Överbo Sörgården 3/4 mantal, med senare register nummer 11¹, i Varnhem hade ett skifte, som på kartan visas med fastighetsregisternumren 11² - 11⁷. Hela skiftet tilldelat gården vid storskiftet i Billingeliderna 1803.

Den första lantmäteriförrättade avsöndringen av mark från Överbo Sörgårdens skifte som gjordes var Finnatorp som senare gavs numret 11:2 - på kartan markerat med rött. Finnatorp avsöndrades formellt från Sörgårdsskiftet den 25/3 1872. Innan dess hade det funnits ägare för lägenheten ända sedan 1817 - det var dock inte en formell förpantning, utan reglerades via lägenhetskontrakt. Skiftet kom till 1803, då det tilldelades Sörgården från tidigare Kronparken Billingen i Billingeliderna.

1895 splittrades Sörgården 3/4 mantal upp i fem delar, vilket även innebar att skiftet i Billingeliderna delades i 5 delar. Därav senare fastighetsbeteckningar 11:3 - 11:7.

Hfl 1815-1836 anger under "Sörgården Finnatorp" - Mannen Anders Esbjörnsson, född 1789 den 27/10 - flyttar in 1817, dag 90 - Noteras; ”skal hafva köpt eller förpantat en plats til upodling”.

Det betyder att det ursprungliga huset troligen uppfördes 1817. Därtill måste man ta i beaktande namnet Finnatorp, vilket kan tyda på ännu tidigare bebyggelse på platsen längre tillbaks i tiden. Då med ett torp som troligen inte fanns kvar på på platsen vid Anders Esbjörnssons köp. "Finnatiden" lär i tid ligga under 1600-tal möjligen tidigt 1700-tal.

Det ursprungliga huset byggdes 1906 ihop med den sommarpaviljong med utsiktstorn som Bryggeriet Nordstjernans direktör Theodor Egnells kompletterade med. Denna paviljong tillsammans med det ursprungliga huset utgör stommen i det hus som idag finns på platsen, efter en rad olika ombyggnationer, med den senaste stora ombyggnaden 1979.

Vid denna ombyggnad kunde Forsells konstatera att den norra delen av huset utgör en älde timrad stuga med egen grund och skorstensmur. Väggarna var lågt timrade, så ursprungsstugan var låg och hade byggts på.

Namnformer;   Finntorp (Hfl)     Finnatorp (Hfl+lantm)     Ljungsbo (efter 1906)

Ljungsbo Överbo 11:2 består idag av 9 823 kvadratmeter.

Foto vid samma tid av Gunborg Ferm, Backen, Ljungstorp. Den södra delen har byggts på en våning sedan takbalkong och utsiktstorn togs bort efter att ha använts som sommarpaviljong av Nordstjernans Bryggerier och Theodor Egnell, Skövde, mellan 1906 - 1913.

Vid ombyggnad 1979 kunde Forsells konstatera att den norra delen av huset (till höger på bilden) utgör en självständigt byggd äldre timrad stuga med egen grund och skorstensmur. Väggarna var lågt timrade, så ursprungsstugan var låg och hade byggts på.

(Uppgifter Ingvar Forsell, Ljungsbo, 2014)
 

<-- Till sidans rubriker! 

Finnatorp idag är ett moderniserat hus med gammaldags karaktär. Den äldre byggnaden innesluts i dagens form och den massiva stenmuren ger en inramning med prägel av den gamla Landsvägen/Kungsvägen över Ljungstorp.
 

<-- Till sidans rubriker! 

På bilden - detalj av bild från 1950-talet - ser man att den vackra grinden varit med rätt länge.


Foto  Einar Andersson far till Ulla Andersson, gift Persson, ur fotoalbum 2014.


Ullas morfars far var Anders Petter Andersson född 1 april 1835 - ägare av bl a Ljungstorp.
Hans barn var bl a Hanna Håkansson med barnaskaran Håkanssons - se nedan!



 

Fr vänster; Arne Sträng, ägarna Ingvar och Barbro Forsell, Kent Friman och Birgitta Sträng. "Lokalhistoriskt" besök i  Ljungsbo hos familjen Forsell för att samla uppgifter och handlingar till hemsidan. Verna Andersson tar bilden, 2014.

Finntorp är belagt som namn genom tidiga lantmäterihandlingar och husförhörslängd. Finnaliderna genom historiskt dokument 1822 från soldattorp Nr 330 (nära Vadet), samt födelse- och dopbok för Varnhem 1838. Finnängarna genom uppgift 1870 i Västsvenska Folklivsarkivet, Göteborg, genom uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, Ljungstorp 1870, så här berättar han;

"Finnatorp, Finnaliderna och Finnängarna har sitt namn efter finnar som där odlat och bott efter ett krig, när de inte brydde sig om att resa hem till sitt land igen. I Finnängarna är ett tjogtals små rösen, annars är nu ängarna björkskog (1937). Dessa platser ligga alldeles intill Ljungstorps anhalt. Anhalten ligger mitt i liden.”

Namnen ger ungefärlig plats för Finnaliderna och Finnängarna. Vi har ännu inte kunnat identifiera vilket/vilka krig som lämnat dessa finnar efter sig här i trakten. Därefter har spår och minnen av denna tid, under troligt 1600-tal eller tidigt 1700-tal, nästan helt försvunnit.

   <-- Till sidans rubriker!

Finnatorp markerat med rött på 1877 års karta med ladugård utmed landsvägen.

<-- Till sidans rubriker! 

Bryggeriet Nordstjernan, med direktören Theodor Egnell, köper Ljungsbo 1906 och bygger raskt en anläggning för bolagets personalrekreation och representation på platsen, som vida låter tala om sig.

En stor skara ur personalen har följt med på resan till Ljungstorp och direktör Egnells midsommarfest 1906. Direktör Theodor Egnell och hans son Ernst (nu disponent) i vit Stetsonhatt, står t h i bild bakom en pojke som frenetiskt böjer en vidja för att direktören och hans son skall ses ordenligt.

I främsta ledet kvinnor från disk- och sköljavdelningen på bryggeriet. En fantastisk bild av ett annorlunda inslag inom personalpolitiken under tidigt 1900-tal. Promenader i omgivningarna ingick. Att året är det år då "paviljongen" uppfördes kan man se då den ännu inte, som senare kan ses, är målad med sina vita fönsterfoder och utsmyckningar - se bild några år senare nedan!

Gunborg skriver: "Här finns sköjerskorna Lotta, Emma och "Svag-dricks-Persson" med sina stora mustascher! Här finns också Oskar Eriksson som var kassör från 1898.

Här har gästerna vänt sig för att lyssna till militärorkestern på taket. Det är invigning av anläggningen med en midsommarfest 1906 för all personal på Theodor Egnells Nordstjernanbryggeri i Skövde.

På taket ses T2:s militärmusikorkester spelande - en orkester som försvann 1925.

Axvallståget gör uppehåll i Ljungstorp. Bryggeridirektören Egnell hade ett starkt intresse för friluftsliv och var inte främmande för att bjuda sin personal på stärkande upplevelser i det fria.

Med tågresan från Skövde i öppna sommarvagnar stannade tåget med gäster helt sonika mitt över Ljungstorpsvägen framför direktör Egnells unika sommarpaviljong i Ljungstorp t h utom bild. Men så är ju direktören också ledamot av Skövde Axvall Järnvägs AB styrelse sedan många år. Här skall firas midsommar med en personalfest i sommarklänningar och ljusa hattar 1906.
 
Ljungstorpsvägen håller på att breddas något och rättas till efter många års behov av upprustning och det kvarstår tilljämning av vägbanan. Pallanordning gäller fortfarande för av- och påstigning alldeles t v om Ljungstorpsvägen - men här har tåget stannt mitt över vägen!

Året är 1906 - då Egnell uppfört sitt unika hus med utsiktstorn. I tidningen omnämnd som en  påkostad paviljong.

Ur Skara Tidning 1906-06-30:
"En turistled öfver Billingen lär vara ifrågasatt enligt vad brevskrifvare i DN skrifver.
 
Vid Ljungstorps station på höjden af den befintliga bergbanan har en ståtlig paviljong uppförts och från denna plats skulle turistleden anordnas utefter bergskanten till den bekanta Öglunda grotta, hvarest utsikten öfver Valle härad är synnerligen storslagen. Väglängden mellan Ljungstorp och grottan är 6 kilometer."

(Text ur Billingsbygden 1997, Alf Brage, Ljungstorp)
 

Mer om familjen Egnell och Bryggeriet Nordstjernan, Skövde på särskild sida - klicka här!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Usikt från tornet vid samma personalfest. Utflykten till Ljungstorp för bryggeriets personal blev senare vykort från Ljungstorps Utsiktstorn med Billingens sydvästsida som mjukt går ner mot slätten i bakgrunden och med SAJ-banan alldeles utanför tomtgränsen. SAJ-staketet i bakgrunden med lutande män syns tydligt genom terrängen.

Det ser ut som om Theodor Egenll tänkt sig ett mer offentligt nyttjande av hans paviljong med utsiktstorn, då han gör reklam med ett offentligt vykort på det här sättet. Dessutom befästs namnet Ljungstorp tydligt, endast några år efter anhaltens tillkomst - alldeles till vänster utanför bild.

(Vykort från Verna Andersson, Ljungstorp)

Något år senare kan man se att tornet och byggnaden hade vitmålade fönsterfoder, räcken och övriga detaljer. Lägg märke till Ljungstorpsvägen i förgrunden en vårdag.

Bilden är från den tidens påstigningsplats vid SAJ-spåret alldeles bredvid vägen. Så man kan säga att den tornförsedda paviljongen låg lägligt till för turistverksamhet per tåg med promenadanslutning till Öglunda och dess utsiktstorn byggt några år senare, 1910.
 
Följ med på en tur till Öglunda utsiktstorn - klicka här!


 

   (Delförstoring av bild från Verna Andersson, Ljungstorp)

<-- Till sidans rubriker! 

Del A. 3/14 mantal Öfverbo Sörgården ägs av Alfred Isaksson - senare betecknad som 11³
Del B. 3/14 dels mantal, ägs av Kristin Isaksson - senare betecknad som 11⁴
Del C. 3/28 dels mantal, ägs av Johanna Isaksson - senare betecknad som 11⁵
Del D. 3/28 dels mantal ägs av J. A. Hjerne - senare betecknad som 11⁶
Del E. 3/28 dels mantal, ägs av J. A. Jugners sterbhus - senare betecknad som 11⁷
 
Från delningen undantas den redan avsöndrade lägenheten - då kallad Finntorp (senare reg beteckning 11:2)

Jämför med registerbeteckningarna på karta 1960 - se ovan!

   <-- Till sidans rubriker! 

Från delningen undantas den redan avsöndrade lägenheten - då kallad Finntorp (senare reg beteckning 11:2). Lagfart Johannes (Johan) Holmberg 1872 - köpt redan 1865.

En fem meter bred väg littera b. till Delen C. skapas i hemmansklyvningen 1895 runt den avsöndrade marken från landsvägen och in till ägan. Det nedan referade "Nybygget" finns inte utmärkt mitt emot Finnatorp på någon sida. Döäremot tycks det finnas ett hus söder om avsöndringen på 1877 års karta i ägan Nr 136.
 

<-- Till sidans rubriker! 

I köpekontraktet beskrivs avsöndringen omfatta;

" .... vårt ägande hemman 3/4 mantal Krono skatte augement Sörgården Öfverbo förut tillvundne skog i Billingeliderna beläget på nordvestra sidan om Landsvägen mitt för hemmanet Nybyggets ägor, 2 tunnland, deraf utgörande 167 1/2 aln på varje kant som börjar vid Mellomgårdens gräns och sträcker sig utmed landsvägen - i vester och norr i en fyrkantig figur, med ofvanskrefne alntal på hvarje kant, då därigenom köparen erhåller 56 1/4 kvadrat alnar för impedimenter, ......."

Man ser tydligt "prickar" för den kraftiga stenmur som redan då fanns på plats utmed fastighetens gräns mot landsvägen.

Impediment är mark som är olämplig för skogs- eller jordbruk (Wikipedia) - utgörs av den "drog" som går över marken väster om boningshuset och som är utmärkt med blåaktig färg på kartan.

 

<-- Till sidans rubriker! 

I handlingen har avskriften felaktigt namnet Johannes Malmberg - skall vara skräddaren Johannes  Holmberg - se nedan!

Här ser man 1871 att Johannes Holmberg själv kallar sig just så!

Texttolkning;
"På grund af härmed bifogad avfsrift å mitt genom transportköp erhållne köpekontrakt å 2 Tunneland jordareal i Billingeliderna, afsöndrad från hemmanet 3/4 mantal Krono Skatte Augement Södregården, Öfwerbo, hvilken afsöndringslägenhet numera erhållit namnet Finnatorp, beläget i Walle Härad och Skarke socken: Får jag i djupaste vördnad anhålla om Höggunstigt Förordnande att, nämnde lägenhet, blifver behöringen Skattlagd att, sås om everderlig äga obehindrat nyttja och besitta
Finnatorp under Öfwerbo, i Walle härad, Skarke socken den 21 augusti 1871/ Johannes Holmberg"

Transportköp innebär att köparen inom tre månader från sitt förvärv på oförändrade villkor överlåter den del av fastigheten/tomträtten som förvärvats till en ny köpare. Under förutsättning att vidareförsäljningen avser hela köpet, att överlåtelsen sker på oförändrade villkor och att lagfart söks för samtliga köp inom tre månader från första köpets fullbordande, ska stämpelskatt betalas endast för det senaste köpet. Expeditionsavgift för lagfart/inskrivning av tomträttsinnehav utgår dock vid varje köp. Det är viktigt att hålla i åtanke att det rör sig om flera köp, även om stämpelskatt endast uttas en gång.                                                                        (Wikipedia)

Se också boendeförteckning - klicka här!

 

<-- Till sidans rubriker! 

Stig och Sören Holmberg vid stugan där sonen till Johannes Holmberg, Ansqarius Holmberg, föddes, vilken var deras farfarsfar. Stig föddes 1946 och Sören Holmberg är född 1943. De är söner till Birger och Anna-Stina Holmberg. Johannes skrev sig själv som just Johannes vid köpet av Finnatorp, senare kallade han sig enbart Johan.

Se också boendeförteckning Holmbergs - klicka här!

Fakta;
Sören Birger Holmberg, född 11 oktober 1943, är en svensk statsvetare. Holmberg är sedan 1991 verksam som professor i statsvetenskap, med särskild inriktning på valforskning, vid Göteborgs universitet. Han har koncentrerat sin forskning till valprocessen och rollen den spelar i en representativ demokrati.

Stor tonvikt har av Holmberg och hans forskarkolleger i Göteborg lagts på att kartlägga och analysera väljarnas beteende och opinionsbildningen. Sören Holmberg var en av grundarna av SOM-institutet och är sedan starten 1986 en av dess ledare.

Holmberg är återkommande expertkommentator i TV vid till exempel riksdagsval. Han har publicerat ett 80-tal rapporter, 17 SOM-volymer och 27 böcker. Ett av Holmbergs projekt är The Quality of Government Institute (QoG), som han startade vid Göteborgs universitet år 2004 tillsammans med Bo Rothstein. Holmberg är gift med Britt-Marie Mattsson.

(Hämtat från Wikipedia!)

<-- Till sidans rubriker! 

Släkttavlan framtagen inom familjen Holmberg - markering av rött avseende faderslinjen för de båda pojkarna på kortet Stig och Sören Holmberg infört av Kent Friman, 2014.

<-- Till sidans rubriker! 

Texten;
"Karta öfver 3/4 mantal Öfverbo i Skaraborgs län, Walle härad och Skarke socken, upprättad vid laga skifte 1848 af Th. Ljunggren. Kopierad 1871 afseende på utbrytning af hemmanet Finnatorp af J. Schönborg.

Utskrift; Utdrag af Delningsbeskrifningen vid laga skifte Öfwerbo by i Skaraborgs Län Walle härad och Skarke socken upprättad vid laga skiftesändring år 1853.

Littera D. 3/4 mantal Kronoskatte Augement Sörgården Öfwerbo äges af Isak Magnusson som bekommer: I Billingeliderna, försålda hemanet Finnatorp, som äges af Johannes Holmberg, har bekommit följande ägor af Skogsmarken Billingeliderna; 2 tunnland.   Rätt afskrifvit betygar; J. Schönborg"

Schönborg var vid tiden granne till Finnatorp då han 1868 köpt grannfastigheten mitt över vägen, Nybygget, som tidigare hade ägts av Johan Holmberg mellan 1859 - 1865.

Se gärna rubriken: A. Sörgårdsskiftet - Ljungan - Nybygget

Fortsättningen på dokumentet kan du läsa genom att klicka nedan:
 

<-- Till sidans rubriker! 

Carl Jakob Schönborg var född i Värnamo 1812. Den 26/6 1866 flyttar Carl Sjönborg, Bruksbokhållare från Prästegården i Häggum till en liten intäkt under Wiken, Mölltorp i Ransbergs församling. Han gifter sig i samband med flytten och får sitt första barn, en dotter. Två år senare köper de Nybygget på Sörgårdens skifte i Billingeliderna och flyttar dit. Där bor de i tio år innan de tvingas sälja och flyttar som hyrande under Ödelöten. Därefter som inhyses till den lilla stugan Wärdshuset vid Torp, Eggby vilken stod tom. Därifrån hamnar familjen 1883 på Fattigstugan (i Ljungstorp) och han dör där 1886.

Se mer om A. 58 Sörgårdsskiftet - Nybygget

 <-- Till sidans rubriker! 

Hela brevtexten;
 

"Finnatorp den 20 oktober 1898 - Min kära Ansgarius

Ditt bref af den 15. dennes kom mig till handa i går eller den 19. dennes. det är längesedan du skref något bref till mig, minst 12, eller 14.år sedan, nu får jag vördsamt tacka dig att du denna gång hedra mig med en skrifvelse, det gläder mig höra att ni allesammans är begåfvade med en god hälsa och Redar eder bra, jag får äfven nämna att vi båda eger samma ädla gåfva nämligen hällsan, som vi alla har att tacka den Höga försynen för. -
jag ser efven i detta bref att du vill hafva förfärdigat ett parti Skodon och detta låter sig göra ehuru det är en bråd tid för Skomakare, jag har ingen gång talat med Karl Jonsson, utan jag har talat med Anders Larm, som är den skickligaste af alla skomakare i våra trakter, han gör starkt, och tillika ett smakfullt arbete, intet får heller säga att han är för dyr som andra skomakare, hans kunder består af dem bästa klatsorna, något pris kan intet lämnas utan det blir alteftersom dom är stora, tag nu ett särskilt märke af hvarje pärson, med längd samt mittom foten med nummer på varje mått efven på tillskärningen då tager intet nästan felt, sänd då med första om så skall ske, det kan ej hinnas färdigt förr en fram till julen, Karl Jonsson säges gör dåligt arbete, åt mig får han inget göra,=
jag hade bref från Otto först i juli månad, han lofva att han skulle skicka till mig och sända 100 kronor, som jag har att fordra på hans resepängar; jag har skrifvit två till honom, sendes, men ej hört något från honom sedan =
hällsa till Frithiof och hans om gifvningar, jag får sluta med många och Kära Hälsningar från mig, samt min Hustru Maria till dig och hela din familj, tecknas af
din Fader  J. Holmberg

Många hälsningar från Lars Frid

johans adräs är; Snickaren, J. Friberg, Fjälsvik, Stockholm, djurhamn"

Skomakaren Anders Larm hittar du här: A. 36 Billingslund
Skomarkaren Karl Jonsson hittar du här: A. 37 Smedjebacken

<-- Till sidans rubriker! 

Hela brevtexten:

"Stentomten den 30 Mars 1899 - min kära Ansgarius

Som jag förut nämnt har jag försålt lägenheten Finnatorp för Kr 1. 500, hvaraf du samt dina bröder har att i arf efter eder moder bekomma en åttondel eller Etthundratrettiosju Kr 50 öre, hvilka pänningar i dag per påstanvisning remiteras dig, derjämte sändes dig min gamla skuld Kr. 18,50 öre eller tillhopa 156 Kronor. Kvitto å dessa båda belopp torde med omgående tillställas mig .....
varför kunde du intet rest hem såväl som Frithiof han var ganska hederlig som ser till sin gamla Fader, samma trodde jag du skulle göra denna gång, kom ihåg att du har ingengång varit hemma hos mig sedan din moder dog och det var 12 år sedan dess, å intet skrifvit en rad till mig på så lång tid, om nu så är, att Herrangud förlänar mig lif och hälsa till nästa midsommar så res hem och öfervar åtminstone den dagen jag ösnkar att få se dig en gång till häri lifvet, jag kan ej så länge lefva jag är snart 81 år gammal, kommer du hem så får du bese mitt lilla nya ställe der jag nu bor, --- hvad anbeträffar med Fritihof, han hvarken tog eller fick med pängar än vad du får 137 kr. 50 öre, efven skall du tänka efter att jag var sjielf ägare och sielf säljare af Finnatorp så deri gör jag efter eget behag, många kära hälsningar till dig, Hustru och barn,
tilk: din fader J, Holmberg

PS kom till midsommar, tag din Hustru med så får hon bese det sköna Vallehärad som kloster Kyrka D.S

Nästa brev hittar Du på A.103 Kleven under Gruvesätter
 

<-- Till sidans rubriker!

Köpehandlingen finns inte bevarad, men det framgår av inteckningsprotokoll 1923 och inteckning av köpeskuld, att det är Bryggeriet Nordstjernan och inte Theodor Egnell personligen som ägt Ljungsbo.

Ur texten; "Uppå därom av Bryggeriet Nordstjernan i Sköfde framställd begäran ......." vilket bolaget inte hade framställt om det hade varit Theodor Egnells privata köp av Ljungsbo!

Verna Andersson, Ljungstorp berättar kort om Egnellfamiljen:
⁰"Bryggeridirektören Theodor Egnell valde Finnatorp till sitt projekt för sommarutflykter, men byggde om förstås. Han var i 55-årsåldern när han kom hit med sin andra hustru. Fastigheten låg lite lägre än övriga platser, så han byggde ett utsiktstorn, men också som en satsning inom personalpolitiken. Daniel Theodor Egnell, född 1852, död 1930, gift först med Selma Carolina Josefina Bauer, skild och gift andra gången 1909, med Gertrud Egnell född 1869, död 1956, dotter till Theodors kusin Johan Carl Gustaf med hustru Ida Fredrika Helling, handlande i Lidköping. Theodor gifte sig alltså med sin kusins dotter.
 
Utöver sommarutsiktstornet i Ljungstorp, som egentligen Bryggeriet Nordstjernan ägde, så hade familjen en mer privat "sommarstuga" också vid Flemsjön, Boängen. Efter faderns död flyttar Ernst 1937 till stugan Boängen vid Flämsjön – familjen Egnells privata sommaregendom.   (Från artikel av Börje Bergsten)
 
Han var aktiv med turismen, så som man var på denna tiden, och var med och ordnade med vandringsleden till Öglunda utsiktstorn som 1910 invigdes vid Öglunda grotta. Personalen vid bryggeriet tog han med på vandring dit från sitt utsiktstorn - se bilder!
 
Egnell var en av Skövdes rikaste män och bildade en bland andra en stiftelse för "Skövde stads förskönande" som innehåller åtskilliga miljoner idag och har bekostat många konstverk i staden bland annat ett över en av hans "sommargrannar" här i Ljungstorp nämligen John G Grönvall. Egnell betalade för en staty över Grönvall. Men det vet ingen av dom för det hände år 2010!"

Mer om familjen Egnell och bryggeriet Nordstjernan, Skövde på särskild sida - klicka här!

Se också ett omfattande material om familjen Egnell och Nordstjernan på hemsidan; www.saj-banan.se!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Verna Andersson, Ljungstorp berättar:
 
Nästa sommargäst som tog över Ljungsbo 1913 var Adolf Lundqvister född 1860 från Skövde. Han var stadsläkare i Skövde till 1931 och därefter en del senare tjänsteprovinsialläkare och regementsläkare, gift med Petrina (Pima) Kock. Barn: Bertil f 1897, Inga f 1902, Sten f 1906 och Gunnar f 1908. Det var Lundqvister som såg till att tåget väntade på honom medan han undersökte "Mjölnars-Kari" när hon hade insjuknat i Ljungstorp.

Rut Alm berättar för Verna Andersson, Ljungstorp:
"När doktor Lundqvister köpte Ljungsbo, då hade Högberg med det att göra, det sa fröken Irma. För doktorn han ringde om en trädgårdssoffa som var där. Han ringde sent en kväll till Högberg och frågade om den ingick i köpet. Lundqvister köpte Ljungsbo 1913 och sålde 1932. När han kom 1913 körde Ludvig honom med bagage på häst och vagn. Det var den 7 juni. Då frågade Lundqvist Ludvig om han visste någon byggmästare som skulle kunna bygga om huset." (Ludvig är Ludvig Alm.)

Så Ljungstorparna hade faktiskt läkare här då som de givetvis anlitade när någon var sjuk. Dr Adolf Lundqvist hade också varit särskilt utsedd järnvägsläkare under bygget av SAJ och detta nämns b l a i tidningsartiklar för tiden.

Han var redan hyresgäst 1912 i Ljungsbo, då Margit Hemberg från Signeliden i juli skriver:
"I eftermiddag har vi varit hos Lundqvisters och druckit kaffe och ätit kvällsmat. Vi hade mycket skojigt. Högbergarna voro också med, så vi voro tillräckligt många för att leka. När tiotåget hade gått följde pojkarna oss hem."

NYHETER - 2. SKARA TIDNING 1902:
 
19 april 1902 - "Af ett jordras vid Varnhem å järnvägsbyggnaden Sköfde-Axvall, blef i onsdags morse strax efter arbetets början en äldre arbetare från Varnhem skadad i högra sidan af ansiktet och svårt blödande transporterades till banbyggningens läkare dr. Lundqvister i Sköfde, som sydde ihop de gapande hålen och förband lades. Efteråt fick den skadade återvända hem."

Hans ekonomi tycks inte ha varit den bästa och hans skuld intecknad i fastigheten om köpeskulden på 1 000 kr och ytterligare en om 1 000 kr kom att följa honom och Ljungsbo under många år. Skulden och inteckningen bevakades noggrant av Bryggeriet Nordstjernan enligt handlingar och det finns ett stort antal inteckningshandlingar kring denna inteckning mot obetald köpesumma.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Den undre texten är hämtad från gammal sammanställning av typen "Vem är vem?" ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014 
 

<-- Till sidans rubriker!

Elisabeth Larsson - "Lisa Larsson" - "Mode-Lisa" - kärt barn har många namn!

Bilden tagen vid en söndagsskolefest 1957. Ett av de ovanliga tillfällen då hon deltog  offentligt, förutom i sin affär där hon alltid var vänlig mot kunderna!

(Detaljbild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014)





 

<-- Till sidans rubriker! 

Bröderna Bror Carl och Oskar Wilhelm Håkansson blir nya ägare av Ljungsbo fr o m 1941.

Verna Andersson och Roland Holm, Ljungstorp berättar kort:

"Sedan kom Håkanssons. Det var en ensamstående äldre mor med flera hemmaboende syskon i olika perioder. De hette bl a Josef, snickare, Rut, gift med Olsson en elektriker och Karl som var murare och förlovad i 30 år. Bror och Syster var andra namn. Syster och Karl var tvillingar. Ägare till huset var de båda bröderna Bror och Karl.

Grindvaktssysslan sköttes under en lång tid fram till att ljud- och ljussignaler installerades på 1950-talet av ett av syskonen som hette Syster Håkansson, som då bodde och tillsammans med mor och syskon, vilka ägde Ljungsbo. Det var då bommar som vevades ner manuellt av henne.

I huset fanns också biljetförsäljning för Skövde Axvalls Järnväg och när den var avklarad stegade Syster Håkansson med flagga ut och visade tåget att det fanns påstigande. Syster Håkansson arbetade också som hembiträde åt Grönvalls i Annelund.
 
När ljud- och ljussignalerna kom på 1950-talet, så fanns det en vit tavla man vände på för att visa att man var påstigande på tåget. Då kunde man också köpa biljetterna på tåget.
 
Ljud- och ljussignalerna blev också en rolig lek för barnen. De kom snart på att ställde man en spark rätt över rälarna på spåret, så utlöstes signalerna, ofta med resultat att banvakten Gunnar Andersson kom rusande, förstås!"

Formalia;
Bror Karl Håkansson, född i Virestad, Kronobergs län den 11/2 1902 - död i Ljungsbo den 16/4 1974
Oskar Vilhelm Håkansson,  född 2/4 1897 i Virestad dör i Virestad 10/5 1983 boende i Uthövdan i Älmhult, gift 1926 med  Nina Lovisa född  5/9 1900 i Härlunda i Kopparbergs län. Död 29/8 1988 i Älmhult.
Fadern Peter Håkansson, född i Härlunda den 23/11 1870 - död i Ljungsbo den 17/5 1957
Modern Hanna Håkansson f. Andersson, född i Horn den 17/12 1872 - död i Ljungsbo den 10/10 1966

Läs mer om familjen Håkansson under rubriken - A. 27 Vadet,  A. 31 Sten och A.39 Sandåsen - Sandbacken och A. 52 Ljungstorps gård

     <-- Till sidans rubriker! 

På bilden vid Ljungsbo;
Fr v; Syster Håkansson, Maria Elisabet Andersson, född Jonsson (mormodern till Ulla Andersson gift Persson) och sedan modern till syskonen Håkansson, Hanna Håkansson, samt syskonen Bo-Inge Andersson och Ulla Andersson. Hanna var deras mors faster och de brukade besöka sin släkt i Ljungstorp på Ljungsbo.

Syster Håkanssons skrin för biljettpeng- ar, som använts av alla grindvakter för Axvalls-järnvägen.

Biljetterna som såldes var gulaktiga i hård papp med sträckan och andra uppgifter förtryckta. Konduktören hade sedan att klippa biljetten ombord.

Denna biljett är från den 30 juli 1961 och är en tur och returbiljett Skövde - Ljungstorp och åter.










 

Till sidans rubriker! 

Från sydväst i utemöblerna. Från vänster; Syster Håkansson, Ullas mor Elin Andersson, Ulla Andersson, gift Persson, Hanna Håkansson och svägerskan Maria Elisabeth Andersson (Ulla Andersson mormor).

Tre generationer Andersson; Mormor Maria Elisabeth, mor Elin och dottern Ulla.

Vid pumpen på Ljungsbo.

Från vänster; Ulla Andersson, gift Persson, Maria Elisabeth Andersson och Syster Håkansson.

Syster Håkansson med modern Hanna Håkansson (född Andersson) på trappan till Ljungsbo 1950-tal.

Ulla och Bo-Inge Persson på besök i Ljungsbo 1964. Bakom dem ser man den första sommarstugan på tomten mitt emot - senare avstyckad som Ljungan.