redan ana formen för kommande Flinkebo och Flinkebacken för anslutning till Ivarstorp respektive Späckatorp 1803 vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna. (Namnen är förtydligade av KF, 2013)

(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Broddenstorps torp (redan existerande med mindre ägor) föreslogs alltså som skogvaktareboställe av Kronan på Kronomarken Parken Billingen för "den välbetrodde Heideridaren Anders Flinck" - med utvidgning av ägorna! Se mer info under A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp!

Det kan vara troligt att det är samma Flinck som kom att flytta in i en nybyggd Backstuga med mark på Kronoparken Billingen, efter sin pensionering från Heiderideriet/Skogvaktarsysslan i Kronans tjänst. "Flinkens" ligger alldeles nära Broddenstorp, vilket torp alltså föreslogs som skogvaktarbostad åt honom. Flincks backstuga finns inte med på tidigare kartor från området än 1783, dvs 19 år senare än den nedan uppgjorda kartan 1764.

(Hypotes Kent Friman, 2013)

Karta från 1764 visar förslag till Broddenstorps skapande som skogvaktarbostad - Nr 1 på bilden. Själva omläggningen av de fyra soldattorpen och bildandet av det större Broddenstorp måste ha genomförts, då senare gränser stämmer överens med härefter kommande kartor för olika delar av området.

Grön markering är Broddenstorps föreslagna ägor som väl stämmer med den gräns som sedan kom att visa Hålltorps ägor efter skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803.

Broddenstorp skapades huvudsakligen av ett ursprungligt torp som låg här, Broddenstorp, - markerat med siffran 1 på kartan - och mark ur Kronoparken Billingen - markerad med siffran 2, prickad mark vid Broddenstorp.

Kronoparken i stort sett omringade vid den här tiden Broddenstorp med avbrott av Upsala hemman, Ivarstorps och Späckatorps ägor samt de fyra soldatställena här belägna i Ljungstorp, men alla utom hemmanen låg på kronoparksmark. Därför kunder kronan vid det här tillfället ensidigt ändra i markindelningen för alla de fem berörda torpen.

<-- Till sidans rubriker!

Flinkebacken blir namnet förtydligat i karttext i samband med karta 1856 - följer skiftet av Billingeliderna 1803 i huvudsak, men exkluderar sandtaget, som man beskriver som Allmänt grustag. I skiftet ingår inte helelr  "Späckatorps gamla Odallycka" - på kartan felaktigt benämnd "Pukatorp" - eftersom den redan fullt ut tillhörde Kronoskattehemmanet Späckatorp och finns med på karta redan 1764 med denna tillhörighet markerad.

Den övriga tidigare Kronomarken mellan dåvarande Broddenstorp och Ivarstorp delades i två delar; Flinkebo och Flinkebacken.

Sandtaget förs till allmän sockenmark - undersförtått, men visar sig senare blir föremål för viss omtolkning.

Ett bostadshus syns redan etablerat 1794 på Flnkebackeskiftet - eftersom kartunderlaget är från den kartan- och utgörts troligen av hus hörande till Flinken intäkt som nu hamnar på Flinkebackens äga.

Antagligen utgör den en av inhyses-stugorna vid Ivarstorp innan sekelskiftet - men förs nu 1803 möjligen över till inhyses under Späckatorp i husförhörslängderna.

En del av den resterande marken mellan Flinkebacken (Späckatorp) och Späckatorps gamla Odalslycka (här felaktigt "Pukatorp"), kom att bli förd som en del av den allmänna sockenmark, som bildades av de delar av Kronomarken som inte fördelades till enskilda hemman. Det allmänna sandtaget finns också med på karta 1764, men utan att nämnas i karttexten vid 1803 års skifte. Det prickas dock till en del som allmän mark på kartan (prickad markbit!). Några av de övriga trianglarna tolkas på 1844 års karta som allmänmark inför laga skiftet för Klosters by - se nedan!

Blått och västerut = Ivarstorps skifte - Flinkebo
Rött = Flinkebacken, vid tiden Späckatorps skifte och som skiftet tolkats på 1856 års regleringskarta
Streckat rött = hävd av ägande enl. karta 1872, där Flinks intäkt Nr 120, förutom delarna till Flinkebo, helt förs t. Späckatorp enligt kartext 1803. Sandtaget och "kilarna" runt det blir ändå något oklara.

Grönt och österut = Stora Hålltorps skifte
Grått = allmän sockenmark i existerande sandtag -
ett tag i husförhörslängder som gränstolkning.

Streckningarna i och runt sandtaget på kartan har gett upphov till olika markering av gränserna på kartor för detta skifte. Fastställdes alltså slutligen 1960 genom lantmäteriutredning inför ägobyte, vissa köp och försäljningar nya gränser med bl a 1872 års karta som grund, samt äldre rågångsutstakning av Varnhems samfällighetsmark, där då området för Späcketorps gamla Odallycka (Felaktigt "Pukatorp" på kartan) inte fanns med. Se mer nedan!

<-- Till sidans rubriker!

Förpantning 1815 gjord till Peter Jonsson i Upsala (också ägare till Ivarstorp vid tiden).

Den avser Späckatorps tilldelade mark av Billingeliderna, "hvilken är belägen emellan hemmanet Ivarstorp och och det så kallade Broddenstorps ägor".

Otvetydigt är detta just den vid 1803 års skifte tilldelade marken, som sedan kom att benämnas Flinkebacken, med något oklara gränser runt det Allmänna Sandtaget i senare skeden.

<-- Till sidans rubriker!

Vid laga skifte av Klosters by 1853 kan man se att sandtaget (Nr 1618 + 1620), och den kilformade marken 1619 norr om det på 1803 års karta nu 1853 - på karta från 1844 - betraktades som Allmän sockenmark och uppdelades i fyra mindre delar - Nr 1618, 1619, 1620 och 1622.

På sandtagets allmänna sockenmark finns 1853 två bostadshus uppförda utmed Ljungstorspvägen i det forna sandtaget - på markbiten Nr 1618 och 1620.

1618 torde vara Petter Lindqvists "Nyhemman" år
1832 (A. 19 Bäckedalen 2)
1620 är lägenheten "Sandtaget" (A. 20 Sandtaget).

Karta 1872 visar en något annan tolkning om allmänmark och för mark tillhörig Flinkebacken enligt beskrivning av hävd och skifteskarttext 1803, dock förutom Nr 1618 + 1620, som tycks har blivit egna lägenheter 1844 på allmänmark uppförda.

Nr 1622 förs till Flinkebackens "Smedsslätten" år 1935 vid utbyte av mark mellan då friköpta Sandtaget och Flinkebacken för att få raka gränser.

Senare utveckling;
1960 fördes kilen Nr 1619, då kallad Kilen 1:1, till Flinkebacken 1¹, efter dödning av ev. inteckningar på den som tidigare tillhörande registrerad sockenmark. Den nya sammanslagna ägan kallades Flinkebacken 2¹.

Rågångsutstakning av samfälld mark för Varnhems socken tar inte med "Späckatorps gamla Odallycka" som allmän mark, vilket då enligt förrättningen bekräftade att Flinkebacken 1¹ var ägare. (Urpsrungligen alltså Späckatorp som grundägare efter skiftet 1803 - förpantad på 99 år - intill 1914, efter 1868, och köpet av Späckatorp, grundägd av Backa gård.)

(Protokoll från ägoutbyte 1960 med klargörande av gränser av lantmätariet, Verna Andersson, Ljungstorp, kopia fr Evert Strid - samt karta  1877 och andra handlingar från familjen Holmqvist, Bäckedalen, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

PM vid Backa gård över de trassliga förpantningarna vid Späckatorp.

Lägenhet nr 1:

Det gäller lägenheten "Kämpalyckan och Fläckahagen" står det här - borde vara "Späckatorps Odallycka" - senare benämnd med de två lägenheterna "Smedslyckan/ Smedslätten" & "Fläckehagen/Fläktehagen" sålda på förpantning till Andreas Jonsson 1852.

Dessa två lägenheter, vilka tillhöra 1/4 mantal Späckatorp, som familjen Wetterberg enligt kontrakt den 9 oktober 1865 av Petter Blomqvist tillhandlat sig, blev av Majoren Wetterberg till hemmanet återlösta från dåvarande innehavaren av lägenheterna, Johannes Ireberg, för 250 rkd.

Lägenhet Nr 2:

Det gäller lägenheten bortförpantad från Späckatorp år 1815 på nittio år. Enligt ett kontrakt upprättat den 29 maj 1815, bortförpantas av ägarna till Späckatorp - Lars Jansson och hustrun Maria Jansdotter en sådan lägenhet till Peter Jonsson för 25 rkd. Efter Petter Jonssons död öfverläts genom Kontrakt den 1 maj 1853 hans sterbhusdelägare lägenheten till Johan Sandblad för 105 rrkd och sedan Sandblad gjort konkurs försåldes denna lägenhet den 28 augusti 1856 tillika med jord förpantad från andra hemman till Änkefru Charlotta trotzig, vilken ännu innehar densamma.

Slutsatsen blir att om jorden skall säljas så måste inteckningarna dödas!

Det betyder att Fru Trotzig eller den hon säljer till måste lösas ut, vilket senare troligen händer när förpatningen sålts till Mamsell Edelman 1873 och klarats ut rättsligt 1880, så att Petter Jonsson som äger grundägan kan "döda inteckning om förpanting" och ha en "fri äga".

<-- Till sidans rubriker!

Ägaren Jonas Johansson på Späckatorp hinner innan han säljer hela gården samma år 1853 - också sälja av en förpantning på 50 år från hemmanet Späckatorp räknat till 1902.

Förpantingen beskrivs som;

"mitt tillhörande Späckatorp lydande åkerlycka, Kempalyckan kallad, jemte den såkallade Fläckahagen, samt derunder en liten ladugård stående uppå Smedsgården Öfwerbo förutnämnda jord, med deromkring varande hägnader äfvensom ladugården få uti det stånd, de nu befinner sig genast tillträde med följande villkor; ...."
(Troligen felbeskrivet ang. Öfwerbo-marken; anm KF.)

Köpare är då en Andreas Jonsson med hustrun Maria Lena Johansdotter, Stenbergsgården i Wärings församling mot en summa av 416,67 riksdaler.

Denna förpantning återlöses senare av Major Wetterberg, år 1866, från dåvarande ägaren Johannes Ireberg för 250 riksdaler.
(PM ur gårdsarkivet Backa gård, 2013, gm C A Tell)

Detta torde vara den "Späckatorps gamla Odallycka" som funnits sedan 1700-talet i det som sedan kom att kallas Bäckedalen och som tidigt kom att få en för Späckatorp oönskad "inhyses".

I särskild anteckning står angivet att hemmansägaren för Späckatorp Lars Jansson år 1817 vid husförhör gjort en erinran angående afskedade Båtsman Johan Kjempe född i Lyrstad 1762, 10/9.

"att Kjempe med sina barn ej må skrivas under hemmanet; men som stugan till någon del är byggd på Späckatorps mark, kunde tjänsteförättande Bratt ej därå göra annat avseende, annat än sådant får ankomma på särskilt avgörande. Kjempes son torde dock böra anses förfallen till värvning, eller allmänt arbete, efter omständigheterna."


Inteckningshandlingen kan läsas i sin helhet på sidan - A. 5 Späckatorp
Läs mer om f. d. Båtsmannen Kjempe på sidan; A. 21 Kämpenstorp

<-- Till sidans rubriker!

Kartan från 1856 markerat med rött visar i detalj hur kronolägenheten Flinkebacken med omgivningar såg ut vid tiden, med exakt placering av dåvarande byggnader, mm. Ladugården med halmtak låg utmed vägen upp till Upsala, som då gick över ägan från Ljungstorpsvägen (enligt skiftestext från 1803). Grannhuset, Flinkebo, låg nu närmare gränsen  i väster.

Kartans tolkning av gränsen för kronoägan ger senare beteckningen Flinkebacken 1¹, som ännu då är förutom grustagets kilformade del längst upp i grustaget, vilken tillförs fastigheten 1960, vilken då blir Flinkebacken 2¹.

"Späckatorps Odallycka" kom senare att betaktas som en del av ett skatteköpt (friköpt) Flinkebacken 1¹.
Dessa ytterligare ägor har egna beteckningar och namn - men ingår sammanhållet i Späckatorps grundägor intill de säljs och byts så att dagens gränser för Flinkebacken 2¹ uppstår.

Kartan 1872 - se nedan - upprättades efter att Backa gård 1868 övertaget grundäganderätten till Späckatorps ägor här i Bäckedalen (Flinkebacken och Odallyckan). Därför var det naturligt att se dessa ägor som en sammanhållen lägenhet, vilka på så sätt ingick i den innehavarrätt (förpantning) som vid tiden försålts till Änkefru C. C. Trotzig med kvarvarande tid intill återlämnande till 1914.

Här har man nu inkorporerat en kilformad del av tidigare tolkats på skifteskartan 1803 som Hålltorps skiftesmark och rätat ut ägan ända in mot Späckatorps odallycka, undantaget det allmänna grustaget.

Flinkebo hade tre byggnader på sin mark. Bostadshus ett bra stycke från landsvägen med ladugård närmare Flinkebo/Bäckedalen under Ivarstorp.

Det finns också en markering (under sifffran 2) av en damm för en skvaltkvarn som fanns på ägan under lång tid.
Jmfr beskrivning av Flinkebacken inför föräljning 1940 - se nedan!

En mindre stuga kan ses väster om "vägen upp till Upsala", som enligt kartext 1803 alltså gick i kanten på ägan och inte räknades med i ytunderlaget för skiftet, men dock till fastigheten.
 

<-- Till sidans rubriker!

Karta för skiftet 103 är krångligt ritad i det allmänna sandtaget vid skiftet 1803 och kring Flinkebackens bildande som kronolägenhet.

Det finns heller ingen vägledning i förrättningstexten hur dessa gränser skall räknas. Så det är nog ett gott antagande att det var osäkert för alla till vem dessa kilar hörde.
(Den märkta Pukatorpsmarken= Späckatorps "Odalslycka".)

Ålltså inte otroligt om Hålltorp räknade en del av denna mark som sin och upplät den till Flink 1852 innan det var närmare reglerat på uppföljande kartor.

Dessutom hade ju Peter Jonsson på Uppsala/Ivarstorp förvärvat Flinkebacken 1815 genom en s k förpantning som sedan gick i arv till hans son Anders Petterssson som köpte Hålltorp 1844. Samma ägare gjorde väl det inte så viktigt hur markerna exakt var reglerade då han skrev detta kontrakt- som endast skulle gälla under Flinks livstid. Vilket blev till 1877.








 

<-- Till sidans rubriker!

Här ser man i köpekontraktet att Flinkebacken ingår i Backas egendom uppräknat i köpet! 

Kartan 1872 ovan är tidigare till Späckatorp skiftade Flinkebacken med tillhörande övre sandtagsmark i mellanrummet mellan Flinkebacken och tidigare "Späckatorps Odalslycka" samt ingående denna "Odalslycka" i grundägan (nu ägd av Backa gård).

Vid den övre sandtagskilen (senare Kilen 1:1) har vid senare reglering ritats in ett blyertsstreck på kartan som en egen äga - troligen vid lantmäteriutredning 1960, där den kostaterades höra till sockenallmänningen, men som 1960 förs till det nya Flinkebacken 2¹.

Vägen vid sidan av Flinkebacken är väg vid den tiden till Uppsala från Ljungstorspvägen.

Men "Nyhemmanet" från 1832 som byggdes av Petter Lindqvist i Bäckedalen finns avdelat som en kilformad äga med toppen avskuren (den avskurna "toppen" blev
sedan Kilen 1¹) och kanske är det för tiden brukade (ar-
renderade?) marker från Lindqvists tomtplats på Flinke-
backen enligt röd markering?

Husmarkeringar är inte precisa på kartan!

<-- Till sidans rubriker!

Fastighetskartan 1872 visar hur området för "grundägan" till Späckatorp (förpantad), (nu grundägd av Backa gård sedan 1868), ser ut för tiden. Markerna kallade Flinkebacken, Fläckhagen och Smedslyckan. Det syns att den översta "kilen" ovanför det som är "Lindqvista tomt" har varit delvis oklar i sin tolkning av tillhörighet, då någon ritat dit kilen med gränser som en egen äga med blyerts i efterhand på kartan, troligen inför ändringar senare (1926).

Marken där med blyerts har skrivits "Sålt 1960" visar de ägor som 1960 namnges Smedsslätten och Fläktehagen inför denna försäljning och markbyte (Se förtydligande karta nedan!). Detta är den "gamla" Späckatorps Odalsäga, tidigt enstakad och frånskild Kronoparken Billingen, som här nedan fått två namn, vilka tycks hänga samman med namnen ovan från 1872 Fläckhagen och Smedslyckan.

Bl a kartan 1872 användes vid 1960 års lantmäteriförrättning som "bevis" på att ägorna av hävd tillhörde Flinkebacken 1¹!

Några av husen i Bäckedalen finns inritade; bla ladugård för Flinkebacken, möjligen Lindqvistes "Nyhemman" från 1832 vid vägen, Sandtaget och Kämpenstorp med ladugård. Däremot saknas inritat bostadshus på själva Flinkebacken vid den här tiden.

Som kartan är ritad 1872 kan man se hur Sandtaget utgör hus och att odlingsytan utgörs av allmänmarken + odallyckan upp mot Broddenstorpsmarken, där också ladugård är byggd. Det var denna yta Anders Flink har kontrtakt med Hålltoirp om, trots att de inte äger något av marken.

<-- Till sidans rubriker!

Skissen inför markbyte och förändringar av gränser 1960 visar exakt Späckatorps ursprungliga odaläga på Kronoparksmark. Nu anses den alltså vara införlivad i Flinkebacken 1¹ - som från början var en kronolägenhet skiftad 1803. (Ännu ingen särskild handling som visar detta införlivande av Odallyckan med Flinkebackens ägor.)

Man kan också se att den på karta 1844 inritade "allmänningsbiten Nr 1622" här helt har införlivats med den "gamla odallyckan", så att den går ända ner till vägen i det som kallas äga a. Troligen genomfördes detta 1935 vid ägoutbyte mellan Flinkebacken 1¹ och det då friköpta Bäckedalen 1¹ ("Bäckebelen"  på kartan ovan - skall vara "Bäckedalen").

1960 kallas den vänstra (västra) delen av den "gamla Späckatorps Odalsäga" - a. för Smedsslätten (1872; Smedslyckan) och den högra (östra) delen - b. - för Fläktehagen (1872; Fläckhagen).

Ytterligare fakta kring boende genom tiderna kan läsas nedan!

<-- Till sidans rubriker!

 Huset Sandtaget runt 1960 då makarna Gillberg ägde Sandtaget och just köpt till marken upp till gränsen mot Broddenstorpsmarken som tillhör Hålltorp. Det är den högra delen av det gröna fältet. Den kallades "Fläktehagen" när Gillberg köper den 1960 av fanjunkare Carlsson på Flinkebacken- tidigare också namnad "Fläckehagen".

På bilden skymtar till vänster (västerut) Margit Lindquists Bäckedalen med tvätt på "strecket" på den andra halvan av den gamla gården Späckatorps Odallycka, kallad Smedslyckan, och längre upp Flinkebackens ladugård i en nedsänkt del närmare mot bäcken som gett området sitt namn.

Det är lätt att urskilja höjdskillnaderna med relativt små ytor, som alla varit viktiga pusselbitar i människors försök att hitta utkomster till sitt leverne under långa tider och som har orsakat så mycket handlingar, kartor och dokument för att hävda rätt ända sedan Kronoparkstiden före sekelskiftet 1700/1800.

Det gröna fältet - här uppdelat mellan Bäckedalen 2 och Sandtaget var tidigare en gammal Odallycka till gården Späckatorp tidigt under 1700-talet.

<-- Till sidans rubriker!

Något om den adliga ätten KUYLENSTIERNA nr 1304

Adlad 1693-11-30, introducerad 1697.

Gudmund Emanuel, (son av Johan - i sin tur son av den först adlade Johan), född 1749-10-19 i Måssebo. Volontär vid Älvsborgs regemente 1764-02-02. Rustmästare vid Älvsborgs regemente 1770-02-21. Förare 1773-06-25. Fänrik 1777-12-03. Avsked med löjtnants karaktär 1787-10-09. Kapten vid vargeringskåren i Göteborg. Dör på Sotanäs i Gunnarps socken, Hallands län 1802-02-25.

Gift 11/11 1792 med Annika Carlsdotter (bonddotter) i hennes 1:a gifte - född 1757, död 1841.

Hon gifter sig igen den 15/1 1804 med Sven Hulten. Bondson från Nottebäck, född där den 1 maj 1757. Stud. i Lund 1780, prästvigd 4/10 1783, komminister i Gryteryds kyrka 1792, tilltro 1793, tjänstfri 1822. "En stilla och from man." Död den 1 maj 1824.

Barn i äktenskapet med Gudmund Emmanuel Kuylenstierna:
Johan Emanuel, född 1781, död 1823.
Marta Elisabet, född 1791, död 1849. Gift 1811-06-16 med pastorsadjunkten i Hjärtums förs, Göteborgs stift Josef Jörling, född 1786, död 1862.

Den till Ljungstorp senare flyttande dottern, då som änkefru:
Catharina Charlotta, f. 1793-01-07 på Gällered, d. 1883-12-26 Rödjan, Fägre (alltså sonsons dotter till 1:e adlade)
Gift 1844 m. godsägaren Carl Fredrik Trotzig, f. 1790-09-28 Fårsnäs, död 1844-10-13 Svartarp, Åsle, Falköping

Sedan följde barnen;
Anna Gustava, född 1794, död 1843-07-28 i Torups socken, Hallands län. Gift 1811-12-01 i Gunnarps kyrka med kommissionslantmätaren, sedan häradsskrivaren i Hallands län Carl Hemvall i hans 2:a gifte (gift 1:o 1785 i Grimetons socken, Hallands län med Catharina Lagerbom i hennes 2:a gifte, född 1741, död 1809, dotter av rådmannen Jakob Lagerbom), född 1753, död 1828 på sin egendom Brännö i Torups socken [El.].
Johanna Carolina, född 1795-11-28, död 1837-11-16. Gift 1823-01-06 med fanjunkaren Anders Henrik Björnberg i hans 1:a gifte, född 1794. Död 1863.
Erik Anders, född 1797. Kvartermästare. Död 1864.

Adolf, född 1800. Fänrik. Död 1882.                                                     (Text och bild med  tillstånd från www.adelsvapen.com)

<-- Till sidans rubriker!

Änkefru Trotzigs man, Fanjunkaren Patron Carl Fredrik Trotzig, dog redan 1844 den 13/10  på Svartarps gård, Åsle, Falköping, endast 54 år gammal. Han bodde här med sin familj. Gården med tillhörande gårdar omfattade 2 5/8 mantal, en relativt stor gård alltså, som kallades Säteri.

Den ärvdes av hans familj;
Hustrun Catharina Charlotta Trotzig och barnen;
Son Otto Gudmund, född i Böne 1825 den 6/4 -ut 1848
Son Carl Johan Emil, f. i Böne 1828 d. 25/1 - ut 1846
Dtr   Augusta Charlotta, f. i Hångsdal 1829 den 11/6 - ut 1847
Son Christoffer Gottfrid, f. i Hångsdal 1832 den 27/5 - ut 1851
Dtr   Emma Mathilda, f. i Hångsdal 1833 den 15/8 - död 1847

1851 säljs hela Säteriet till Patron P. Millqvist Rök, från Dimbo

(Uppgifter från husförhörslängder, Kent Friman, 2013)

Änkefrun Catharina Charlotta Trotzig flyttar efter försäljningen av säteriet Svartarp i Åsle till Sköfde 1851 och dyker upp i Bäckedalen Ljungstorp 1856.

<-- Till sidans rubriker!

Flinkebacken markerad med blått på karta 1877 - tillhörde i grunden och från början Späckatorp - inte Bäckatorp som det står på kartan. Blått streckat för "Späckatorps Odalslycka" instakad tidigt och ägdes före skiftet, nu inritad som Späcaktorps grundäga tillsammans med Flinkebacken efter 1872 års karta och allt "inräknat i Backa gårds ekonomiska ägosummor "- enligt karttext till 1877 års karta.

Karta från 1872 visar tydligt att Späckatorps tidigare ägor österut hörde till markområdet tillsamman med Flinkebacken - här streckade. Denna äga var också förpantad på 50 år efter 1852 och köptes tillbaka av Wetterberg till Backa gård 1866. Formellt förs denna äga till Flinkebacken vid något tillfälle och säljs 1960 och gränserna rätas ut för det som skall bli Flinkebacken 2:1 i modern tid.

Kartan är inte avsedd för precision av gränser, mm - men det är tydligt att Flinkebacken här tycks omfatta även del av det som tidigare kallades allmänt sandtag dvs "kilen" av mark norr om det som är "Lindqvista tomten" sedan 1832 i det forna Almmänna sandtaget.

Hus är heller inte inritade med precision, men här syns Flinkebackens bostadshus och Ladugård, Petter Lingqvist "Nyhemman" ("Lindqvista tomten" eller Bäckedalen 2), Sandtaget och Kämpenstorp.

Innehavet av Flinkebo och markområdet "mellan Ivarstorps ägor och Broddenstorps ägor" hade redan 1815 på 99 år sålts till Petter Jonsson på Ivarstorp, vars arvingar när han dog 1851 (bl a Anders Pettersson på Hålltorp) år 1856 sålde resterande innehavstid (48 år) till Änkefru Cathrina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna - och sedan vidaresålt 1875 till en mamsell Edelman, troligen från trakten av Lidköping. Backa gård hade också hunnit köpa gården Späckatorp 1868, så vid den här tiden var grundägaren av Flinkebacken alltså Backa gård - med en innehavsrätt genom kontrakt för annan t o m 1914!

<-- Till sidans rubriker!

Husförhörslängd 1776 -->

De streckade linjerna på kartan är både ny skiftesgräns 1803 och försök att visa på hur marken användes med inhägnadsmarkering och andra markeringar. På kartan är Flinkens husplats noga inhägnad, med möjligen två bostäder markerade, lite västerut från detta hus och det "nya" huset kom att hamna på Flinkebackens nya äga.

Just här komplicerades kartan något av ett allmänt sandtag utmärkt med prickad äga, såsom liggande på allmän mark - alltså förd till Klosters by i samband med skiftet.

Hustomten markerad runt huset ser likadan ut idag, bara med husplacering mer i öster och med  marken norrut som tilldelas vid skiftet 1803 kallas den idag Flinkebacken 2:1 - tidigare Flinkebacken 1¹.

<-- Till sidans rubriker!

Texttolkning;

Kongl. Direktionen öfver Allmänna Barnhus Inrättningen i Stockholm
har här med afseende derå att, enligt hvad vitsordadt blifviit, Intäktsegaren Petter Jonsson och hans hustru Maja Stina Pettersdotter efter att hafva den 11 Maj 1886 från barnhuset till fostervård emottagit barnhusbarnet N:o 316 Josefina Matilda Andersson födt den 14 April 1885 sedermera icke blott egnat detta barn en särdeles öm omvårdnad utan och genom att medelst testamente upptaga detsamma till egen arfvinge sökt att i hvad på fosterföräldrarna ankommer betrygga fosterbarnets framtida utkomst, härmedelst velat, såsom ett vedermäle af Kongl Direktionens aktning och erkänsla för makarna Jonssons sålunda ådagalagda ädla och fosterländska handlingssätt tilldela dem ett exemplar af Bibeln i praktband.

Stockholm den 26 May 1898
underskrifter

Unga Josefina och David Roth framför jordkällaren i Bäckedalen.


Josefina arbetade bl a på Boulognerskogens restaurang, marketenteriet i Axval samt Himmelskällans restaurang. Hon hade även anställning på Hålltorp med arbetsuppgifter både inne och ute i trädgården.

Josefina gifter sig med Hålltorpsdrängen David Roth och familjen bosätter sig Bäckedalen 2 - det Lindqvistska huset, granne med Flinkebacken!

Senare kom hon att ta emot många gästboende i huset i Bäckedalen. På somrarna bodde t ex systrarna Kvarnström i det västra av rummen - systrar till Kvarnström i Backen, Ljungstorp.

Bild på Karolina född Broström på Gustavsberg Ljungstorp. Här under sin vistelse i Nord Amerika mellan 1896 - 1904 innan hon flyttade in med man i Flinkebacken.

Hon återvände hem trots att hennes syskon fanns kvar "däröver".

Väl hemkommen så träffade hon snart därefter Karl Johan.

Hon kom hem från Nord Amerika den 6/12 1904 och lysning togs ut nästan omgående (4 lysningar innan giftermålet) och de gifte sig 21/5 1905 och flyttade in på Flinkebacken samma år. Graviditet påbörjades runt 23/12 1905.

Karl Johan reste sedan till Nord Amerika den den 27/3 1906, fem månader innan sonens födelse den 23/8 1906.

Ingen idag levande vet vad det kunde ha funnits för skäl till att hennes make lämnade henne just efter bröllop och inför stundande barnafödsel; 5 månader innan sonen Karl Magnus föddes (han fick ett namn efter sin far, trots att han lämnat dem!)

Kanske lämnade han dem i förstone i samförstånd? Skulle de komma efter? Kanske fanns det inga särskilda skäl? Kanske han inte orkade med familjebildningen? Kanske förolyckades han i Amerika? eller kanske något helt annat!

Se också nedan i Häradsrättens lagfartsbevis för köparen av Flinkebacken, Bertil Karlsson, där det står att Karl Johan Karlsson och Karolina var frånskilda!

Karolina föder också en dotter utom äktenskapet här på Flinkebacken - ingen känd fader finns noterad i husförhörslängden, som skriver dotter oäkta med namn;

Annie Karolina Eleonora, född i Varnhem 1916 den 26/1 - senare i livet gift Holm.

Barnen flyttar med modern hem till Gustavsberg och den där då ensamstående modern 1914.
Modern hette Anna Kajsa Broström, Gustafsberg - Klefvens intägt, där Karolina var född och uppväxt.

Se vidare!  - A. 104 Gustavsberg

Dessa kuvert hittades 1998 av Bror Antbäck i samband med renoveringsarbeten på vinden i Björsgården. Vid samtal med snickaren stacks handen ner vid skorstenspipan och där fann man ovanstående kuvert instoppade (samt något ytterligare). Avsända från West Newton, Nord Amerika,1892-1894, dvs mer än 100 år tidigare! Brevet längst ner till höger till Carolina Broström, är rekommenderat och innehöll troligen pengar från bröderna i Amerika 1894.

Bröderna;
Johan August Broström, född i Varnhem 12/9 1862 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.
Karl Oskar Broström, född i Varnhem den 14/8 1865 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.

Karolina Broström reste själv över till bröderna i Amerika mellan 1896 - 1904.

Kuvert 1 1894 är till "G. Broström", dvs fadern till Karolina; Gustaf Jonsson Broström, född 1840 boendes i Gustafsberg, Kleven. Med postadress Axvall för hämtning till affären i Björsgården som var "slutposthämtningsanstalt" och som ägdes av August Gustafsson, Klosterdal, Varnhem. Kuvert 2 1892 är till "Anna Kattarina" Broström - kanske det var modern Anna Kajsa som avsågs? Brev 3 1892 & 4 1894 till Carolina Broström.

Möjligen lämnades kuverten redan vid avhämtningen i affären i hörnet på Björsgården hos handlaren för sin frimärkens skull? Det ser i alla fall ut som en "notberäkning" gjorts på ett av dem. Kanske fick någon av bodbiträdena dem. Senare gömde i alla fall någon dem medvetet vid skorstenspipan på vinden ovanför affärslokalen i Björsgården.

Angående postgången i Ljungstorp/Varnhem 1890-tal;

Verna Andersson, Ljungstorp har renskrivit en lång berättelse på band från Jenny Berg i Varnhem från 1960-talet, som visar på både Gustafssons, i Klosterdahls, affär och ”postanstalt" i Björsgården och postadressen Axvall.

Med tanke på kuverten till Karolina Broström, så var Björsgården alltså både affär och ”postanstalt" och nu vet vi också hur posten kom dit från Axvall.
 

Där hittar vi Jenny berätta;
 "Så var jag då vid målet för min vandring som var både affär och postanstalt och gästgivaregård (Lindhs)."  
(1897! - min kommentar, då hon tidigare på bandet berättat att hon var fem år denna första gång hon fick gå själv genom Varnhem)

"Handlare Gustavsson körde ju efter varor och även sålde ägg och smör i Skövde. Var nog tröttsamt på vintern att åka efter häst. Då hämtade han Skaraborgs läns Annonsblad på tryckeriet. Den utgavs onsdag och lördag. Prenumerationspriset var för helår 1:20. De 20 örena var handlare Gustavssons ersättning för att hämta tidningen. Vår postadress för övrigt var Axvall.

Posten därifrån till Varnhem ombesörjdes av fru Maria Pettersson från Nybygget vid allén vid Backa egendom. Hon gick till fots till och från Axvall i 18 år. Hade väl hjälp någon gång av sin make och yngste son. Han är nu på Vallehemmet. Har varit trädgårdsmästare på Ölanda. Namnet är Hagberg.  Fru Maria Pettersson dog 1934 vid 98 års ålder.”

På så sätt hamnade kuverten i Björsgårdens lokaler, som var handlaren i Klosterdahls, Gustafssons, affär för tiden.
Eftersom de var gömda vid skorstensstocken i över 100 år - finns ju alltid en liten undran varför de gömts undan!

TVÅ TAVLOR FRÅN 1800-TALETS USA

Karolina hade säkert med sig dessa två tavlor från USA till Flinkebacken när hon flyttade in där 1905.

Tavlorna är troligen från tryckta planscher hon tyckt vara fina nog att rama in "over there".

Idag hänger de på dottersonens vägg i Ljungstorp som minne av en stark kvinna i släkten!

(Med tack till Roland och Barbro Holm för lånet av tavlorna för fotografering, Foto Kent Friman, 2013)

Av ovanstående Lagfartsbevis för Bertil Anderssons köp av Flinkebacken 15 mars 1919 fastställt i häradsrätten står; "säljaren Karl Johan Gustafsson och hans frånskilda hustru Karolina Gustafsson."
 

Enligt andra dokument utsågs god man för den försvunne Karl Johan i samband med försäljningen av Flinkebacken - vilket heller inte motsäger att de var frånskilda.

<-- Till sidans rubriker!

Det var denna trekant överst på kartan som hade lagts fast tillhöra Flinkebacken, som det nu blev strid om, efter att två olika lantmätare kommit till olika ståndpunkter.

Ägan B längst norrut på denna karta förlorades för Flinkebacken i denna tvist med Kronan (Ängarås).

Lantmätariet fick 1923 ändra rågångsmätningen till Ängarås fördel, som en följd av ägarbytet med Dunagården 1867.

<-- Till sidans rubriker!

Kilen är ett stycke mark i spetsen på det gamla allmänna sandtaget som nu blivit Varnhems sockenallmänning och säljs av socknen till Ludvig och Augusta Roth 1926. De hade redan hunnit uppföra Flinkebackens ladugård på ofri grund (allmän mark) när kartan ritades. Flinkebacken står här som Späckatorp på kartan (tidigare tillhörighet).

Se mer om ladugrådsbygget  i Augusta Roth's levnadsteckning av fanjunkare Carlsson - se nedan!

Det tycks som om spetsen med mark däromkring ännu blir kvar som allmänning. Påskrivet så med blyerts! Markytorna fortsätter att spöka runt ända fram till våra dagar. Nu blir i alla fall den här biten reglerad så att Ludvig och Augusta köper den! Den kommer att ställa till med mycket förtret och extra pappersarbete även framöver!

De båda syskonen Roth var med om en hel del juridiska akter kring sitt ägandes Flinkebacken. Som vanligt genom historien är det alltid något på gång att regleras kring denna fastighet. Här är det den gamla vägen upp mot Uppsala och Hålltorps hagar, som är på gång att fastställas 1937, efter ett århundrade av dskussioner och tvister!

Detta just i en tid, när den ganska kort därefter ersattes med andra vägar för Uppsala via Ivarstorp!
 

Augusta Vilhelmina Roth, född i Varnhem 1872 den 27/1 - flyttar in 1925 som hälftenägare av Flinkebacken tillsammans med sin broder; Ludvig Roth, född i Varnhem 1872 den 27/4.

Nedan följer en berättelse baserad på intervju med Agusta Roth som efterträdaren till Flinkebacken fanjunkare Axel Carlsson gjorde 1958:

"Fanjunkarn" var intresserad av sin bygd och sammanställde många skrivna alster kring Ljungstorp och dess innevånare. Detta om Agusta var en av dessa bygdegärningar.

<-- Till sidans rubriker!

Fastighetsmäklaren Fribergs Fastighetsaffärer, Skövde, beskrev Flinkebacken 1940 enligt ovanstående. Bostadshuset ombyggt 1927. Ladugård byggd öster om bäcken 1926 och det anges att det längre tillbaka funnits en kvarn.

(Handling från familjen Holmqvist, Bäckedalen 3, Ljungstorp)

<-- Till sidans rubriker!

Så blev Flinkebacken 1¹ och Kilen 1¹ - Flinkebacken 2¹.

<-- Till sidans rubriker!

Paret Axel och Anna Carlsson sitter utanför sitt hem i Bäckedalen - Flinkebacken 1950 med sin hund - en spets.

Formalia;
Fanjunkaren     Axel Linus Karlsson,  född 31/12 1886 i Tengene köpte 1941    - död 5/2  1964 i Flinkebacken 2:1
Hustrun            Anna Sofia Karlsson, född Johansson 21/6 1889 Norra Ving - död 12/1 1952 i Flinkebacken 2:1

<-- Till sidans rubriker!

Genom försäljning till Bertil Gillberg, ägare av Sandtaget 1960, så avhänder sig Flinkebacken den del av Odallyckan som blir Sandtagets nya mark och genom en liknande affär med Kämpenstorps ägare även den östra delen av området. Nu är Flinkebacken som det ser ut idag till ytan och alla gamla trassligheter är utraderade, men det tog 160 år!!

Kartan och texten visar hur förändringarna gjordes angående Flinkebacken, Sandtaget och Kämpenstorp 1960:

Flinkebacken 1: 1 inkorporerade (sammanslogs med) Kilen 1:1 och blev Flinkebacken 2:1 - se ovan!
Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) inkorp.  A. Smedslätten (1/2 gamla Späckatorps Odallycka) - blev Bäckedalen 3:1
Kämpenstorp 1:1 slogs samman med B. Fläktehagen ( - " - - "-- " -- " --) - blev Kämpenstorp 2:1

<-- Till sidans rubriker!

Levnadsteckning efter hans död 5/2 1964 i Flinkebacken 2:1
 

<-- Till sidans rubriker!

Läs gärna Gunhild Robachs artikel ur Varnhemsbygden 1987 - "Hos Fanjunkarns" -
ladda ner PDF genom att klicka på filnamnet nedan!