Flygfoto där man fortfarande kan ana de tre remsor som fanns på Smedsgårdsskiftet från berget till Uppsalas gräns (i nedre kant av bilden). Den södra innehöll vid landsvägen Lindstorp och Källebacken på var sin sida av landsvägen. Den såldes 1872 till Hålltorp. Lindstorp avsöndrades inte förrän 1917 vid grosshandlare Högbergs köp av Lindstorp.

Mittremsan innehöll en viss tid öster om landsvägen, vid Gamla Missionhusets uthus, Soldatboställe N.o 6 och väster därom Björns intäkt som 1865 lades ihop med Stenåsen i den norra remsan. Idag finns en sommarstuga, Ängsro, ett bra stycke från vägen på det som var Björns intäkt under en tid, senare sammanslaget med Stenåsen.

Smedsgårdsskiftet utmärkt med rött innehållande tre ägoremsor från berget till Uppsala från öst till väst. Lindstorp har alltid utgjort den västra delen av den södra remsan från landsvägen bort mot Uppsala - här på kartan avsöndrad 1918 till Överbo Smedsgården 12:8. Ägan låg mitt emot Källebacken.

Ur ortsnamsnregistret;
"Lindstorp under Överbo Smedsgården. Någon f.d. ägare anses ha givit namngrund." (Svennungsson 1946). 
Anm; Någon Lind boende här kan inte hittas i husförhörslängder.

Namnformer;
Första gången namnet skrivs i husförhörslängd, Hfl 1836-1846, skrivs det med "s" - Lindstorp, därefter ett antal gånger på samma sätt. Därefter blir det konstant Lindtorp, utan "s". I lantmäterihandlingar kan man se att namnet Lindstorp (med "s") fastställs vid direktör Högbergs köp och avstyckning av Lindstorp 1917.

Omfattning;
Ägan består av 7 580 kvadratmeter

Ursprung;
Ägan härrör från Smedsgården 12:3 - efter laga skiftet 1844 Smedsgården Bb - från skifte1826 ägare Smedsgården B - dessförinan oskiftad mark tillhörande Nohlgården och Smedsgården i sämjebruk - och före 1803 Kronoparken Billingen - Billingeliderna.

<-- Till sidans rubriker! 

Det första huset på Lindstorps äga, Lott nr 15, byggt troligen runt 1840. Långt senare kom den att kallas "Rallas stuga" efter en kvinnas 'smeknamn'; Anna Lisa Sandberg, född 1844 - boende här mellan 1901 - 1917 - se hennes historia nedan! Stugan ligger snett med gaveln mot landsvägen med sina stora träd till höger i bild.

Stugan revs 1919 när ägaren av Assbecks i Skövde, direktören/grosshandlaren Carl Högberg byggt det nuvarande boningshuset i Lindstorp åt bl. a. trädgårdsmästare Stigs familj på undervåningen och dottern Hertha gift med kapten Ekelund, Skövde.

Högberg själv hade Trollehöjd som sommarbostad. Familjen Stig flyttade alltså in i undervåningen av detta 1918 nybyggda hus för att bygga upp och sköta Högbergs nyanlagda trädgårdar.

<-- Till sidans rubriker! 

Det nya Lindstorp uppfört av Carl Högberg 1918. I bakgrunden på andra sidan landsvägen syns Missionshuset uppfört 1925 och Källebacken med sitt låga hus med vit skorsten byggt 1835 och rivet 1947. Lindstorps övriga gamla boningshus revs vid nybygget 1918 - se ett av husen på foto ovan!! ladugårdden finns på plats utmed landsvägen.

Då Gustaf Stig, anställd som trädgårdsmästare för flera av Högbergs trädgårdar, poserar framför huset med Lindstorps fruktträdgård framför sig (han lämnade 1932) och Missionshuset inte ser helt nytt ut - byggt 1925 - så torde bilden vara från ca 1928. Det stämmer också med att de planterade fruktträden kan vara ca 10 år gamla.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Bilden är från tiden strax före övertagandet 1960.

Det var alltså en tid innan Gustav Karlsson rev ladugårdsdelen av ekonomibyggnaderna längst ner till vänster. Man kan se att detta var den äldre ladugården, vilken med åren byggts till/byggts om så att tegelpannorna på taket skiljer ungefär mitt på den västra flygeln. Gödselbrunnen tycks ligga i gränsen mot grannskiftet, bakom ladugården.

I samband med köpet rätades också den norra gränsen, så att den fick en rak linje från landsvägen ner till Uppsalas gräns

Huset har inte heller olika stora fönster mot söder, utan jämnstora spröjsade fönster sedan uppförandet 1918.
Där finns också en överbyggd balkong åt öster, som saknas idag.

<-- Till sidans rubriker! 

Lindstorp 1970-tal. Foto Gunborg Ferm. Nu med perspektivfönster och borttagen balkong i öster.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Bilden från 2006 visar det stora 'perspektivfönster' mot söder som Gustav Karlsson ändrade till då alla fönster byttes på huset.

2014 är detta perspektivfönster utbytt mot ett treloftsfönster - se bilderna nedan!

<-- Till sidans rubriker! 

20 år innan Lindstorps boningshus byggdes fick ägarna till Överbo Smedsgården 3 x 1/4 mantal sina marker bestämda och lagligt reglerade i Billingeliderna (Ljungstorp).

Smedsgårdsskiftet delades upp i 9 (!) olika remsor, vilka lottades ut mellan ägarna, som på så sätt inte fick hela remsor från berget i öster till Uppsala i väster!

(Ordet 'jord-lott' kommer säkerligen av detta lottningsförfarande vid lantmäteriet!)

Lindstorp byggdes troligen 1843 på Lott Nr 15 - se ovan ( väster om landsvägen).

Smedsgården B. - denna lott blir vid Laga skiftet Bb tillhörigt Smedsgården Bb 12:3.
Ägare hade varit Adolf Gustafsson, f. Klostret 1790 - gifter sig fr. Borregården 1824 med
Hustru Stina Petersdotter, född 1789 den 5/2 - dotter till Smedsgårdens ägare A.

Ny ägare 1839 (gift med dottern i familjen ovan);
Mannen Johannes Johnsson, född 1807, 18/5 - in 1839 med frun från Säter - ut 1842
Hustrun Greta Pehrsdotter, född på platsen 1814 den 1/8 - dör här redan 1841
               (Hennes far tidigare ägare Petter Larsson, född här 1774 23/3 - son tog över
                 gården 1810 - Pehr (Petter) dör här 1823)

Ny ägare blir 1842: (gift med den andra dottern i familjen ovan);
Mannen Carl Andersson, född i Varnhem 1822 - in efter giftermål 1842 från Lundby
Hustrun Maria Petersdotter, född i Varnhem 1818 den 14/4 - in 1842 från Broddetorp
              (Hennes far var den tidigare ägaren Petter Larsson, född på platsen 1774 23/3)

Vid det senare ägarbytet för Smedsgården B. ovan, byggdes alltså  Lindstorp på lott Nr 15 år 1843.

Landsvägen till Skövde <--















<-- Till sidans rubriker! 

Här ses hela ägan Bb från berget i öster (höger) till Uppsala tvärs över landsvägen på kartan 1844. Lindstorp finns med kartan byggt 1843.

När Hålltorp köper 1/4 mantal Överbo Smedsgården littera Bb (12:3) i Varnhem år 1872, så blir de också ägare till remsan Bb här uppe i Billingeliderna, förutom Lindstorp väster om landsvägen, som då hade avsöndrats.

<-- Till sidans rubriker! 

På karta från 1844 finns Lindstorp utmärkt på den södra remsan Littera Bb, väster om landsvägen. man kan se att huset byggdes som en enkel stuga - i början utan ladugård, så den fungerade enbart som inhysesstuga till att börja med. Lindstorps boningshus kan på kartan ovan ses nära siffrorna 1716.

<-- Till sidans rubriker! 

Grosshandlare Carl Högberg hade långt tidigare övertagit Assbecks i Skövde och hade utvecklat detta företag att omfatta ett antal butiker både i Skövde, Skara och Vara.

Familjen bestod av Carl och Matilda Högberg, barnen Edvin Fridolf, Knut, Irma, Ingrid, Herta.

1876 start Assbecks Skövde.
1882 bildades handelsbolag där Carl Högberg ingick.
1887 Högberg chef Assbecks
1897 Assbecks i Skara
1903 slut kompanjonskap
1904 herrekipering i Skövde
1910 Högberg köper Matildero
1917 Högberg köper Lindstorp  1926 Assbecks Vara
1927 säljs Lindstorp & Matildero
1927 dog Carl Högberg

Sönerna Edvin, Fridolf och Knut fortsatte och 1959 överlät Knut Högberg CF Assbecks & Co till Anders Rapp.

På tavlan från 1927 är han 71 år gammal, dvs färdig samma år som han dog.

Han var riddare av Vasaorden.


Carl Högberg bygger Lindstorp 1918 som sommarbostad på övre våningen till sin relativt nygifta dotter Herta och hennes make Fritz Ekelund, som var militär, gifta 30/5 1916. Fritz Ekelund var född 15/3 1888 i Toarp, död 11/3 1973 i Göteborg. Han målade tavlor. Se nedan motiv från Ljungstorp! Herta dog redan 1949.

På undre våningen fick egendomsskötaren Gustaf Stig med familj flytta in från den lilla stuga som innan fanns på tomten - Rallas stuga - se nedan! Han hade att sköta Högbergs trädgårdar, förutom själva Lindstorp med ett par kor.

******************************************************************************************************************************

Formalia;
Grosshandlare/direktören Carl Edvin Högberg, född i Agnetorp 1858 den 3/1, gift 14/4 1884 - dödsort: Falköpings lasarett, Kyrkobokförd i Skövde, Kv Apeln 6 - dör den 1/1 1927
Hustrun Matilda Karolina, född Alsing i Varnhem 1858 den 16/12 - dör på Skolgatan 13, Skövde 29/5 1950

Anm; Fadern till fru Högberg bodde ett kort tag som ung och var ägare av Lindstorp innan han gifte sig. Han hette Anders Johansson, född Varnhem 1829 - flyttar 1849 som ägare 2/3 till Fogdetorpet (med tillnamn; Alsing.) Där fanns då också en annan Alsing som var inflyttad från Stockholm och var skattskrivare och hette Carl Johansson Alsing, född 1824 31/3 i Wilske Klefva.

Föräldrarna till fru Högberg återfinns som hyrande av Fogdegården (av Förberg) i Hfl 1854 - 1862:
Paret      Anders Gustaf Alsing, född i Wilske Klefva 1829 en 10/10 - gift 12/9 1852 - dör i Skövde 10/1 1915
Hustrun Inga Maria Carlsdotter, född i Varnhem 1827 den 21/11 - död Tomt 44 i Skövde 15/1 1915
Dotter     Margareta Christina, född i Varnhem 1853 den 16/9
Son        Carl Petter Laurentius, född i Varnhem 1855 den 10/8
Dotter    Mathilda Carolina, född i Varnhem 1857 den 18/10 (fel datum i Hfl - rätt i födelseboken!)

Fritz Ekelund född 15/3 1888 Toarp - död 11/3 1973 i Göteborg
Föräldrar :
Mannen A, Ekelund, torpare vid Drared.
Hustru   Sofia Larsdotter 45 år
Not; "Barnet icke döpt. Föräldrarna baptistisk åsigt"

<-- Till sidans rubriker! 

Exempel på motiv av Fritz Ekelund från Ljungstorp.

Stugan ännu inte identi-fierad. Gissning att det är Gubbalyckans boningshus.

Det är möjligt att det på tavlan står årtalet 1943. Den är en oljemålning i färg.

Karta från förrättningen 1917 då grosshandlare Högberg, Skövde, köpte Lindstorpsägan - registrerad som Smedsgården 12:8 och innan dess var det ägan i Billingeliderna Bb för Smedsgården 1/4 mantal Bb med registernummer 12:3 inköpt av Hålltorp 1872.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Det första huset på Lindstorps äga, Lott nr 15, byggt troligen runt 1840. Långt senare kom den att kallas "Rallas stuga" efter en kvinnas 'smeknamn'; Anna Lisa Sandberg, född 1844 - boende här mellan 1901 - 1917.

Arne Sträng & Verna Andersson forskade kring Anna Lisa och hennes öde - ur Varnhemsbygden 2002;

"Ralla dök upp som namn vid de inventeringar och fältvandringar som vi gjorde i Ljungstorpsområdet i början av 1980-talet. En del berättelser, rykten och spekulationer om henne och hennes liv räddades då åt eftervärlden. Äldre människor mindes hennes stuga (ovan!) nära nuvarande Lindtorp med ena gaveln utåt landsvägen.

David Stigs foto visar en enkel parstuga med ingång mitt på framsidan med ett rum till vänster och ett till höger. På detaljfotot nedan på familjen Stig ser man att entrédörren var tudelad med sedvanliga snedställda bräder. Ovan dörren fanns 8 små  nämrast fyrkantiga rutor och över ingången hängde en vattenränna. Taket var spånklätt. Stugan är i början av 1900-talet rödmålad med vita knutar.

Stugan revs 1919 när ägaren av Assbecks i Skövde, direktören/grosshandlaren Carl Högberg, byggt det nuvarande boningshuset i Lindstorp åt bl. a. trädgårdsmästare Stigs familj på undervåningen och dottern Hertha gift med kapten Ekelund, Skövde. Högberg själv hade Trollehöjd som sommarbostad. Familjen Stig flyttade alltså in i undervåningen av detta 1918 nybyggda hus för att sköta Högbergs nyanlagda trädgårdar.

Rallas hette alltså egentligen Anna Lisa Sandberg  och var född den 15 mars 1844 vid Stora Höjen i Lerdala. Föräldrarna var före detta klockaren Elias Sandberg i Öglunda och hans andra hustru Maja Stina. I sitt första äktenskaphade klockare Sandberg bland annat sonen Lars Johan (1829-1915), som är mera känd som skräddare Sandberg på Katorpsmo på gränsen mellan Timmerdala och Böja.

Anna Lisas far dog 1849 och modern Maja Stina gifte om sig med en något yngre man, Johan Gustaf Gabrielsson från Skövde. Äktenskapet tycks inte ha varit lyckligt och mannen avviker 1869 till Amerika för att aldrig mera komma tillbaka eller höra av sig! (Anm; De hade då 1863 flyttat från Ljungstorps gård till Bomanslyckan, varifrån alltså Johan Gustaf Gabrielsson antecknas ha emigrerat till Amerika 1869.)

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Tiden på Ljungstorps gård (torp) och backstugan Bomanslyckan

Utdrag från sidan A. 52 Ljungstorps gård - med kommentarer baserade på bla bouppteckningar (Kent Friman, 2015):

Ny ägare Ljungstorps gård 1853;
Ägaren      Gabriel Bengtsson, född i Horn 1788 den 17/12 - flyttar in 1853 med frun från Sparsäter
Hustrun     Cajsa Johansdotter, född i Sköfde den 14/1 - hon dör här 1856

Han flyttar till Liden 1863 - där han dör 1869. Han hade då sålt Ljungstorpsförpantningen 1862 till Mejeristen  Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2, som flyttar in 1862 den 12/11 med familj från Sventorp och 'tvingar' på så sätt ut sonen från gården.

Sonen tycks inte varit betrodd att få ta över gården, trots att han brukat den åt föräldrarna sedan 1855 och var ende arvinge efter dem! I bouppteckningen efter henne fanns i boet som tillgångar inkl. värdet av Ljungstorpsförpantningen, 1 895 Riksdaler Riksmynt. En ansenlig summa pengar.

I Gabriel Bengtsson bouppteckning finns förklaringen. Gustaf Gabrielsson var nu helt omyndigförklarad och företräds vid bouppteckningen av förmyndaren Lars Magnusson I Nohlgården. Gabriel Bengtsson hade motsvarande 815 Riksdaler Riksmynt kvar i tillgångar vid sin död 1869.

1855 flyttar sonen hem och brukar Ljungstorpsgården med sin mor och far - just innan moderns död;
Gift dräng Gustaf Gabrielsson, född i Sköfde 1819 den 14/12
Hustrun    Maja Stina Svensdotter, född i Varnhem 1811 den 29/11
Dotter       Anna Lisa Sandberg, född i Lerdala 1844 den 16/3 - det är henne vi här berättar om!
Dotter        Maja Cajsa Gustafsdotter, född i Lerdala 1851 den 26/7 (dövstum)
Dotter        Emma Lovisa, född i Varnhem 1857 den 22/12

Eftersom sonen inte var betrodd av fadern att ta över gården, så hamnade familjen i omständigheten att tvingas flytta till Backstugan Bomanslyckan. Hemmavarande familj flyttar alltså med Gustaf som arbetskarl till Millomgården, "Bomanslyckan - en backstuga" 1863. Därifrån emigrerar Gustaf Gabrielsson till Amerika 1869.

Utdrag från sidan A. 61 Bomanslyckan - med kommentarer (Kent Friman, 2015):
Inflyttning i backstugan 1863;
Arbetskarl          Gustaf Gabrielsson, född i Sköfde 1819 den 14/12 - in 1863 från Ljungstorp - Amerika 1869
Hustrun              Maja Stina Svensdotter Sandberg, född i Lerdala 1851 den 26/7
Dotter                  Maja Cajsa, född i Lerdala 1851 den 26/7 - Not; "Döfstum - har varit på Vadstena Hospital"
Dotter                  Emma Lovisa, född i Varnhem 1857 den 28/12
                            - modern med barnen flyttar ut och återfinns som 1/2-ägare av Lindtorp 1868

(Anm; Maken Gabriel ärvde via förmyndare troligen sin far 1869, som efter försäljningen av Ljungstorp hade en del pengar. En del av dess lämnade han via förmyndaren till hustrun och barnen, så att hon efter hans emigration kunde köpa 1/2 Lindstorp.)
 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Arne och Verna fortsätter berättelsen i Varnhemsbygden 2002;
 

"Maja Stina Svensdotter, född 1811 köper 1868 hälften av förpantningen Lindstorp och flyttar in huset närmast vägen med sina två barn i äktenskapet med Gabrielsson, bland annat en gravt handikappad dotter.

Anna Lisa (Rallas) har då sedan länge flyttat hemmifrån. Efter sedvanliga pigplatser i bl a Gästgivaregården i Varnhem och på Löten gifter hon sig 1868 med Sven Johan Persson från Skövde. Men även han rymmer till Amerika, liksom hennes styvfader, och hörs inte mera av.

Anna Lisa för därefter ett kringflackande liv, tjänar som piga bland annat i Ulunda och Rådene.

1881 föder hon sonen Karl Axel.
1892 på hösten flyttar hon och sonen till Prästgårdstorpet Rödjan, där Per-August Andersson (Röjjes-August), Verna Anderssons farfar, blivit änkling, då hans första hustru Tilda dött i barnsäng. Anna Lisa fick träda in i matmors ställe och ta hand om det lilla barnet, John, tills Röjjes-August fått en ny hustru. Men Anna Lisa hade även i fortsättningen periodvis hand om den lille John, särskilt sedan hon flyttat hem till sin mor i Lindstorp - det hus som sedan kallades efter henne för Rallas stuga.

1901 den avlider modern Maja Stina Svensdotter över 90 år gammal och Anna Lisa Sandberg blir ägare av stugan. Där bor hon tills hon själv avlider den 18 juli 1917.

Nu till berättelserna om Ralla;

När man lyssnade till de äldre som antingen själva mött Ralla eller hört talas om henne, hörde man ett särskilt tonfall eller såg de menande, svårtydda blickar när hennes öde kom på tal. Det verkade som om hon hade syslat med något som man inte tlade öppet om. Men å andra sidan vet man också att berätta att hon som många andra ensamstående kvinnor gick borta och hjälpte till med allehanda sysslor i hemmen och att hon som alla vid denna tiden flitigt plockade skogens bär.

I kyrkböckerna står hon ibland som väverska och har med säkerhet haft en vävstol uppmonterad i sin stuga.

Den muntliga traditionen har bevarat henne som "Ralla" eller "Rallas Anna Lisa" eller "Rallars Anna Lisa". Enligt västgötskt språkbruk tyder det på att någons make, far eler mor är den förste meed namnet - i det här fallet "Ralla". I det här fallet kan det alltså vara hennes mor, den gamla Maja Stina, som är den första "Ralla". Klart är i alla fall att namnet eller öknamnet "Ralla" använts både på mor och dotter."
 

<-- Till sidans rubriker! 

Fr vänster och bakåt; modern Emma Hägglund (1874 - 1937), fadern f d soldaten Anders Gustaf Stig (1872 - 1957). I främre raden fr vä; David född 1913, dottern Elsa född 1909 och sonen Eric född 1905.
 

<-- Till sidans rubriker! 

1920-28
Det blev många nya skolkamrater och hemläxor med möjlighet att finna en slant under kudden på morron om jag hade läst läxan. I närheten av skolan fanns en vildapel som några av oss tog äpplen från. När vår lärarinna fick reda på det var det för hela klassen att gå till ägaren , en f.d. lärarinna, och be om förlåtelse. Det fick vi plus kakor.

Jag hade nära till lekkamrater. Allan, som gick i min klass, och hans bror Nils, som var närmaste grannar. (Anm; Skarpenstorp) På vintrarna åkte vi skidor och kälke. Vi kopplade ihop flera och på den främste var det jag som låg på mage och styrde. Det var ofta som vi hamnade vid sidan eller mot något träd eller sten. Det var ju farligt men roligt!

1929-1978
Efter att jag slutat skolan var jag med far på trädgårdsarbete och när jag var 17 år, 1930, var jag på sommarjobb i Varola hos en kyrkobyggare. Han ville ha mig året efter men jag ville annat. Jag sökte militäranställning vid T2:s bilkompani, men där var upptaget, så jag sökte därför till I9 där jag kom in 1 november 1931. jag stannade där till augusti 1934, då jag fick ett civilt jobb i Alingsås inom konfektion och slutade 1978 efter 44 tjänsteår!

1932 flyttade mina föräldrar från ljungstorp till ett mindre hus i Axvall, där miin mor dog 1937 och min pappa levde ensam till 1957."

<-- Till sidans rubriker! 

Gustaf Stig köper 1927 både Lindstorp och Matildero av direktör Högberg och lovar stycka av ett stycke från fastigheten Matildero bebygt med hus. I köpet ingick också en ko och kalv som tydligen ägts av Högberg i det Lindstorp vars undervåning han hyrde ut till famlijen Stig.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Gustaf Stig med makan Emma Hägglund och deras kor på Lindstorp 1930 vid ladugård och uthus. Här finns kon och den kalv som ingick i köpet av Lindstorp/Matildero 1927. Man ser också porslinsknopparna på västra gaveln för eldragning in i ladugården.

Irma Meyer, adoptivdotter till Emma Johansson, Ulfstorp berättar 2014 för projektet;
 

"Anders Gustav Stig i Lindtorp hjälpte alltid dem med  slåtter och djuren i Ulfstorp. Han var som en extrapappa. Hon återberättade händelsen då en kamrat ramlade i gödselbrunnen vid Lindtorps ladugård - se flygbild här ovan! Pojken David Stig lyckades fiska upp flickan och hålla henne i håret tills hjälp kom."
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ett besök av Carl Hjalmar Ullberg med dottern Lisa, som spelar dragspel medan Carl och Gustaf tycks heja på!

Lite fest i Lindstorp. Fr vänster "Trumfa Karlsson" i Kämpenstorp med sonen Erik, sittande Carl Hjalmar Ullberg med sondottern Lisa och till höger värden själv Gustaf Stig - kanske i huvudsak en herrträff med pilsner. Albert Ullberg fotar säkerligen!

Gustav Stig i Ving med sonen Erik och sonsonen Lars-Erik.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Gustav Stig på 75 årsdagen i Ving 1947.

<-- Till sidans rubriker!

David Stig, född 1913 vid återbesök på platsen för Rallas stuga och Lindtorp, då 78 år gammal, tillsammans med Arne Sräng (t.v.) sommaren 2001. Foto Lars-Eric Stigson
 

<-- Till sidans rubriker! 

Herman Julius Holgersson var född i Husaby, 1886 8/5 (Blomberg,Kinnekulle)
Fader Per Holgersson, född i Ask (Malmöh. län) 1854 - Kusk på Blomberg - dör här den 22/9 1909
Moder Johanna Prisca Eriksson, född i Långbro (Örebo län) 1863
 

Herman Julius flyttade till Rackeby 23/10 1903 - vidare som trädgårdselev, Råbäck, Medelplana 24/10 1904, åter Blomberg och hemmet 25/10 1905. Militärtjänst 1906 och till Lidingö 11/10 1907. Gift den 2/12 1916.

Åter från Vendel, Örby hus slott, i Uppsala län till Kinnekulle 1921 - då till Hellekis egendom som trädgårdsmästare med familj - se familjefoto ovan vid hemmet som trädgårdsmästare för Örby hus slott.

Han var trädgårdsmästare på Hellekis egendom åren 1921-1932, då han flyttade till Lindstorp tillsammans med hustru och följande barn;
Hustrun Judit Elfrida född Pettersson, i Hanhals (Hallands län) - gifta den 2/12 1916
Son         Gunnar Eugen, f. Fyrunga 1918, 10/2 - till Oscars förs. Sthlm 20/11 1935
Dotter      Rut Ingeborg, född i Vendel 1920 den 6/6 - f till Skara den 23/12 1938
Dotter      Karin Margareta, född i Vendel 1920 den 6/6

Familjen bor på undervåningen i Lindstorp precis som sin föregångare familjen Stig fram till 1942 - då de flyttar till deras nybyggda hus; Matildero

Formalia;
Herman Julius född 1886 -  dog 29/9 1965
Judit Elfrida, född Pettersson 1888 - dog 29/1 1956
Båda skrivna på Överbo 14:9, dvs Matildero
Döttrarna;
Karin Margareta Fridén född 6/6 1920 i  Vendel - död 2/5 2006 i  Skövde Storgatan  42  gift 1947
Rut Ingeborg Rydlingh född 6/6 1920 i Vendel - död11/10 1987 i Vallby, Eskilstuna, gift 1944
 

<-- Till sidans rubriker!   

Hermans hustru Judith med sonen Gunnar och tvillingarna Margareta (Greta) och Ingeborg (Bojan) runt 1930 - troligen på Hällekis strax innan flytten till Lindstorp i Ljungstorp.

Korrespondensen mellan Holgerssons och makarna Klingspore upprätthölls under flera år. Barnen var jämngamla och lekte tillsammans. Framför mangårdsbyggnaden ses en del av trädgården som Holgersson ansvarade för under drygt ett tiotal år inann han köpte och flyttade till Lindstorp.


Carl Wilhelm Orozco Klingspor, född 6 oktober 1880 i Göteborg, död 8 januari 1963, var en svensk greve, förste överhovjägmästare, diplomat och företagsledare. Tillsammans med Hugo Stenbeck och Robert von Horn grundade Klingspor Kinnevik. (Wikipedia)

Kinneviken är en vik i Vänern som ligger just nedanför Hällekis.

Hällekis trädgård har anor sedan långt tillbaka i tiden och redan 1746 omtalades den av Carl von Linné under hans Wästgötaresa. Kinnekulles kalkrika jordmån och läget på västsluttningen mot Vänern har skapat ett gynnsamt växtklimat vilket gör det möjligt att odla exotiska växter såsom äkta kastanj, trumpetträd, gudaträd och valnöt.

Förutom parkens trädsamling, däribland inte minst ett drygt 100-årigt exemplar av Ginkgo biloba, innehåller trädgården en klassisk rosenträdgård, en ståtlig perennrabatt innehållande cirka 300 olika sorters växter och en vildäng med lökväxter.

Vykort till Greta Holgersson, Lindstorp, från Stig Klingspor, Hällekis;

Stig Klingspor's bild av barnen Holgerssons far och mor samt barnen! Fru Holgersson ser lite barsk ut på teckningen längst ner till höger.... medan Herr Holgersson ser elegant ut i hatt och hög krage, lite bortvänd från uppståndelsen på bilden! Greta och Bojan bär eleganta hattar och Greta tycks trotsa "Ego" - som i det här sammanhanget då måste vara Stig Klingspor - med blommor för uppvaktning av Greta i handen? ... Bojan håller sig lite i bakgrunden... Gunnar tycks ligga på rygg och ta det lugnt på säkert avstånd....

Familjen Holgersson;
Mor Judith
Far Herman
Son Gunnar
Dotter Greta (Margareta)
Dotter Bojan (Ingeborg)

Om Stig Klingspor och Kinnekulle;
I början av 1990-talet hann skulderna ifatt Stig Klingspor och han försattes i personlig konkurs. Hans fantastiska slott Råbäck, som ligger en knapp kilometer från Wilhelms slott Hellekis Säteri, såldes till en IT-miljonär på exekutiv auktion. (Ur nättidningen Realtid.se)

Herman Holgersson var genast aktiv i Ljungstorps-gemenskapen - här i jaktlaget.

 

Från vänster; Gustav Johansson Borregården, Nils Holmberg, Erik Holmberg, Herman Holgersson, Lindstorp, Helmer Alm, Bror Ullberg, Hugo Schill, Olle i Ryttaregården.


 

Foto från Jaen Friman 2015

Holgerssons häst Pärlan hemma igen efter den tidiga lördagsturen till torget i Skövde, där Holgersson sålde grönsaker varje vecka sommartid. Han var stor på jordgubbar och bär, men odlade också ett stort antal andra grönsaker till försäljning. Här framför trappan på Lindstorp 1937 med Herman dold av hästens huvud.

Avselad på väg till stallet - Holgersson med Pärlan.

Midsommardansen på Lindstorp samlade många! Här är dansen i full gång runt stången på gårdsplanen till Lindstorp - fotot taget från trappan.

<-- Till sidans rubriker! 

Grosshandlare Emil Andersson, A Beckmans Eftertr., född 2 februari 1888 i Ransberg. Familjen hyrde av Holgerssons på Lindstorps övre våning somrarna 1932 - 1942 - under hela den period som Holgersson ägde huset. Här i en A-ford 1930 års modell på Ljungstorpsvägen utanför Lindstorp 1932.

Sonen Gunnar Hallingberg berättar 2016 för Verna Andersson  - lösa minnen från Ljungstorp - kort återgivna;

År 1936 – Ljungstorpsvägen ”makadamiserad”.
 
Tidigare hade familjen bott på Hönö sommartid.
 
Från balkongen i Lindstorp såg de när tåget startade i Skara.
 
Fars affärsverksamhet var i Timmersdala, Lerdala och Skara”.
 
Elsa, (syster till Gunnar) var inte glad, hon ville inte till Ljungstorp, för där fanns ingen badsjö.
 
Gunnar ”flyger” modellflygplan på vallen (= Ridddarhagen idag) - se bild nedan!
 
Holgerssons flyttade till Lindstorp 1932 med barnen Gunnar, Greta och Bojan. Kusiner hälsade ofta på.
 
Holgersson var trädgårdsmästare. Hade drivbänkar. Hade 1 häst och 1 ko. Hästen drog grönsakslasset till Skövde. Hästen hette Pärlan.
Gunnar H var med och lastade på kvällen. Holgersson odlade jordgubbar, 50 öre/litern och Bigarråer  och Hallon. Förtjänsten var mellan 50 -
100 kr per gång.
 
Holgerssons flickor fick Hemmets veckotidning.
 
Klätterträden = svartbärsträd.
 
Holgerssons talade inte västgötska, ”talade fint”. Kom från Hällekis.  Holgerssons barn samtida med Klingspors. Fru Holgersson var mycket trevlig, talade fint. Mamma var för blyg för att lägga bort titlarna och hon var ändå lärarinna.
 
Holgersson själv hade bibliotek, moderna svenska romaner, reseböcker (Sven Hedin, Sten Bergman), världslitteratur  -   ”Var imponerad av hans hylla”.
 
Gunnar Hallingberg lånade böcker när han var 10 år av Holgersson.
 
Gunnar H:s pappa hade missionslitteratur.
Gunnar H. skriver nu en bok om ”läsarna”, 2:a delen.
 
”Pappa som var grosshandlare lade bort titlarna med Holgersson. Holgersson tog fram två glas med hembryggt vin  -  ”Jag höjer mitt glas för Dej, men inget vin” sa pappa, berättade Gunnar.  Gunnars pappa var missionsförbundare.
 
Sommaren 1940 kom en flyktingfamilj hit.
Flyktingfamiljen som kom sommaren 1940 hette Torn. Han var tekniker. Som ungkarl flyttade han till Sydafrika, ingenjör vid guldgruvorna. Gifte sig med ”en brittisk lady”. Hem till Norge 1940. Familjen flydde från Norge och kom till Lindstorp i Ljungstorp där de fick bo hos Holgerssons. ”Pappa sa, en familj ska bo hos Holgerssons, Lindstorp, i ett rum på första våningen” säger Gunnar. Flyktingfamiljen hade en son som hette Stanley och Elsa, Gunnar:s syster, fick köra den lille i sin dockvagn. Familjen Torn bodde ett halvår i Lindstorp. Flyttade till Gibraltargatan i Göteborg. Bodde där några år.
 
Holgerssons hade radio. Vi gick till Holgerssons varje söndag till högmässan och varje kväll. Då hörde vi program från BBC.
 
Fiskhandlaren kom cyklande med fisk.
 
Doktor Gråå, som hade sommarbostad i Öjebacka, körde bil. Körde fort, makadammet rök.
 
Gunnar Hallingberg började i läroverket 1938, började också radiokurs i engelska. Hade läst lite redan i skolan.
 
Gunnar cyklade ner till mejerskan i Varnhem och köpte grädde till Holgerssons jordgubbar. Mejeriet ägdes  Anna och Magnus Pettersson. Efter att mejeriet upphörde, startade Anna bageri där.
 
Vi hade inte telefon, så far kunde inte meddela om han var försenad hem. Då fick jag sitta och vänta på honom  vid Fermabrona tills han kom. Då fick jag köra hans A-ford upp genom Ljungstorp hem till Lindstorp. Jag var 14 år gammal.
 
Gunnar berättar att han så gärna ville åka tåg ända till Skara, men det fick han inte. ”Men mamma och jag och Elsa tog tåget till Varnhem. Det fick vi.
 
Ingemar Gabrielsson spelade på orgeln i kyrkan i Varnhem.
 
I Skarpenstorp bodde en lokförare.  En dotter som dog ca 1942-43. Bygden engagerad. Men han nämner också Inga och Nisse Pettersson.

Gunnar började skolan 1933.Bilar sällsynta då. Fröken Olsson åkte i sin öppna bil, 1929 års modell. Hon sålde den, pappa köpte den, berättar Gunnar, och han gjorde om den till lastbil. Lastade 600 kg.
Vi bodde i Ljungstorp. Gunnars far körde till Fermabron och Gunnar fick köra bilen hem till Lintorp.
När de skulle ut och åka fick Gunnar köra ut bilen ur garaget och fram till trappan där passagerarna fick stiga in i bilen.
 
Arne frågade om Gunnar kom ihåg Albin Mars. Jo, svarade Gunnar, han berättade om avrättningen.
Arne: Hade han en dam hos sig.
Gunnar: Ja, första året. En urgammal, upp emot 80 år. Minns inga barn där.

Jag bad mamma att få åka tåg. Vi tog tåget från Ljungstorp till Varnhem. Pappa hämtade oss där i bil.
 
Läroverkets sportstuga i Ljungstorp vid Fagerdammen. Vi åkte dit på idrottsdagar efter att vi på morgonen sjungit psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”. Tåget till Ljungstorp eller Backa och därifrån gick vi till Fagerdammen.


Arne Sträng i telefonsamtal, 2016 - samlade följande kortminnen;

Han mindes den enarmade Albin Mars och den likaledes handikappade Emilia i Missionshuset. Han mindes Fattigstugan där en pojke som hette Karl Erik bodde med sin mor. (Anm; Det bör vara familjen Sandkvist.) Gunnar sade att Karl Erik arbetade som trädgårdsdräng hos Holgersson och fick "avlöning" av Holgersson när han varit och sålt på torget i Skövde.

Gunnar undrade varför  bostadshuset i Vadet var blåmålat med liggande ytterpanel.

I svängen mitt emot Fattigstogan bodde en sömmerska som sydde klänningar bl a åt Gunnars mor.

Gunnar mindes Lövgrens döttrar särskilt den äldsta Britta.
Han mindes Apells alla flickor som stod vid vägen när Gunnar kom i faderns bil.  Men han fick ingen kontakt med dem.

Det rörde sig mycket folk i Pensionat Trollehöjd, men han visste inte vem som svarade för verksamheten. Möjligen en Bergkvist? Björndal föreföll bekant. Han kom i håg 2 systrar där, den ena en pensionerad lärarinna. Den andra gift Medin med en son Torsten som Gunnar lekte med och kände från Skara.
(Anm; Roland Holm, 2016, minns Björndahl från mitten av 1940-talet och är säker på  det namnet.)

I Annelund bodde skolläraren Östman och hans syskon.

I det röda huset på Trollehöjd hade en Eriksson affär.
Gunnar minns den terasserade trädgården bakom Trollehöjd.

1940 bodde det flyktingar på Lindstorp. Torn, en norrman med familj. Han var gift med en engelsk dam ”Lady Torn” kallades hon. Hon kom från Sydafrika. Fam Torns son, eller fosterson, Stanley, hette Björndal, enligt Arne.  Björndal hette han som hade caféet på Trollehöjd senare.

Gunnar var ofta i Lintorp och lyssnade på radio tillsammans med familjen där och familjen Torn. Man följde kriget tydligen också i norska radion - ”idag har di skjutet ner fire plan idag” minns Gunnar att de sa.
 

Hela personalen på A Beckmans Eftr., Skara, samlad på gårdsplanen vid Lindstorp 1938 på besök hos sin chef Emil Andersson och hans familj trogna sommargäster i Lindstorp, Ljungstorp.

Här en bild på fadern till Emil som ofta hälsade på i Lindstorp, Ljungstorp, vid familjens sommarvistelser där.

Han hette A G Andersson och var skräddare från Kroppetorp, Tibro.

Farfar Andersson, sonsonen Gunnar och sondottern Elsa samt sonhustrun Alfhild Andersson vid trappan till Lindstorp vid besök 1937.

Gunnar Hallingberg, född 6 december 1926 i Skara, blev med tiden en svensk mediehistoriker och docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans avhandling, Radiodramat, kom år 1967. Han har även varit verksam vid University of Chicago och Högskolan i Jönköping, där han är hedersdoktor. Gunnar Hallingberg var 1975-91 rektor för Södra Vätterbygdens folkhögsko- la i Jönköping.

Han har bland annat specialiserat sig på svensk radiohistoria, och har publicerat flera böcker i ämnet.
Han har även varit ledamot av
styrelsen  för  Sveriges  Radio,
samt  ordförande  i  Kyrkornas
medieinstitut. (Från Wikipedia)

Herman Holgersson med frun Judith, dottern Margareta och sommarbarnen Gunnar och Elsa Andersson på trappan till LIidstorp 1937.

Gunnar och Elsa i trädgården framför Lindstorp 1937 visar Lindstorp inbäddat i grönska med hög häck nära huset - troligen ett resultat av trädgårdsarbetaren Gustav Stigs och efterkommande trädgårdsmästaren Herman Holgerssons arbeten.

Grosshandlare Emil Andersson med hustrun Alfhild samt Judith Holgersson och

Barnen Andersson på cyklar framför Lindstorp med ladugård samt backstugan Källebacken på andra sidan Ljungstorpsvägen 1938.

Marsa stöva 1937, Källebacken. Kopia av originalfoto hos Elsa Hallingberg, Skara som också är den 6-åriga flickan till vänster. Hon är dotter till spannmålshandlaren Emil Andersson i Skara, som med sin familj bodde i Lindstorp sommartid i slutet av 1930- och början av 1940-talet. Den andra flickan, Gunilla Beckman, är dotter till Anderssons medarbetare.

Stugan har spåntak och är vid den här tiden en vanlig enkelstuga med kök, uppförd som backstuga 1836. Till vänster hade huset en vedbod som såg ut som ett rum med dörr och smal dörrpost utifrån - se skiss nedan!

Dr Ekelund besöker Lindstorp i hatt och ljus sommarkavaj och Gunnar och Elsa klappar Holgerssons hund, Skott, som brukade morra vänlig vid klappar.

Herman Holgersson med sin höskrinda spänd bakom hästen Pärlan med tvillingdöttrarna Greta och Bojan samt Gunnar i lasset som hämtats från "det andra tycket" - som Matildero/Kyrkstorpsmarken kallades. Fr o m att Gustav Stig köpte dessa båda jordområden tillsammans så ägdes de nu på samma sätt av Holgersson vid köpet 1932. Matildero kallades inte då något annat än "andra stycket", även om det döpts av Grosshandlare Högberg när han köpte Kyrkstorp redan 1907.

Efter att höet var inkört kom Gunnar att få lov att rida barbacka på Pärlan med A-forden på andra sidan framför Lindstorps ladugård och med Källebacken i bakgrunden på andra sidan Ljungstorspvägen. Fotot är taget 1937.

Gunnar flyger med modellplan på fältet söder om Lindstorp 1937 - idag platsen för Riddarhagen. Till vänster Lindstorps ladugård och till höger det gamla huset för Carlsberg No 2/Källehagshemmanet/Leijens som revs i mitten av 1940-talet.

Flygplanet han leker med vid ”Leljens” var av Abachi”-fanér *, importerad till snickarfirma i Tibro.

*Abachi som är lätt och mjukt men samtidigt relativt stabilt används ofta i form av faner i plywood och som massivträ för sniderier, möbler och inredningar.

Sommaren 1940 kom en flyktingfamilj hit. Här på trappan med dottern i huset Judith Holgersson och en relativit nyfödd baby - Stanley.

Flyktingfamiljen som kom sommaren 1940 hette Torn. Han var tekniker. Som ungkarl flyttade han till Sydafrika, ingenjör vid guldgruvorna. Gifte sig med ”en brittisk lady”. Hem till Norge 1940. Familjen flydde från Norge och kom till Lindstorp i Ljungstorp där de fick bo hos Holgerssons. ”Pappa sa, en familj ska bo hos Holgerssons, Lindstorp, i ett rum på första våningen” säger Gunnar. Flyktingfamiljen hade en son som hette Stanley och Elsa, Gunnar:s syster, fick köra den lille i sin dockvagn. Familjen Torn bodde ett halvår i Lindstorp. Flyttade till Gibraltargatan i Göteborg. Bodde där några år.
 
Holgerssons hade radio. Vi gick till Holgerssons varje söndag till högmässan och varje kväll. Då hörde vi program från BBC, vilket mannen Torn gärnade lyssnade på och kommenterade vad gällde krigssituationen i Norge.

Axel och Siri Sjöberg
i Lindstorp mellan 1942 - 1955


Axel Sjöberg med sin hustru bosatte sig i Lindstorp under åren 1942 - 1955.

Han var uppfinnare och egen företagare med bl a tillverkning av ”Sjöbergs frostskydd”, men också Handpasta och Möbelputs. Han hade han hade en kemisk/teknisk fabrik i uthuset (garaget).
(Sven Olof Apell förmedlat till Verna Andersson, 2015)

Sjöberg fortsatte med  denna tillverkning på Himmelskällan när de flyttat dit 1955.

Kerstin Karlsson, gift Larm, född 1940,  arbetade hos familjen Sjöberg på Himmelskällan. När det inte var något hushållsarbete fick hon hjälpa Sjöberg med att sätta etiketter på flaskorna med Sjöbergs frostskydd.  Det var klister på baksidan av etiketterna som hon fick blöta  genom att slicka på dom! Det blev ganska klistrigt i munnen och kanske inte så nyttigt heller att få i sig!
(Förmedlat av Kerstin Larm, 2015)


De hade en son Bo - se foto nedan!

1955 tog de över Himmelskällan, dit de flyttade och där de under 15 år drev ett framgångsrikt konvalescenthem.

Formalia;
Axel Valdemar Söberg, född i Askeby 24/8 1904, gift den 21/12 1940 och dör i Bjällum 3/9 1975.

Ebba Agnes Siri Sjöberg, född Mannegard, i Hjorted 1904 den 9/9 - änka den 3/9 1975 och dör i Skara den 2/11 1989.


 

<-- Till sidans rubriker! 

I samband med renovering av nuvarande ägare fann man denna handskrivna lapp från Axel Sjöberg 1943;
"Denna renovering utfördes år 1943 av dåvarande ägaren Axle V. Sjöberg / 21/11 1943"
 

<-- Till sidans rubriker! 

Text från;Svenskt författarlexikon / 1. 1900-1940 A-Ö / http://runeberg.org/sfl/1/0539.html
 

<-- Till sidans rubriker! 

Arne Sträng ger en sammanställning kring Mannegard:

Karl Vilhelm Alexander Mannegard född 4/12 1869 i Lau på Gotland, död 1/3 1944 i Lindstorp, Varnhem
 

Avlade folkskollärare-, dövstumslärare, organist- och kyrkosångareexamen, direktör vid Dövstumsinstitutet i Hjorted, rektor vid Katrineholms praktiska och tekniska skolor och vid Alingsås enskilda läroverk, ledamot av Katrineholms stads styrelse och direktör för Katrineholms fastighets AB, direktör för Västra Sveriges kreditkassa.

(Uppgifter ur Göteborgs och Bohusläns porträttgalleri.)

Kallade sig tidigare Nyberg och skrev under pseudonymen Ulmer Mannegard. Gav sedan 1895 ut ett antal skrifter i nykterhetsfrågan, i religiösa och dagsaktuella ämnen. Dessa var spridda i hemmen i Ljungstorp särskilt den stora diktsamlingen ”Silverbäckar”.

I Svenskt författarlexikon är han representerad med följande skrifter:

”Till de förenades land eller vaka, bed och strid! Allegori om lycksökares skiftesrika lefnad.” Af Wilh. Nyberg 1895. ”I tidens början. Dikter om skapelsen, paradiset, syndafallet och straffet.”Af Wilh. Nyberg 1896. ”Kung Alkohol. Nykterhetspoem.” Af Wilhelm Nyberg 1898. ”Drakfloden. Nykterhetsdikter.” Af Wilh. Nyberg 1904. ”Hvad månde blifva af detta barn? Nykterhetsdikt i fyra lifsbilder” Af Wilh. Nyberg 1904. ”Ridderhjärta eller vägen till ett lyckligt äktenskap. Berättelse om en ung mans resa genom de oförlofvades park och öfver de trolofvades sjö till äktenskapsland.” Af Ulmer Mannegard 1906. (=Bibliotek Ljungblomman. 10). ”Silverbäckar. 1932. Den sista boken han gav ut trycktes i Skövde 1942 med titeln ”Vad stundar?”

Mannegard blev änkling 24/10 1934.

Hans dotter var  Ebba Agnes Siri Sjöberg, född 9/9 1904 i Hjorted. Samma år ger Mannegard ut dikten ”Hvad månde blifva af detta barn?”.

Siri och hennes make  Axel Valdemar Sjöberg ägde Lindstorp. De gifte sig 21/12 1940. Axel  var född 24/8 1904 i Askeby i Östergötland och avled 3/9 1975  boende på Lyckan i Bjällum i Broddetorp, men  kyrkobokförd i Skara domkyrkoförsamling. Siri  dog 2/11 1989 boende på Sven Hofsgatan 19 i Skara. De bodde på Lindstorp åren 1942 - 1955.

Formalia;
Broder till Siri;  Karl Åke Ulmer Lennart Mannegaard, född i Stora Malm, Söderm. l., 1910 den 8/5 - ogift - död i Skara 26/5 1994.

För att ta del av delar av hans bokutgivning kunde Bergman Center, Fårö Museum, innan sommasäsongen låna ut exemplar för läsning.

De hade en önskan att få tillbaka böckerna före sommarstart i maj 2015 och Arne läste.

Särskilt den stora diktsamlingen "Silverbäckar" var spridd bland hemmen i Ljungstorp och Ljungstorpsborna kände väl till hans vistelse på Lindstorp.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Dedikationen till frun Agnes i boken "Silverbäckar"  som kom ut 1932 - två år innan hennes död.

Formalia;
Agnes Elisabet Mannegaard född Wallenius i Håtuna, Sthlm's län 1868 den 26/5 - gift 2/8 1895 - död i Björboholm den 24/11 1934

Verna Anderssons, Ljungstorp, associationer till Fagerdammen i Ljungstorp och dess betydelse för de kringboende blev naturliga till den här öppningsdikten i Silverbäckar.

Tillsammans med tryckeriet i Skövde väljer Mannegard en mycket dramatisk omslagsbidl för sin skrift. Skriften sålde han bl a genom att knacka dörr i Ljungstorp för att förkunna sitt budskap.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Arne Sträng ger några ord om Mannegards skrifter:
 

Den av Mannegard 1942 i Skövde tryckta och utgivna boken "Vad stundar?" är ett mycket typiskt tidsdokument under brinnande världskrig. Den har ett lokalhistoriskt intresse. Det är känt att Mannegard verkade som kolportör* för kristna skrifter.

Hans samlade dikter och inlägg i religiösa och filosofiska ämnen är utgivna i en samlingsvolym på 300 sidor med titeln "Silverbäckar" Den var spridd i hemmen i Ljungstorp. De ofta naturlyriska och stämningsfyllda dikterna är så allmängiltiga att de kan tolkas som skrivna i naturen runt Lindstorp - kanske t o m vid Fagerdammen. En del poetiska alster har Mannegard själv läst vid sammankomster och möten i trakten.

Av innehållet i skriften "Hvad stundar?" är det möjligt att precisera Mannegards inspirationskällor. Utöver Bibeln hämtar han tankar och förklaringar från en i slutet av 1880-talet känd teolog, Erik Nyström, som en tid var ansluten till baptismen, men senare arbetade inom Svenska missionsförbundet som missionär och översatte delar av Biblen till arabiska.

Mannegard tar i skriften "Hvad stundar?" sin utgångspunkt i profeten Daniels drömsyner, men också andra tänkare och filosofer fram till vår egen tid med försök till exakt tidsbestämning för jordens undergång. Det var ett vanligt tema bland författare och tänkare. Mannegard är inte ensam om att tolka Uppenbarelsebokens förutsägelser om tidens slut och alla olyckor, verdermödor och tecken i skyn. Särskilt fäste man sig för Vilddjuret som gällande Hitler. Genom att ge varje bokstav i alfabetet ett siffervärde kom man fram till att vilddjurets tal, 666 motsvarade namnet Hitler."

* Kolportör, (från franskans col, hals, och porteur, bärare). Under 1800-talet fram till konventikelplakatets upphävande anställde så kallade traktatsällskap ambulerande kolportörer med uppgift att sälja eller dela ut kristen litteratur, oftast billiga småskrifter med uppbyggligt innehåll. Sedan konventikelplakatet avskaffats fick kolportörerna även rätt att framföra muntliga budskap; de började hålla religiösa anföranden och predika. Ur kolportörsyrket utvecklades det frikyrkliga predikantskapet. (Wikipedia)
 

<-- Till sidans rubriker! 

Gun Främst i Varnhem är dotter till militären Filip Blomgren som med sin familj bodde i Lindtorp 1958-61.

Om Blomgren på Lindstorp;
Karl Filip Blomgren född 3/5 1903 i Kyrkefalla -  död 18/4 1980 på Gröna vägen 28 i Skövde, gift 1937 med Karin Emma Maria född Götberg 8/3 1909 i Källby - död 13/8 1991 på Staketgatan 14 i Skövde.

Deras barn:
1. Kerstin Margareta Ström, född 27/6 1937 i Falköpings stadsförs - gift 1962 med Lars Erik Ström född 13/5 1938 i Sofia församling - död på Surbrunnsgatan 12 i Stockholm 11/12 2004

2. Leif Åke Blomgren, född 24/5 1940 i Falköping - gift 1963 med Inga Elna Maria född 1/9 1940 i Levide, Gotland. De bor i Segerstad

3. Gun Elisabet Främst, född 2/5 1942 i Falköping - gift 11/2 1961 med Kurt Arne Främst född 30/8 1939 i
     Varnhem. De bor på Ulfsgården i Varnhem

4. Ing-Marie Kristina Lindberg ,född Blomgren  25/5 1946 i Falköping gift  26/2 1966  med Jan Lennart
     Lindberg född  15/5 1942 i Kyrkefalla. De bor i Tibro.

Blomgren var  busschaufför i stadstrafiken i Falköping. Som yrkesmilitär var han fanjunkare med tjänstgöring i Skövde, Karlsborg och  Södertälje. I Södertälje var han förvaltare vid anläggandet av  Svea ingeniörsregemente Ing1, där hade  han också med sig delar av familjen. Hustrun Karin arbetade med matservering och städning.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Familjen i Lindstorp.

Gun Främst berättar;
 

Guns morfar, Albin Göthberg, som var från Götenetrakten var starkt invalidiserad, hade fått båda händerna och armarna i ett tröskverk. Den ena armen blev amputerad  helt och hållet och den andra ovan handleden. Han hade på ena armen en teknisk konstruktion så att han bl a kunde äta själv.

Han kunde också som på bilden dra upp klockan på egen hand.

Generationerna samlade
 

Gun Främst - här främst - med familjerna Blomgren och Göthberg - från vänster;

Pappa Filip Blomgren, Mor Karin Blomgren. broder Leif, syster Kerstin - sittande; Mormor Selma Götberg, morfar Albin Göthberg och farfar Johan Blomgren - främst Gun och systern Kristina.
 

Guns far; Karl Filip Blomgren på lite äldre dar.

Familjen samlad vid Karin och Filips 50-åriga bröllopsdag 1987. Fr v Leif Åke Blomgren, Gun Främst, Karin & Filip, Kristina Lindberg och Kerstin Margareta Ström.

<-- Till sidans rubriker! 

Johan Gustav Valdemar Karlsson, född 9/9 1913 i Kyrkefalla, gift  21/2 1937 med Linnea - död 22/10 1968 i  Överbo 12:8  Varnhem (Lindstorp).

Här på trappen till förra bostaden vid Backa gård, där han var ladugårdsförman.


















 

<-- Till sidans rubriker!

Bilden är från tiden strax före övertagandet 1961. Det var alltså en tid innan Gustav Karlsson rev ladugårdsdelen av ekonomibyggnaderna längst ner till vänster. man kan se att detta var den äldre ladugården, vilken med åren byggts till/byggts om så att tgelpannorna på taket skiljer ungefär mitt på den västra flygeln.

I samband med köpet rätades också den norra gränsen, så att den fick en rak linje från landsvägen ner till Uppsalas gräns.

<-- Till sidans rubriker!