Ur ortsnamnsregistret:

Här finns notering om Vadet som ett torp på Klostret Pickagården.

Väg- och bäckvad grund för namnet.

Karta 1764:

På karta 1764 finns platsen benämnd som Ryttare Boställe med egna ägor utmärkta och namnade - se karta nedan!

Ur husförhörslängd:
I den först tillgängliga husförhörslängden från 1779 finns torpet med under namnet Vadet, Hålltorps Rote.

Efter skiftet av Billingeliderna 1803 tilldelas Pickagården Vadet som skrivs som att de får behålla ett Torp, dvs de hade redan använt det som torp på Kronomarken och tilldelades nu denna mark helt.

Ryttare Bostället N:o 7 (Åkergrens) blev också skrivet tillhörigt Pickagården och Klosters Rote i husförhörslängderna efter skiftet av Billingeliderna 1803, liksom i karttexten. Då preciserades Pickagården som övertagare av 3/4 delar av Hästhagen/Åkersdal (Åkergrens), dvs Ryttare Boställe N:o 7.

Förändringen vid skiftet 1803 stämmer också överens med befästandet vid skiftet och tilldelningen av 3/4-delar av Ryttarboställe N:o 5, dvs Stenslund till Hålltorp. På så sätt hade nu även Hålltorps Rote ett Ryttareboställe befäst fr o m 1803. Där bodde nu fr o  m 1799 en Ryttare Anders Lindqvist.

Röd markering ger del av marken för Vadet 1960 efter bl a köp av soldattorp Nr 330 1911 och senare Soldattorp Nr 331. Vadet 1:2 egentligen sålt i det här skedet och har blivit Rosenhill!

Lägenheten köptes 1907 av August Wernlund och hans hustru och avstyckades från Pickagården. Efter nybyggnad av ett "Amerikahus" med liggande panel och två gavelfronter flyttade de in i huset 1909. I Församlingsboken står vidare att han vistats i Amerika i 25 år och hon i 17 år och att de uppger sig vara gifta i Amerika.

Lägenhetsägare August Wernlund, född i Varola 1845 den 9/3
Hustrun Brita Nilsson, född i Västra Emtevik 1840 den 3/8, dör här den 8/4 1919



Bilder tagna av Kent Friman mars 2014, copyright

Ferma-gatan 1950-tal. I bakgrunden Stenslunds ladugård.

<-- Till sidans rubriker!

'
















På kartan 1764 skrivs på platsen för Vadet Ryttar Boställe och Ryttar Boställets Ägor, som motsvarar senare tiders Torp under Pickagården, Vadet.

Blå markering (KF) är utritade gränser mot "Krono Parcken Billingen" - som utgjorde all annan mark förutom soldatställena och Späckatorps Odallycka (Ägor) samt ägorna till Lilla Hålltorp, Stenhammar och Sten.

<--Till sidans rubriker!

Här ses 1764 Ryttare Bostället tydligt utmärkt med bostadshus och marker som helt motsvarar senare kartors Vadet!

Bostället har varit avsett som Ryttare Boställe inom Hålltorps rusthåll under åtminstone första halvan av 1700-talet. Troligen ännu tidigare, då Ryttaren Per Svensson född 1657 finns noterad i soldatregistret för Hålltorp.

Det ligger som de övriga militära boställena på Kronomark till- sammans med torpet Broddenstorp, som 1764 aktualiserades som skogvaktarbostad. Kronan kunde vid det tillfället ändra i planerna för soldattorpens storlek utan råd- frågning av annan och ritade in nya snävare gränser på den karta man tog fram för Skogvaktarbostället och hävisade till att soldattorpen hade "onödigt stora ägor" och att "dessa kunde minskas", vilket tydligen gjordes utan andra formaliteter.

All denna Kronomark med militärt och Kronoboende fördelades vid skiftet av Billingeliderna 1803 till  de olika gårdarna, främst i Varnhem. Kronan behöll ingen mark här i "Ljungstorpsliden" (Billingeliderna).


När Kronomarken fördelades 1803 fastlades också ny rote för de torp som hamnade under annan rote, t ex Klosters rote för Hästhagen/Åkersdal, Ryttaretorp Nr 7, under Pickagården.

Det Ryttarebostället (N:o 7) hade tidigare bokförts under Hålltorps Rote.

Då kom alltså Ryttar Bostället N:o 7, Hästhagen/Åkersdal - "Åkergrens" att hamna i Klosters rote med Pickagården som huvudägare (3/4) och man fick då samtidigt som sin egendom Torpet (Vadet) - på kartan tidigare Ryttare Boställe.

<-- Till sidans rubriker!

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

Den första husförhörslängden från 1779 skriver boende för Vadet:
Anders Lustig, född i Lerdala 1730 som boende i Vadet med hustrun Elin Bengtsdotter, född i Norunga 1721 och med dottern Märtha, född i Klostret 1755 den 16/1 - hon flyttar till Holltorp 1781 (Hålltorp). Han var en avskedad soldat som efterträtts av sin son och i Valle härads dödsförteckning för 1806 står det att han var kyrkvaktmästare i Varnhems kyrka. Något som fler boende i Vadet under historiens gång kom att bli.

I soldattorpet Nr 30 (330) skrivs 1779 sonen Anders Lustig, född i Klostret 1752, som "tjänstgörande soldat"! 1779 flyttar Catharina Esbjörnsdotter in dit från Bjellum som hans hustru.

Därav Lustigs svagt skrivet på kartan som benämning vid Vadet och soldattorp Nr 330 på kartan 1801. Namnen på kartan framgår endast vid större förstoring - kartan är en del av en stor kartbild uppsatt på en militär vägg i Skövde under 1950-talet. Kopia  på en del av Skaraborgskartan till Backa gård vid tillfälle genom Carl Arvid Tell.

Detaljbild av kartan ovan med försök till ifyllnad av namnet Lustigs markerat på den (- s:en såg ofta ut som f i skrift)

<-- Till sidans rubriker!

Pickagården beskrivs i tilldelningsdokumentet som 1 mantal, som fick följande marker sig tilldelade inom Kronoparken:

Nr 107 - Ett torp som behålles - detta torp är enligt karta Vadet (som Pickagården haft före skiftet - behålles!)
Nr 115 - Uti Ryttarebostället Åkergrens, (N:o 7) deltager för 3/4-delar (hitflyttat Ryttare Boställe från Vadet!)
D, f, d, e XXXXI - Undfått öster och väster om landsvägen
Nr 114 - af Pukagards hästhage (den stora gemensamma hästhagen granne till Ryttarebostället Åkergrens)
Nr 114 - dito liden (mot berget fanns en 'lägenhet' med samma nummer)
F, b - dito Tracten i Wäster åt Upsala - mm"

Här kan man se att Ryttar Boställe N:o 7 tydligen också kallades Pukagård - troligen var någon av de tidiga ryttarna Pukslagare till häst, vilket var en vanlig musikform inom kavalleriet före den här tiden, därav "tillnamnet" Pukagård/Pukatorp i karthandlingar på grund av långt tidigare benämning.

StammBlå markering visar Pickagårdens tilldelning av Billingeliderna 1803 enligt ovanstående karttext. Vadet (107) + 3/4 del av Åkersdal (115) (dock hela blå- markerat) samt del av hästhagen (114) och dess lid mot Billingen och en smal remsa ner mot Upsala (XXXI).

<-- Till sidans rubriker!

På storskifteskarta från 1804 finns Pickagården redovisat:

Klåsters By;

A.- Pickagården 3/4 Mantal Krono, förmedlat från helt, Rustnings Stamm wid Wäst- gjötha Kongl: Cavalleri Regemente N:o 7; -

äges 1804 af Anders Eriksson och aflidne Erik Anderssons myndige barn.

Hustomten och täppor på 4 ställen, Husutrymme på Rånnagjärdet ........."

I specialjordeboken från 1825 står följande:

"Har warit helt hemman men år 1674 1/4 förmedlat i allt Cavalleristam N:r 7 af Gudhems Companie."















<-- Till sidans rubriker!

Pickagådens belägenhet i Varnhem före laga skiftet 1853, Tomterna 1178-1185 tillhöriga Pickagården markerade med rött. Många byggnader ingick i gården som hade flera ägare vid den här tiden. Dessutom tillkom en rad andra marker såsom åker, äng, skog, mm.

<-- Till sidans rubriker!

Ägare till Pickagårdens tre laga skiftade delar var 1850: Carl Ekenberg, Mathias Andersson och Anders Andersson enligt skifteshandlingarna.

<-- Till sidans rubriker!

Enligt skattskrivningshandling från 1847 ägdes Wadet under Pickagården av Johan Gustaf Kling i Bäckedahlen.

Detta tyder på att en förpantning tillskapats för Vadet som då kunde säljas på visst antal år. Vadet avsöndras inte förrän 1907 med egen lagfart och då fanns inte någon förpanting kvar.

<--Till sidans rubriker!

På denna karta från 1862 finns Vadet utmärkt som "Pickag.", dvs "Torp till Pickagården" med sin karakteristiska "gränssnip" ner mot bäckfåran - men ändå inte ända fram till bäcken och själva brovadet! Berglid som fanns mitt emot Vadet under slutet av 1700-talet är nu borta, men Stensbro finns ännu med på kartan!

(Namnad och färgmarkerad av KF, 2013)


<-- Till sidans rubriker!

Texttolkning; Arende Contrakt
"På Tre års tid, bortarrendederas vårt ägande hemman, lägenheten Wadet på följande villkor: --

1o Lägenheten får af blifvande arrendator tillträdas nu genast, sådant det nu befinnes, med jord och hägnader och afträdes den 14 Mars 1878. och öfverlämnas då jorden med klöfversådd i likhet, med hvad den nu emottages, samt hägnaderna efter befogenhet.

2o  Såsom inga hus finnes på lägenheten, så förbehålla vi oss, att blifvande arrendator årligen till lägenheten dit körrer Tio lass ren utruten gödsel, som af ägarne skall besiktigas och godkännas. --

3o Blifvande arrendator får icke öfverlåta arrendet till annan man, utan ägarens bifall der till. --

4o Blifvande Arrendatorsumma betalas årligen den 2dre Januari. --

Efter bud och öfverbud stannade för högsta anbudet, Anders Jonsson å Smedsgården Öfverbo för 35 kronor.

Förestående Contrackt varder af oss antagit, dermed vi å ömse sidor förklarar oss till alla delar nöjda
som skedde i Klostret Pickagården den 16 april 1875
A, Andersson/ Anders Matthsson                  Anders Jonsson/ Arrendator

Alla arrendeafvgifter noteras i det följande betalda i tid.

Vadet utmärkt med rött på kartan från 1877. Här står en beteckning Bs. för Vadet med äga nr 7 tillhörig Pickagården. Bs. = enligt kartförklaringen bl a bebyggd lägenhet - kan ju ha behövt förtydligas, då byggnaden tycks ha stått tom under många år!? Ladugården tycks också vara riven!

1876 köper f.d. Korpralen Ferm Vadet och flyttar in 1877. Marken var då fortfarande en lägenhet under Pickagården.

<-- Till sidans rubriker!

Helt nybyggd Fermabro och ordningsställt bäckavad en bra tid efter 1870 års vägbygge (eg. färdig 1867) mellan Varnhem - Skövde.Troligen fotograferad 1890-tal. I så fall byggdes inte stenbron och vägen förrän ca 20 år efter vägbygget. Tidigare fanns här en enkel träbro enligt kartbild. Vägen i förgrunden - foto med glasplåt (sprucken-något retuscherad av KF). Man kan se att vadet över bäcken fortfarande finns hitom bron nu iordningställt efter brobygget.

Detta bäckavad är det som gett namn till torpet Vadet som uppfördes som första hus till höger utmed vägen upp mot Ljungstorp - se karta ovan!

(Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A69639)

Den 5/11 1877 flyttade den f.d. korpralen Sven Andersson Ferm in som ägare för lägenheten Vadet med familj. Troligen är det han som gett namnet Fermagatan åt fägatan upp till Sörbillingen förbi Stenslund och Sten och som levt vidare in i och befästs i modern tid. Vadet var då fortfarande ett torp på ofri grund under Pickagården - kanske en förpantning som då kunde ägas av Ferm helt enligt husförhörslängden.

Notis i Skaraborgs Läns Annonsblad* den 27 februari 1891 angående den då 75 årige f.d korpralen Ferm.

Han dog den 9/1 1894.

Distinktionskorpral är den högsta graden för under-befäl.

Ang. "landsstormen";
När indelningsverket upphörde ersattes det av allmän värnplikt för alla män i princip mellan 20-40/45 års ålder.

De värnplikttiga indela- des i klasser: beväringar /rekryter som unga och "gubbarna" omkr 40 år tilldelades landsstormen.

(Arne Sträng, 2013)
 

*Skaraborgs läns annonsblad, konservativ morgontidning,
grundad i Skövde 1884 av boktryckaren Johan Isakson, utkom 3ggr i veckan. Chefred, var fr o m 1935 Henning Ahlberg (f.1893).

 

<-- Till sidans rubriker!

Till Kronofjerdingsmannen Sven Ferm, Klostret, Axvall

- ett kuvert hittat bland handlingar i Överbo 12:14, 2016

Lagfartsbevis på köpet av Vadet från 3/4 kronoskatte Kloster Pickagård i Skarke socken. Den 5 juli 1907 köper August Wernlund och hans hustru Betty Wernlund Vadet för 1 550 kronor av ägarna till Pickagården, Svante och Kristina Andersson.

Enligt muntlig tradition kom han tillbaka från Amerika och byggde om huset med liggande panel, vilket var ovanligt och väckte viss förundran. Församlingsboken bekräftar att August Wernlund, född i Varola 1845 med frun Brita Nilsson, född i Västra Emtevik 1840 återkom från N. Amerika den 28/10 1909 och flyttade in i Vadet som ägare.

I Församlingsboken står vidare att han vistats i Amerika i 25 år och hon i 17 år och att de uppger sig vara gifta i Amerika. Frun Brita dör den 8/4 1919 och då säljer han Vadet och flyttar som hyresgäst till K J Pettersson i Överbo Smedsgården nr 12 och hyr där senare hos sonen Sven Gabriel Pettersson. Han dör där den 14/12 1926.

<-- Till sidans rubriker!

Vid försäljningen 1911 av Strängstorpet Nr 330, finns också marken vid den gamla soldatlyckan med i försäljningen, dvs den mark som senare kommer att utgöra en del av dagens Rosenhill. Den är utmärkt exakt som den var inritad på 1794 års karta vid skiftet av Billingeliderna 1803, dvs man gick tillbaka på en över 100-årig karta för gränserna.

Antagligen övertog denna inritning för tillhörighet av markerna den ritning som gjordes för Klostrets bys laga skifte 1844, när den nu blev fastställd i förrättning 1911 i samband med auktionen på soldattorpet Nr 330.

Efter försäljningen ägde nu 1911 August Wernlund i Vadet marken som angränsade till det gamla Fattighuset på allmän mark på den västra sidan av Fermagatan. (Det är ägan längst till vänster utmärkt i kartbilden med rött!)

Vadet heter fortfarande "Torp till Pickagården" på kartan och Wernlunds blir nu ägare också till grannmarkerna genom köpet.

Den nya fastighetsbildningen av f.d. Soldattorpet och dess odlingslycka väster om Fermagatan kom att kallas Trontorp! Vadet och Trontorp ägdes och säljs sedan som sambruk.

<-- Till sidans rubriker!

Ny ägare av Vadet;

Hemmansägare August Emanuel Johansson, född i Forsby 1861 den 12/12 -     flyttar in 11/11 1919.

Han äger nu Vadet's marker och bor här till 1934 och flyttar då till Annelund och sina syskon där.

Hans syster;
Hushållerskan Alfina Elisabeth Johansson,
född i Forsby 1869 den 17/6 flyttar in i Vadet den 1/6 1920 och ut med honom till Annelund 1934.

(Bild från Bengt Jonsson, son i Ivarstorp, och fadern Oscars brölopp Hålltorps kvarn 1923)


<-- Till sidans rubriker!

Här säljer August och Betty Wernlund sina sambrukade fastigheter Vadet och Trontorp (Soldattorp Nr 330 + Strängslyckan väst om Fermagatan) till August Johansson. Köpekontraktet undertecknas reden den 24/7 1918, med tillträde den 14 mars 1919. Köpesumman är satt till 8 000 kronor. Du kan ladda ner hela kontraktet nedan:

August Wernlund säljer Vadet med det tillköpta Trontorp den 1 mars 1919 till August Johansson. Han är äldste brodern, född 1861 i Forsby av en syskongrupp och flyttar in på Vadet den 11/11 1919. Systern bosätter sig som hushållerska på Vadet den 1/6 1920.

De båda flyttar till Annelund 1934, där deras bror Johannes Linus Johansson, född i Forsby 1873 har köpt familjen Grönvalls hem den 13/10 1933 av dåvarande ägaren Märtha Grönvall på Risbergska skolan i Örebro.

<-- Till sidans rubriker!

I början på 1940-talet var svåra snövintrar och vägarna blev ofta ofarbara med upp till 2 m djupa drivor. Här ett uppbåd som gräver upp Fermagatan (vägen upp till Ljungstorp). Bland männen kan igenkännas fr.v. Teodor Krantz, Erik Lann, David Johansson och Oskar Larsson.

Längst ner väntar Samuel Friman, med taxiuniform och taxiskärmmössa, på att få komma fram med sin taxi.

Fotograf: Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem samt uppgifter.

Fermagatan strax nedanför Vibonätt och Vadet ner mot landsvägen. Här kan man ännu se de fruktträd till höger som hört till trädgården för Stensbro - det hus som fanns här utmed Fermagatan nära bäcken utmed landsvägen nere i dalen - se mer här; A. 28 Stensbro

<-- Till sidans rubriker!

Erik och Ingvor Sköld köper mark av Eriks bror, Sven Sköld, i Vadet för nybygge av hus. Marken är en del av Trontorp och utgörs av den gamla Strängslyckan - eller "lycka till soldatbostad Öfwerbo" - som finns noterad här på karta sedan 1753! - se A. 6 Hålltorp Lilla - Hålltorp

Allmänmarken där fattighuset då fortfarande står är inte involverad från början i skapandet av Rosenhill - se A. 25 Rosenhill och A. 24 Fattigstugan

Avstyckningshandling av den från Vadet nu avskiljda marken söder om allmänmarken med Fattighuset på vilken själva huset Rosenhill kom att uppföras. Avstyckning fastställd 1956-07-12. Jmfr med karta från 1911 ovan!

Ägan är indelad i ;
1. Åker 0,3160 Ha, 2. Äng 0,1730 Ha och 3. ett område med avrösningsjord i form av dike =, 0040 Ha

Vadets äng utmed Fermagatan idag. Utsikt från plats mitt emellan Berglid och Stensbro. Även idag betar hästar i hagen, men nu inga soldathästar.

<-- Till sidans rubriker!

Nils Pettersson köper alltså Fattighuset i Ljungstorp av Varnhems församling 1958-59 och gör detsamma med Lundby fattighus. Han monterar ner dem och bygger upp en stor sammanhängande byggnad med möjlighet att urskilja olika sektioner Avsikten var att de skulle hysa ett stort hönseri.

Dagens byggnad används bl a som stall för 10 hästar och mycket mer. Väl inne i byggnaden förstår man hur stora och inte minst höga de båda fattighusen varit, även om de troligen haft lite olika höjd, vilket kan skönjas även idag.

Det går lätt att föreställa sig hus som inuti hade två våningar med med rejäl höjd.

<-- Till sidans rubriker!

Några år efter att Nils Pettersson fått färdigt det stora planerade hönseriet gick han tragiskt bort 1961.

Han förverkligande aldrig planerna på hönseri - men hade ändå plats för logdans i den gamla rejäla fattigstugans ovanvåning.

Idag kan man lätt förstå att det måste ha varit ett fantastiskt dansgolv på de friska tätliggande golvbrädorna!

Detta är ett av de två gamla fattighusens ovanvåningar, där många fattighjon fått bo under husens aktiva tid som hysande fattighusboende i Ljungstorp och Lundby.

Ovanvåningen som sträcker sig över de samlade resterna av åtminstone två fattighus uppköpta från Ljungstorp och Lundby 1958-59, är 'gigantisk'.

Väl där inne är det lättare att förstå att fattighuset kunde rymma så många människor på samma gång - se husförhörslängderna under rubriken;
A. 24 Fattigstugan

Krister Johansson, Hisingen 2014, tidigare grannson i Vibonätt under Karl Axel Gustavssons tid i Vadet;

"Efter Nils så stod det tomt ett tag. Karl Axel Gustavsson, efterträdaren, var svarvare på Smedmans Mek verkstad i Skövde. Han köpte höns och Krister och grannen i Rosenhill, Lennart Sköld, hjälpte honom ofta. Han hade också får och kalkoner. Vatten fick han hämta hos grannen Vibonätt för djuren. Arvid Johansson hade en grävd brunn rakt i en åder, så det fanns vatten. Karl Axel djupborrade brunn och fick borra 90 meter för att få vatten. Lisas systerdotter från Tidaholm var där på somrarna och hjälpte till med djuren. Gustav Gustavsson, Billingslund, hjälpte honom också med djuren. Krister minns när Nils ropade till honom att komma och hjälpa till;  "Gustav Gustavsson kan du komma!"

Ibland blev det lite fel och han vände tydligen fårstaketet upp och ner, så det blev problem med lammen på våren som hoppade igenom de stora öglorna som hamnat nederst. Han fick sätta hönsnät för att inte lammen skulle hoppa ut."

Formalia;
Karl Axel Gustavsson född 25/9 1918 i Hjo stadsförsamling död 30/3 1991 boende på V Drottningv 13 i Tidaholm. Gift 25/9 1956 med Anna Karin Elisabet (Lisa) född 19/3 1917 i Tidaholm död 23/7 1998 boende på Biblioteksv 4 i Tidaholm.

<-- Till sidans rubriker!

Tidiningsartikel från tidigt 1960-tal då Karl Axel och Lisa Gustafsson (bilden ovan) beskrivs som att gå mot trenden och fly staden för landet för att driva ett hönseri. Karl Axel gjorde det vid sidan av sitt verkstadsarbete i Skövde.

Även idag kan man hitta lämningar av tiden med hönseri i den stora ekonomibyggnaden vid Vadet. Här äggfack och galvaniserad 'utfordrings-så' för hönsen.

<-- Till sidans rubriker!

Hästar har tagit över en del av utrymmet i den stora ekonomibyggnaden. Nuvarande ägare har idag 10 hästar.