De rödmärkta gränserna är bara ungefärliga för de tre skift som fanns före ny lagfart 1906 - men som fanns som gemensam sämjelott om 1/25 mtl Smedsgården från 1865 då soldaten Anders Ullberg, Hällsdalen, köper båda skiften för att bruka och som han då samfällt kallar Stenåsen!

Flygfoto där man fortfarande kan ana de tre remsor som fanns på Smedsgårdsskiftet ända från berget till Uppsalas gräns i väster (i nedre kant av bilden). Med rött utmärks de ungefärliga gränserna för Björns intäkt till höger och Stenåsen till vänster (norra delen av Smedsgårdsskiftet).

Den södra innehöll vid landsvägen Lindstorp och Källebacken på var sin sida av landsvägen. Den remsan såldes 1872 till Hålltorp. Lindstorp avsöndrades inte från Hålltorp förrän 1917 vid grosshandlare Högbergs köp av fastigheten.

Mittremsan innehöll en viss tid öster om landsvägen Soldatboställe N.o 6, mellan Gamla Missionhusets uthus och landsvägen, och väster därom Björns intäkt som 1865 lades ihop med Stenåsen i den norra remsan.

Björns intäkts var alltså mittremsan väster om landsvägen - här vars ungefärliga syd- och nordgränser är utmärkta med rött på båda sidor av den nuvarande sommarstugan, Ängsro.

Idag finns alltså en sommarstuga, Ängsro, ett bra stycke in från vägen på det som var Björns intäkt (halva 12:5) under en tid, senare sammanslaget med Stenåsen 1865, med lagfart först 1906.
 

**************************************

Stenåsens utveckling i korthet:

Ägan är 2015 fortfarande en hel sammanslagen fastighet med beteckningen Överbo 12:5 bebyggd med sommarbostaden Ängsro.

Äldre Stenåsen saknar idag byggnader eller motsvarighet i ägonamn - namnet försvann tillsammans med byggnaderna, när grosshandlare Högberg köpte ägan 12:5 1913 med lagfart 1917.

1906 den 30 oktober fick äntligen Carl Hjalmar Ullberg lagfart - då hade ärendet prövats med avslag 1874, 1894, 1905 och slutligen den 19 okober 1906. Troligen fick han hjälp av kommande köpare, grosshandlare Högberg.

Enligt gravitationsbevis;
Lägenheten Stenåsen om 3 tunnland 4,5 kappland är avsöndrad från 1/4 mtl Smedsgården 12:2 och 1/4 mtl 12:4 = 1850 års Laga skifte Ba och Bc = Stenåsen + Björns intäkt

Enligt fastighetsutdrag idag;
Består fastigheten Överbo 12:5 av 14 988 kvm.

Utmärkt på bilden är mittremsan - Björns intäkt - idag del av ägan 12:5.

Norr om den ligger nästa remsa som 1826 var Lott Nr 9 och senare blev äldre Stenåsen fr o m 1835, då den bebyggdes. Båda slogs senare ihop till en äga 1865 - idag 12:5 bebyggd endast med en sommarstuga ett stycke in från Ljungstorspvägen, Ängsro.

1865 köptes dessa båda ägor tillsammans av soldat Anders Ullberg, Ulunda och bildade Stenåsen.

Lagfart söktes 1874, men avslogs ända tills 1906, då blev det lagfart för 12:5 omfattande de båda tidigare remsorna Björns intäkt och Stenåsen.

Kort beskrivning

Ur ortsnamnsregistret;
Stenåsen = "Höjd ås, stenig mark." (Svennungsson, 1939)

Anm; Det är en underdrift att kalla den här marken - särkilt i den östra delen av ägan av det ursprungliga Stenåsen - för stenig. Den består numera av en väldig stenansamling både ovanpå en höjd och som en rad stora stenmurar på och nedanför höjden. När Högberg köpte denna mark 1913 anlade han också stenbyggnationer på den här marken i gränsen mot hans också sedan tidigare inköpta Trollehöjd. En del skulle ha sin inspiration i Ramlaklev och någon liknade en borg - vilken stenansamling kan ses ännu idag (se foton nedan!).

Enligt Gunnar Ullbergs uttryck vid promenad på Stenåsen på 1980-talet, så var det "upplagt en väldig massa sten - de måste ha stenröjt." Det betyder,att stenrösen, så som de ser ut idag, inte var lika omfattande när husen fanns på ägan och att det säkerligen fanns utrymme för boningshus, ladugård och smedja vid nuvarande stensamlingar.

På kartan 1877 ser man att äldre Stenåsen inte ser ut att ha något till ladugård att tala om, då hade ju ägan också redan varit sammanslagen med Björns intäkt i över 10 år - en rejäl ladugård hade byggts. Troligen brukades äldre Stenåsen pch Björns intäkt av Johan Björn ucner sin tid som ägare. På äldre Stenåsen finns vid den här tiden inhyses boende. Dottern till en av de forna ägarna till en del av Smedsgården bor här vid tiden med sin fattiga familj.

Däremot finns på karta 1844 en rejäl ladugård med gaveln mot vägen i sydöstra hörnet av äldre Stenåsenägan Bb - eller ursprungligen Lott Nr 9 - se karta nedan!

<-- Till sidans rubriker! 

På karta från 1844 finns Stenåsen utmärkt på den norra remsan, Littera Bc, väster om landsvägen. Man kan också se att boningshuset (1723)  byggdes som ett torp med ordentlig ladugård (1725  i den sydöstra delen av ägan.

<-- Till sidans rubriker!

Originalkartan som visar samma sak med boningshuset för Stenåsen (1727) en bit från vägen, söder om Nohltorp (1736).

En skiss gjord efter beskrivning när Stenåsen lämnats 1906 hur det såg ut då.

Man kan se att det funnits lite tveksamheter till vart husen hörde.

Gunnar Ullberg säger 1985:
"Vägen in - den gick rätt på stugan egentligen. Man behövde inte svänga för lagårn. Gaveln på lagårn var mot vägen - den var en fin lagård för att vara så gammal.

I Ladugården var en bod för ved, fähuset för ett par kor, och en ordentlig lada - foderlada - sen va dä en loge och därefter en sädeslada och sen va det ett skjul tell, där var en källare under.

<-- Till sidans rubriker! 

Här ses hela ägan Bc från berget till Uppsala i väster och Stenåsen ligger 1844 med boningshuset ett stycke från vägen. ladugården har gavlen direkt mot landsvägen i det sydöstra hörnet av ägan.

När Hålltorp köper 1/4 mantal Överbo Smedsgården littera Bb (12:3) i Varnhem år 1872, så blir de också ägare till remsan Bb här uppe i Billingeliderna, förutom Lindstorp väster om landsvägen, som då hade avsöndrats.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Hörnet av den gamla ägan Stenåsen mot landsvägen och Trollehöjd. Inga byggnader finns kvar, men stenmurarna började byggas så snart Kronan lämnade över skiftena till gårdarna.

Stenåsenmarken på andra sidan muren går inte att ta sig fram på, då växtligheten helt tagit över både ev. gamla grunder och markavsnitt. Några av träden har en storlek som gör att de har upplevt en äldre tid. Växtligheten består av en hel del kulturväxter runt de gamla byggnader som en gång stod här.

En bild ner mot sydväst från den sista sluttningen på själva åsen med mycket sten.

Här kan man se de gamla hägnmurarna för Stenåsen fägata svänga in mot den plats där ladugården låg under 1870-talet. Tidigare låg ladugården med gaveln alldeles mot landsvägen i det sydöstra hörnet av den äldre Stenåsenägan (Lott Nr 9).

<-- Till sidans rubriker! 

Sten fanns det som sagt gott om på Stenåsen och Högberg hade fantasi att använda dessa för sin trädgårdsupplevelse när han köpt ägan 1913. Han hade stora formationer som skulle spegla bl a Ramlaklev. Hans inspiration från berget och sagorna gjorde också att han kallade sin sommabostad för Villa Ramunda* (senare blev den namnad Trollehöjd).

* Ramlaklev är vida känt som ättestupa och boplats för jätten Ramunder eller Ramle, som han också kallas. Han lär på "gamledar" blivit förvandlad till en ståtlig diabaspelare, som kan beskådas i rasbranten nedanför ättestupan - jmfr bild ovan!

Formationerna av sten har förstås förfallit något, men är ännu 2015 imponerande. I bakgrunden syns Villa Ramunda (senare Trollehöjd).

Ytterligare stenar formade till figur på Stenåsens högsta punkt med Villa Ramunda (senare Trollehöjd)  i bakgrunden.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Köpekontrakt då Anders Ullberg 1865 köper Björns intäkt på Ba och Stenåsen på Bb - båda ägarna för respektive äga på huvudägorna Överbo Smedsgården Ba och Bb undertecknar kontraktet.

Texttolkning;
Nr 175 1874 (Anm; första försöket att ansöka om lagfart av änkan Ullberg, vilket avslogs!)

Köpekontrakt
Till soldaten Anders Ullberg och dess hustru Johanna Liberg försäljer vi undertecknade med våra xxx xxxx, så och samtycke, på ovärderlig ego och besittning, en till vårt  1/2 mantal (Anm; 2 x 1/4 mtl) Kronoskatte Rusthåll Smedsgården Öfverbo, hörande lägenhet belägen i Billingeliderna, under namn af Stenåsen - för en betingad köpesumma af 1 366 Rch 32 Rlsh och följande villkor;

1/ Lägenheten tillträdes den 14 mars innevarande år med befintliga hus, jord och hägnader utan undantag,

2/ Af ofvanstående köpesumma betalar köparne till förriga innehfvaren af lägenheten, Johan Björn i Stenum, 1 166 Rdr 32 Sh som köparen äger med honom äger särskilt uppgöra och vid tillträdet betalas oss 100 rdr kontant och resterande 100 Rdr Rmt betalas de 14 mars 1866 utan beräkning af ränta,

3/ Den laga beskattning och värdering som för framtida bestånd erfordras å lägenhten får köparen utan säljarens minsta deltagande själva bekosta och bestrida,

Sålunda handlat och öfverenskommet som skett i Smedsgården Öfverbo den 28 februari 1865

Jakob Magnusson och Christina Pettersdotter (Anm; Ägare av Smedsgården Bb = äldre Stenåsen)
Anders Jonsson och Greta Andersdotter (Anm; Ägare av Smedsgården Ba = Björns intäkt)

Kommentar;
Här säljs alltså två ägor på olika skiften enligt fördelning vid Laga skiftet 1844 - båda på västra sidan av landsvägen. Detta kan konstateras bara genom att huvudägarna till två olika 1/4 mantal Smedsgården undertecknar kontraktet. Skrivs i köpekontraktet ovan som ägare 1/2 mantal Smedsgården = 2 x 1/4 mtl.

De båda ägorna behandlas redan vid försäljningen i köpekontraktet som en äga med namn Stenåsen - utan tydlig särskiljning av äldre Stenåsen Bb, som tydligen ägdes direkt av Smedsgårdsägarna och Björns intäkt Ba som ägdes genom lägenhetskontrakt av Johan Björn - med huvudägaren hos Smedsgården Ba. Denna del av affären inkluderas i detta köpekontrakt med siffror, men också med hänvinsing att denna affär löses mellan köparen och ägaren Johan Björn direkt dem emellan.

Med ett så oerhört otydligt köpekontrakt blev det sedan svårt för köparen att få lagfart. Vid flera ansökningar fr o m 1874 (änkan Ullberg) och även med senare ägare blev det avslag ända fram till 1906. Troligen blev det på det här sättet oklart vilken mark de egentligen köpt - äldre Stenåsen (Bb) enbart eller både äldre Stenåsen och Björns intäkt (Ba), kontraktsägd av Johan Björn.

1906 fick äntligen Carl Hjalmar Ullberg lagfart den 30 oktober - då hade ärendet prövats med avslag 1874, 1894, 1905 och slutligen den 19 okober 1906.

(Uppgifter från Skarabygdens domsaga arkiv, Lagfartsböcker, Riksarkivet)

<-- Till sidans rubriker! 

STENÅSEN
 

Änkan Johanna Ullberg, född
Svensdotter i Varnhem 1829 flyttar in på Stenåsen 1874 - ett år efter att maken gått bort.

Köpekontrakt 12/3 1891:
Änkan Johanna Ullberg och barnen J A Ullberg, F G Ullberg och dottern Emma Franzén säljer jordlägenheten Stenåsen med därå befintliga åbyggnader samt hägnader för 1.200 kronor till sonen och brodern Carl Hjalmar Ullberg.

Han får lagfart först 1906 på Stenåsen till den storlek det fått vid sammanslagningen av mittremsan med norra remsan på Smedgårdskiftet väster om landsvägen.

Det skapades vid Anders Ullbergs köp 1865 en sämjelott om 1/25 mantal Smedsgården enligt lantmäterihandlingarna.

Det uttrycktes inte tydligt nog i köpekontraktet att det i köpet  av Stenåsen  ingick både norra remsan Bb och mittremsan Ba väster om landsvägen  i Billingeliderna. Detta trots att de båda ägarfamiljerna i mot- svarande delar i Varnhem båda paren skrev under köpekontraktet.

Stenåsen hade ju först varit en lägenhet på norra remsan ända sedan 1835.

Inte förän hävdebegreppet kunde införlivas blev det möjligt att få lagfart på Stenåsen som en samlad äga som fördes som Smedsgården 12:5 år 1906.

<-- Till sidans rubriker! 

Köpekontrakt 23/6 1913.
 

Carl Hjalmar Ullberg säljer sin lägenhet Stenåsen om 3 tunnland och 4,8 kappland till grosshandlare Carl Högberg i Skövde för 3.000 kronor med tillträde 1 oktober.

"Säljaren förbinder sig att genast bortföra ladugården. Boningshuset får stå kvar till 1 nästa oktober då säljaren genast låter nedtaga och bortföra det. Köparen får genast nedtaga de träd han önskar."

Grosshandlaren kommer att tillhandla sig hela västra skiftet av Smedsgårdens äga i Ljungstorp. Detta inkluderar Lindstorp vid köp 1917.


 

<-- Till sidans rubriker! 

Johanna Svantesdotter Ullberg fick 8 barn med Anders Andersson Ullberg innan han gick bort som soldat vid Ulunda, N.o 9, Hällsdalen den 8/12 1873, bara 44 år gammal.

Då hade han redan 1865 köpt Stensåsen+Björns intäkt som en sammanslagen äga vid köpet, men formellt en sämjelott 1/25 mantal Smedsgårdenkallad Stenåsen. Johannas son Carl fick lagfart på denna äga först 1906 - då som Stenåsen, Smedsgården 12:5.

Anders Andersson Ullberg blev soldat vid Västgöta Reg N.o 9 efter fadern, men hade dessförinnan hunnit vara artillerist med namnet Stamm.

Fadern, också soldat Anders Ullberg, var född 1800 den 17/10 och var gift med Stina Jonsdotter, född 1800 den 1/7. De hade barnaskaran; Anders, född 1829; Cajsa Lisa, född 1831- död 1838; Johannes, född 1834 - död 1839; Petter, född 1836 16/10 (senare Kirkstorp och Späckatorp); Carl född 1839 den 25/3 och Johannes, född 1842 - död.

Anders Andersson Ullbergs far är alltså soldat för Ulunda men samtidigt 2 dagars torpare under Höjentorp och bor på 1830-talet på Fiskarebcken under Höjentorp.                                                                                            (Uppgift Arne Sträng)

Soldatfamiljen N.o 9 Ullberg vid Ulunda, Hällsdalen - till Stenåsen 1874;

Soldat Anders Andersson Ullberg, född 1829 den 3/6 - dör i Hällsdalen 8/12 1873

Hustru Johanna Svantesdotter, född i Varnhem 1829, 9/9 - till Stenåsen med barn 1874- flyttade med sonen
             Otto och hans familj till Åkersdal i Varnhem, när de flyttade från Stenåsen 1906 - död  11/12 1908.
Son      Johan Alfrid, född 1855 den 24/11 - till Säby 1874
Son      Julius Albert, född 1857 den 26/12 - dör här den 20/7 1867
Son      Carl Hjalmar, född 1859 den 26/8 - med till Stenåsen - köper Stensåsen 1891 - till Stockholm 1884
Dotter    Emma Augusta, född 1863 den 15/12 - till Sköfde 1879
Son       Frans Gustaf, f. 1865, 15/1 -gifter sig med 'Räves-Annersas' dtr Amanda 1890 *- först Eskiltuna 1885
Dotter    Anna Fredrika - dör här 1869
Son       August Edvin, född 1869 den 28/11 - dör här den 6/3 1873
Son       Otto Wilhelm, född 1873 en 12/2 - efter lite olika turer stannar han och brukar Stenåsen till 1906

* 'Räves-Annersa' bodde kort tid i Björkelund, Varnhem innan Johan Ohlsson flyttade dit, rev stugan och bytte ut den mot en annan.
Det var stugan nedanför senare smedjan i Varnhem i svängen mot Ljungstorpsvägen. De som bodde där1889/90 hette;
Ägaren         Anders Johansson, född i Varnhem 1836 den 5/3 - flyttad in med hustru och hennes dotter 5/11 1889
Hustrun        Kristina Petersdotter, född i Versås 1833 den 15/6
Hennes dtr   Amanda Henrika, född i Varnhem 1869 den 7/3 - hon flyttar till Eskiltuna den 21/10 1890

Ullbergare i Ljungstorp

Mer om Carl Ullberg och hans familj under A. 79 Sandbäcken
Mer om sonen Bror Ullberg och hans familj under A.79 Sandbäcken
Mer om brodern Otto Ullberg och hans familj under A. 95 Åkersdal
Mer om Petter Ullberg, farbror till Carl, under Kirkstorp och A. 5 Späckatorp

<-- Till sidans rubriker! 

PROMENAD PÅ STENÅSEN 1980-TAL MED GUNNAR ULLBERG

Gunnar Ullberg, Arne Sträng; Verna Andersson går omkring på Stenåsen  och Gunnar, född 1900, pekar och berättar - inspelat på band:

Anm; Gunnar är smeden Otto Wilhelm Ullberg's son i Åkersdal.

”Framför stugan var det ett äppelträd, det var äpplen som liknade Säftaholm, men dom var så sura så det sprack här borti örona när en bet i dom. Här ungefär var det ett Vita Gyllen träd. Sen längre ut var det ett, det var så stora äpplen på, det var mycket nersågat och det var dåligt, de kallat Bullerhus.

Det gick en väg ner igenom skiftena. Stenmurar var det här, det var ju så mycket sten. Det var en rätt bra nog trädgård här, det var tre aplar och sen var det en med väldig Besksöta som var så goda att steka och så var det en stenmur här nere och där växte det krikon. Och det var oxlar och längst upp i ena oxeln var det päron.

Det var väldigt vad sten de har lagt ihop, men de stenröjde ju och det var sten vid sten. Men den där oxeln är väl borta. Det var väldigt högt upp, där var det en stor ymp av päron, de var goda. Mor hon koka dom, då blev de röda, det var precis som hon hade kokat dom i lingon. Det var mycket sten i dom pärona, men dom var så stora och granna, men de höll inte länge.

Här var ju åker, vi hade. Sen var det surbärsträd. Och det var sten. Det hette inte Stenåsen för inte. Det var en liten åker här framför ut mot lagårn. Krusbärsbusken känns jag inte vid.

Vi kan gå upp i hörnet och se var smia (smedjan) var. Dom här granarna de har växt upp senare, det fanns inga då. Här var ju en väldigt fin stenmur ut mol vägen. Lövgren hade börjat lägga stenmurar här.

Men det skulle vara en sten i gränsen mellan Noltorp och Stenåsen också. En sån där ungefär som de har byggt upp på röret där borta. En gränssten.

De har fyllt ut här. Det var urschaktat här, för hon (smedjan) var halv brädvägg och sen var ingången, ett par dubbeldörrar så pass stora mot vägen till.

Skorstenen låg häråt. Den rök då. När det blåste då rök det på honom (Högberg). Omkring 1907 flyttade han smedjan från Stenåsen till Åkerdal. Han fick 50 kronor av Högberg för att han flyttade den. Han flyttade väggarna som de var. Jag tror att det var spåntak och jag tror att han skar det i en tre, fyra bitar och körde det likadant, har jag för mig.

Och det är den smedja som står där uppe bakom Ullbergs i Åkerdal.  Den är byggd på samma sätt. Hälften på väggarna är ju sten, han byggde ju upp det så igen. Men han gjorde så att han byggde så att det var rak vägg ute först och en massa sten inne och sen gjorde han om det, så han fick hyfsade rum i smeja sen.

Han fick alltså 50 kronor för att han flyttade bort smedjan. Flytten var runt 1907. Familjen flyttade från Stenåsen 1906." Anm; De köpte

Stenåsens smedja

Gunnars egna ord kring smedjan från bandpelare vid promenad med Verna Andersson och Arne Sträng 1980
 

<-- Till sidans rubriker! 

Carl Ullberg, född 1859,  i mitten - ägare till Stenåsen efter modern Johanna 1891 - 1913. Carls söner Theodor och Bror Ullberg (längst till höger i bilden) i stenbrytartagen i Ljungstorp. Även Sandbäcken, Carls nya gård på berget, var fylld med ordentligt med sten trots generationer med stenbrytning redan.

Fotot borde vara taget någon gång efter 1915 med tanke på sonen Brors ålder på bilden (född 1902) och är då tagen på Sandbäcken som han alltså köpte 1913 direkt efter att han sålt Stenåsen till grosshandlare Högberg. Karl med familj fanns då i Stockholm.

Köpekontrakt 23/6 1913.
Carl Hjalmar Ullberg säljer sin lägenhet Stenåsen om 3 tunnland och 4,8 kappland till grosshandlare Carl Högberg i Skövde för 3.000 kronor med tillträde 1 oktober. Säljaren förbinder sig att genast bortföra ladugården. Boningshuset får stå kvar till 1 nästa oktober då säljaren genast låter nedtaga och bortföra det. Köparen får genast nedtaga de träd han önskar.

Även smedjan flyttas till Ottos nyinköpta Åkersdal redan runt 1907 och för det får han 50 kr av Högberg som stördes av röken in på sin tomt. *                                                                              (Uppgifter; Gunnar Ullberg, sonen)

* 1905 med tillträde mars 1906 köper Smeden Otto Wilhelm Ullberg, född 1873, Åkersdal eller Berga och står nu som ägare. Han bor där med hustrun Amanda Josefina Gustafsson född 1878. Otto Ullberg är frikallad från värnplikt. De har med sig barnen Otto Gunnar född 1900, Alice Gunhild född 1905 och få här Berta Eleonora född 1913 samt Frans Erland född 1919.

Karl Hjalmar Ullberg, född i Varnhem 1859 den 26/8 flyttade alltså "hem" till Ljungstorp igen den 7/11 1913 efter köpet av Sandbäcken. Med sig hade han med sig den 2:a hustrun Maja Greta Johansson, född I Tråvad 15/3 1883, som han gift sig med 1/9 1901. Då hade sonen Bror Nils fötts i Stockholm i Hevig Eleonora församling den 18/5 1902.

<-- Till sidans rubriker! 

Karl Ullberg som hästförare med sönerna fr v Bror Ullberg, född 1902, Charles Anton Hjalmar, född 1884 och längst t h Albert Julius, född 1897.

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880
Namn: Ullberg, Karl Hjalmar  -  finns då som dräng hos Larsson, Gustaf, f. 1832 i Sjogerstad Skaraborgs län, Sergeant Tomtägare med hustrun Gustafson, Karolina Gustafva, f. 1850 i Våmb Skaraborgs län.

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890                      Folkräkningar (Sveriges Befolkning) 1900
Namn: Ullberg, Karl Hjalmar                                                Namn: Ullberg Karl Hjalmar
Hemförsamling: Ladugårdsland (senare Hedvig Eleonora)   Hedvig Eleonora Rote 24
Hemort: Jungfrun N:o 5 (Kvarteret)                                        Storken N:o 8
Kontrakt: Stockholm Län, Stockholms stad                            Yrke; Kusk
Födelseår: 1859
Födelseförsamling: Varnhem i Skarab. l.
Yrke: Arbetskarl
Civilstånd: Gift
Famstkod: Far/man

Om hushållet - Personer i hushållet                                   Om hushållet - Personer i hushållet

Arbetskarl Ullberg, Karl Hjalmar, f. 1859 i Varnhem           Arbetskarl Ullberg, Karl Hjalmar, f. 1859
Hustru Andersson, Anna Charlotta, f.1858 i Götened        med sönerna som 1890 + ytterligare barn:
Son Charles Anton Hjalmar, f. 1884 i Stockholm                    Nanny Elisabet, född 1892
Son Johan Edvin Kasimir, f. 1886 i Stockholm                       Albert Julius, född 1897
Son Erik Vilhelm, f. 1888 i Stockholm                                     Hembiträde; Johansson, Maja Greta, f. 1863
Son Knut Teodor, f. 1890 i Stockholm                                     från Stenum
                                                                                                Hustrun död 1899

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910
Namn: Ullberg, Karl Hjalmar 
Hedvig Eleonora rote 11
Hemort: Storken 8

Nu gift 1901 med hustru Nr 2: Maja Greta, f. 1863 i Tråvad Skaraborgs län
Hemmavarande Barn 1910:
Knut Teodor, f. 1890 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Metallarbetare
Nanny Elisabet, f. 1892 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Handelsbiträde
Albert Julius, f. 1897 i Hedvig Eleonora Stockholms stad
Bror Nils, f. 1902 i Hedvig Eleonora Stockholms stad

Bor 1910 på Katarina rote 14; Kvarteret Timmermannen 27, ensamstående:
Ullberg, Charles Anton Hjalmar, f. 1884 i Adolf Fredrik Stockholms stad, Charkutkörare

Sammanställning av familjen Carl Ullberg

Arbetskarl  Ullberg, Karl Hjalmar, född 26/8 1859 i Varnhem - död i Sandbäcken, Ljungstorp 1/6 1938
1:a Hustru  Andersson, Anna Charlotta, f.1858 i Götened - hon död i Stockholm 1899
Son              Charles Anton Hjalmar, f. 24/12 1884 i Stockholm - gift man - död på Blekingegatan 11 18/4 1929
Son              Johan Edvin Kasimir, f. 1886 i Hedvig Eleonora - död ung?
Son              Erik Vilhelm, f. 1/6 1888 i Hedvig Eleonora - död på Jungfrugatan 41/Sibyllegatan 50 10/2 1905
Son              Knut Teodor, f. 7/10 1890 i Hedvig Eleonora - reser till Amerika 1917
Dotter           Nanny Elisabet, född 16/12 1892 i Hedvig Eleonora - dör ogift på mentalsjukhus i Sthlm 3/1 1985
Dotter           Signe Maria, f. 28/1 i Hedvig Eleonora 1895 - frånsk. kvinna 17/5 1943 - dör Göteborg 30/7 1972
Son              Albert Julius, f. 16/5 1897 Hedvig Eleonora -död Sthlm 1/9 1949 - gift 9/8 1919 med Lovisa
                     ( Lisa) Ottilia, född 8/5 i Brännkyrka 1901 - död på Fogdegårdsvägen 15, Varnhem 5/5 1986
Dotter           Anna Cecilia, född 25/5 1899 - död på Jungfrugatan 41 10/3 1900
2:a Hustru   Maja Greta Johansson, född I Tråvad 15/3 1883 - gift 1901- död i Sandbäcken 2/8 1926
Son              Bror Nils, född i Stockholm i Hevig Eleonora förs. 18/5 1902 - gift 27/5 1928 - död 1/6 1973
Son-tvilling   Frans Gustav, född 15/3 1905 - död på Jungfrugatan 41 den 7/4 1908
Dottertvilling Margit Sofia, född 15/3 1905 - död på Jungfrugatan 41 den 10/3 1906

Mer om Carl Ullberg och delar av hans familj i flera generationer framåt under rubriken - A.79 Sandbäcken
 

<-- Till sidans rubriker! 

Karl Ullbergs dotter Signe i Göteborg.

Signe Maria Ullberg, f. 28/1 i Hedvig Eleonora 1895 - gift Alström - frånskild kvinna 17/5 1943 - dör i Göteborg 30/7 1972.

Karl Ullbergs son Alberts hustru Lovisa Ullberg klappandes kalv i Sandbäcken mitt i hjälpen med vardagsgörat.

Albert Julius, f. 16/5 1897 i Hedvig Eleonora - död Sthlm 1/9 1949 - gift 9/8 1919 med

Lovisa Ottilia, född 8/5 i Bränn- kyrka 1901 - död Fogdegårdsvägen 15, Varnhem 5/5 1986.

Hon kallades hela livet mest för Lisa.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Theodor, Bror Ullbergs halvbror, och hans första hustru Ellen Emilia, född Sandberg visar stolt upp sin första son Carl Teodor, född i Gustav-Vasa församling, Stockholm 1914 den 7/6 och dör redan 21 februari 1915 i Bronchitis ac. = lunginflammation. Foto från 1914 - då är modern 26 år och fadern Teodor 24 år gamla.

Den 2:a sonen, Knut Albert, född 1916 och modern/hustrun dog senare båda 1916 bara med några månaders mellanrum.

Ur dödboken Lidingö, Skärsätra, 1915:
1915 den 21 februari - död Carl Teodor, son till Mek.arb. Knut Teodor Ullberg och hans hustru Elle Emilia Sandberg från kvarteret Lönnen1, Skärsätra, Lidingö - han dör i Bronchitis ac.= lunginflammation

Ur dödboken 1916, Lidingö, Bergsätra:
1916 den 6 augusti - död Ellen Emilia Ullberg, född Sandberg i Tånnö, Jönköpings län, 1888 den 24/9  - hustru till metallarbetaren Knut Theodor Ullberg. Död i Lungsot = Tuberkulos - begraven 13 augusti 1916.

1916 den 28 augusti dör sonen Knut Albert Ullberg, född 26/7 1916, Lidingö - han dör i Debilitas Congenita = medfödd allmän svaghet.

Livet för familjen Ullberg;

De flyttade samman 1914 den 30/9 i kvarteret Lönnen, Skärsätra, Lidingö och flyttade alltså till Bergsätra, Lidingö 1916 den 29/5. Bergsätra är ett bostadskomplex uppfört på ett berg i Lidingö 1914 för anställda på AGA.*

De gifte sig den 25/7 1914 och sonen Carl Teodor föddes 1914 den 7/6.
Son Carl Teodor (Not; legal) - född i Gustav-Vasa, Sthlm, 7/6 1914 - död den 21/2 1915
 

* Bergsätra är ett område förlagd på ett berg i stadsdelen Skärsätra på södra Lidingö. Bebyggelsen bestod under många år bara av en lång huskropp, uppförd 1914 som arbetarbostäder åt anställda på AGA. Idag är den ursprungliga anläggningen klassad som ett statligt byggnadsminne. Huset från 1914 totalrenoverades av John Mattson under 2001 då man ändrade planlösningen för många av lägenheterna som sen såldes som bostadsrätter.

Antagligen fick han jobb på AGA och kunde flytta in i huset med hög luft för sin tuberkulossjuka hustru! Men allt gick fel!

1918 står Theodor överförd till obefintligsboken med en tunn blyertsanteckning om att ha flyttat till Amerika.

Theodor hälsar på i Ljungstorp ett antal gånger innan han bestämmar sig för att emigrera i april 1917, ett drygt halvår efter att hustrun och sonen dött.

Här syns att 1920-talet närmar sig och Theodor var enligt senare foton både modemedveten och skojade mycket, trots sitt tidigare öde.

Theodor ställdes inför ultimatum om han ville komma in i Amerika 1917 att han tog värvning och på så sätt gick in i första världskriget för Amerikas räkning. Efter att ha mist sin första familj i Stockholm tycktes han inte ha något att förlora på detta. Foto 1917.
 

<-- Till sidans rubriker!

En ung Nanny Ullberg;
Nanny Elisabet, född 16/12 1892 i Hedvig Eleonora - dör ogift på mentalsjukhus i Sthlm 3/1 1985.

Enligt Astrid Åstrand, född Ullberg, 1985;
Nanny blev schizofren/mentalt sjuk - klen i sina nerve. Det bryter ut när fadern Karl Ullberg med ny familj lämnar henne (& övriga barn från första äktenskapet) i Stockholm  för Ljungstorp och Sandbäcken 1913 - då 21 år och då hade hon också råkat ut för en våldtäkt i en park i Stockholm.

Livet var inte fett för Ullbergarna i Ljungstorp; Otto Ullbergs son Gunnar fick ärva Nannys skor att gå till skolan med - till Lundby!

Nanny bodde en tid ihop med sin syster Signe - se foto nedan. De bodde i inackorderingsrum och hon hade arbete i någon sybehörs- och broderiaffär. När hon skulle gå hem en kväll genom en park blev hon utsatt för en brutal våldtäkt. Sedan hade hon ju ingen far att tala med, bara brodern Abbe och det var väl inte så lätt.
 

Nanny Ullberg med sin syster Signe Ullberg i en Stockholmspark nära där de bodde. Troligen samma park där hon blev utsatt för våldtäkten.































 

<-- Till sidans rubriker! 

Nybrogatan 15 A Jan 1915 med Nanny Ullberg i porten till fröken Svenssons sybehörs- och brodeributik. Här 23 år gammal.

Nanny skriver på kortets baksida:

"Stockholm den 3 mars 1915" (två år efter att fadern, styvmamman och halvbrodern Bror flyttat till Sandbäcken, Ljungstorp)
 

"Kära "Brollan"! hur kan du må? Här i Stockholm må vi alla utmärkt. Jag sänder dig detta kortet, eftersom jag så oförhappandes har fått dem. I början av januari var det en fotograf inne i affären och var så envis att vi skulle ställa oss utanför, så kunde vi få komma med, ty de skulle just knäppa av huset. Jag gick ut, och något mer tänkte jag inte på det förrän häromdagen han dök upp och hade några (foton) med sig och fröken Svensson köpte dem.

många hjärtliga hälsningar medföljer från din syster
Nanny"

Astoriahuset, som det kallas i det förslag till utveckling som Humlegårdens Fastigheter har lagt ut på nätet, ser till fasaden längst ner åtminstone likadant ut på den här framtidsbilden som det gjorde 1915 - jämför fasad och butik.

https://humlegarden.se/vara-fastigheter/fastighet-riddaren-18/

Nanny med en annan kvinna i en port i Stockholms innerstad. Hörnporten tycks ha Nr 11 som adressnummer. Här ser hon lite äldre ut och kanske arbetar hon som hembiträde hos någon? Senare i livet kunde hon inte leva utanför mentalsjukhusets portar.

Nanny - porträtt i Stockholm..

Grosshandlare Carl Högberg hade långt tidigare övertagit Assbecks i Skövde och hade utvecklat detta företag att omfatta ett antal butiker både i Skövde, Skara och Vara.

Familjen bestod av Carl och Matilda Högberg, barnen Edvin Fridolf, Knut, Irma, Ingrid, Herta.

1876 start Assbecks Skövde.
1882 bildades handelsbolag där Carl Högberg ingick.
1887 Högberg chef Assbecks
1897 Assbecks i Skara
1903 slut kompanjonskap
1904 herrekipering i Skövde
1906 Högberg köper Stenåsen
1907 Högberg köper Annelund
1907 Högberg köper Matildero
1917 Högberg köper Lindstorp  1926 Assbecks Vara
1927 säljs Lindstorp & Matildero
1927 dog Carl Högberg

Sönerna Edvin, Fridolf och Knut fortsatte och 1959 överlät Knut Högberg CF Assbecks & Co till Anders Rapp.

På tavlan från 1927 är han 71 år gammal, dvs färdig samma år som han dog.

Han var riddare av Vasaorden.

Formalia;
Grosshandlare/direktören Carl Edvin Högberg, född i Agnetorp 1858 den 3/1, gift 14/4 1884 - dödsort: Falköpings lasarett, Kyrkobokförd i Skövde, Kv Apeln 6 - dör den 1/1 1927
Hustrun Matilda Karolina, född Alsing i Varnhem 1858 den 16/12 - dör på Skolgatan 13, Skövde 29/5 1950

Anm; Fadern till fru Högberg bodde ett kort tag som ung och var ägare av Lindstorp innan han gifte sig. Han hette Anders Johansson, född Varnhem 1829 - flyttar 1849 som ägare 2/3 till Fogdetorpet (med tillnamn; Alsing.) Där fanns då också en annan Alsing som var inflyttad från Stockholm och var skattskrivare och hette Carl Johansson Alsing, född 1824 31/3 i Wilske Klefva.

Föräldrarna till fru Högberg återfinns som hyrande av Fogdegården (av Förberg) i Hfl 1854 - 1862:
Paret      Anders Gustaf Alsing, född i Wilske Klefva 1829 en 10/10 - gift 12/9 1852 - dör i Skövde 10/1 1915
Hustrun Inga Maria Carlsdotter, född i Varnhem 1827 den 21/11 - död Tomt 44 i Skövde 15/1 1915
Dotter     Margareta Christina, född i Varnhem 1853 den 16/9
Son        Carl Petter Laurentius, född i Varnhem 1855 den 10/8
Dotter    Mathilda Carolina, född i Varnhem 1857 den 18/10 (fel datum i Hfl - rätt i födelseboken!)
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ägare Stenåsen Smedsgården 12:5 med lagfart fr o m 1906 (de båda tidigare skiften sammanslagna);
1913 - 1930   Direktör Carl Högberg, Skövde - död 1/1 1927
1927 - 1930   Änkan Matilda Högberg
1930 - 1932   Helena Sjöholm köper Stenåsen 12:5, Nolhtorp 14:6 och Nolgård 14:6
1932 - 1932   Frida Holm
1932 - 1945   Anna Olivia Andersson - Äger 1932; Stenåsen 12:5, Nohltorp 14:6 &  Trollehöjd 14:12
1945 - 1947   Linnea Maria Andersson och hennes man Tage H. Andersson - samma fastigheter
1947 - 1960   Elisabet Larm - samma fastigheter
1960 - 2004   Kontorist Sven Karlsson, Skövde köper Stenåsen 12:5, Nohltorp 14:6 & Trollehöjd 14:12
2004 - fortf     De fyra sönerna äger fortf (2015) sommarstugan och marken 12:5

Vid Sven Karlssons försäljning av Noltorp 14:6 och Trollehöjd 14:12 till Lars Göran Pettersson 1979 behåller Sven Karlsson ägan Stenåsen Överbo 12:5 och låter bygga en sommarstuga långt ner från vägen på marken.

Formalia;
Sven Karlsson, född 4/2 1932 i Bolum, gift 23/6 1961, död 21/8 2004 i Ljungstorp Uppsala Varnhem
Nanny Carolina, född  21/9 1935 i Häggum,  död 9/9 2009  i Norra Ving Skaravägen 19 D i Axvall.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Sven Karlsson sålde sedan 1979 Trollehöjd och Noltorp till makarna Lars-Göran och Ann-Marie (Ami) Pettersson, men behöll Stenåsen och byggde där en sommarstuga, Ängsro, som finns kvar i sönernas ägo ännu idag (2015).