Starkt uppförstorat flygfoto över Matilderos äga marerad med rött för hur gränserna är idag - den blev alltså senare uppdelad för sommarstugorna närmast i bild.

På karta 1960 syns den första avstyckningen från Matildero 14:9 - det blir Överbo 14:13 med plats för sommarstuga längst ner mot gränsen till Uppsalas marker. Avstyckning till 14:13 gjordes 17/12 1959.

Byggnadstid;
Troligen byggdes huset av soldaten vid Soldattorp Kyrkebo Nr 4, senare Altorp, Andreas Kirk, inför sitt avsked 1841 då familjen flyttar in. Soldatnamnert ändras senare till Kyrk och även den namnformen kommer med i husförhörslängden som Kyrkstorp.

Namnursprung;
Den tidigare förpantningen Kirkstorp/Kyrkstorp/Kyrkenstorp efter soldaten Kirk, omnamnas i samband med lagfart  1913  den 15 januari § 66 där det  står: "meddelat lagfart å  lägenhet  benämnd  Matildero No:1  om 1, 678 har".

Namnet kommer från köparen grosshandlare Carl Högbergs hustru Matilda. Troligen tänkte sig Carl Högberg att bygga sin hustru en rofylld sommarbostad på den här marken - men köpte sedan också grannfastigheten Noltorp, som efter byggnation 1908, då blir deras sommarhus i Ljungstorp, kallad "Villa Ramunda". Kanske påverkade förseningen av lagfarten (se nedan!) valet av tomt för sommarhuset Villa Ramunda, som stod färdig 5 år innan slutlig lagfart på Matildero (Kyrkstorp).
 

Ett nyinköpt Matildero 1987 som akvarell av Gunnel Gudmundsson Elf - moder till dagens ägare Anders Elf, som köpte huset i augusti 1987. Ett stilenligt 1940-talshus i funktionalistisk stil byggt av Herman Holgersson 1944 med hjälp av lokala snickare och murare. På teckningen helt i originalskick.

Ägorna har nu vid tiden för fördelning, liksom Nohlgården, tre ägare som får följande lotter;

A. Eric Larsson för förmedlat till 3/8 mtl Nordgården:
       - Lott Nr 1; mellan Uppsala ägor och bäcken (hel sträcka) + Lott Nr 2 mellan bäcken och Billingen
B. Lars Larsson för 1/4 mtl förmedlat till 3/16 mtl Nordgården:
       - Lott Nr 3; mellan Uppsala ägor och landsvägen + Lott Nr 4; mellan Landsvägen och bäcken +
         Lott Nr 5; mellan bäcken och Billingen
C. Adolf Gustafsson erhållit för 1/4 mtl förmedlat till 3/16 mtl Nordgården:
      - Lott Nr 6; mellan Uppsala ägor och landsvägen + Lott Nr 7; mellan landsvägen och bäcken +
        Lott Nr 8; mellan bäcken och Billingen

Här ser vi att marken för det blivande Kyrkstorp tillfaller ägaren;
B. Lars Larsson för 1/4 mtl förmedlat till 3/16 mtl Nordgården:
       - Lott Nr 3; mellan Uppsala ägor och landsvägen

Ägorna Aa och Ab i Billingeliderna (Ljungstorp) med samma beteckning som huvudgården med ägarna 1848 för Aa. Anders Pettersson, Nygården och Ab. Lars Ljungqvist. På 1844 års karta kan man se att det finns intäktsbyggnader redan ordnade. För Aa både öster och väster om landsvägen och vad gäller Ab bara väster om landsvägen.

Vid Nr 1740 på kartan ligger Kirkstorp/Kyrkstorp/Kyrkenstorp med sina husbyggnad utmed landsvägen och ladugården ett stycke utmed skiftesgränsen norrut.

Nu är ägan delad i två hälfter både öster och väster om vägen.

Här karta från 1849 visande de ägor runt Kyrkstorp som hörde till Nolgården Överbo, Ab, med ägare Lars Andersson Ljungqvist som säljer Ljungstorp och köper Nolgården Littera Ab och flyttar in med familj samma år, 1849. Kartan görs upp inför fastställelse av Laga skiftet 1853.

Det går att se landsvägen mellan Varnhem - Skövde i den högra delen av kartan troligen med bostadshuset placerat längs vägen och med ladugårdsbyggnad lite längre in på ägan - men det kan ha varit tvärtom.

1877 ser förläggningen av husen ut på samma sätt som 1844 för förpantningen Kirkstorp. Förpantningen upphör för Nohltorp vid försäljning av Nohltorp 1880 - men kvarstår ännu en tid för den norra grannen Kirkstorp/Kyrkstorp/Kyrkenstorp enligt utsaga i köpekontraktet för Nohltorp 1874.

texttolkning - Köpekontrakt;

"Till Korpralen Anders Andersson och hans hustru Stina Andersson försäljer vi undertecknade vårt från 3/8 mantal Kronoskatte Augementhemman Nohlgården, Öfverbos förut bortförpantade hemmanet Nohltorp, beläget uti de s. k. Billingeliderna, som tager sin början på vestra sidan av Gamla Landsvägen och sträcker sig i längd rätt ned till Upsala gräns och dess bredd från Smedsgårdens gräns och i norr till Kyrkenstorp,

samt den ofvanför Ändebäcken belägna jordareal, eller den s. k. Gubbalyckan som tager sin början från väster  vid Grufvesäters gräns och sträcker sig på norra sidan om gamla landsvägen utmed till Lötens egor och i bredd till Ändabäckens Äng och detta allt sammans att på everderlighet äga och disponera för oss öfverenskommen och betingad köpesumma stor åttahundra (800) kronor och följade villkor nemligen;

1^o / Hemmanet Nohltorp tillträdes nu genast eller den adertonde (18) Juli 1874 till hela dess vidd, som förra förpantingsinnehafvaren innehafvt sådant nu vid salodagen befinnes med jord, vexande skog af vad namn det var må, samt de därpå hemmanet befintliga hägnader utan något undantag af hvad som till hemmanet hörer.

Den bortförpantande jordlägenheten som är belägen på samma skift, eller emellan hemmanet Nohltorps och Upsalas gräns, som innehafves af ägaren till Kyrkenstorp, tillfaller innehafvaren af hemmanet Nohltorp, när som förpantningsåren varda tilländalupna (för Kyrkenstorp).

Anm; Alltså en markbit av Nohltorp har lagts till förpantningen Kirkstorp då Kirkstorp blev förpantning, troligen då det byggdes av f.d. soldaten Kirk från Ahltorp Nr 4 i början av 1840-talet. (Finns med på kartan 1844!)

Den så kallade Gubbalyckan får ej af köparen tillrädas förrän den 14 mars 1876, då nu innehafvande arrendetorp dit öfverlämnar uti samm skick såsom det nu vid salodagen befinnes med den växande skog samt under befintliga hägnader af hvad som till lägenheten hörer, utan något undantag.
Sålunda afslutadt som skedde på Nygården den 25 juli 1874 / Anders Pettersson/ Säljare
(Anm; ägare av 1/2 Nohlgården)

Med förestående kontrakt förklarar jag mig till alla delar nöjd och förbinder mig till noggrant uppfyllande/
A. Andersson/ Köpare

Grosshandlare Carl Högberg hade långt tidigare övertagit Assbecks i Skövde och hade utvecklat detta företag att omfatta ett antal butiker både i Skövde, Skara och Vara.

Familjen bestod av Carl och Matilda Högberg, barnen Edvin Fridolf, Knut, Irma, Ingrid, Herta.

1876 start Assbecks Skövde.
1882 bildades handelsbolag där
         Carl Högberg ingick.
1887 Högberg chef Assbecks
1897 Assbecks i Skara
1903 slut kompanjonskap
1904 herrekipering i Skövde
1901 Högberg köper Kyrkstorp
1901 Högberg köper Annelund
1906 Högberg köper Noltorp
1917 Högberg köper Lindstorp  1926 Assbecks Vara
1927 säljs Lindstorp & Matildero
1927 dog Carl Högberg

Sönerna Edvin, Fridolf och Knut fortsatte och 1959 överlät Knut Högberg CF Assbecks & Co till Anders Rapp.

På tavlan från 1927 är han 71 år gammal, dvs färdig samma år som han dog.

Han var riddare av Vasaorden.

******************************************************************************************************************************

Formalia;
Grosshandlare/direktören Carl Edvin Högberg, född i Agnetorp 1858 den 3/1, gift 14/4 1884 - dödsort: Falköpings lasarett, Kyrkobokförd i Skövde, Kv Apeln 6 - dör den 1/1 1927
Hustrun Matilda Karolina, född Alsing i Varnhem 1858 den 16/12 - dör på Skolgatan 13, Skövde 29/5 1950

Anm; Fadern till fru Högberg bodde ett kort tag som ung och var ägare av Lindstorp innan han gifte sig. Han hette Anders Johansson, född Varnhem 1829 - flyttar 1849 som ägare 2/3 till Fogdetorpet (med tillnamn; Alsing.) Där fanns då också en annan Alsing som var inflyttad från Stockholm och var skattskrivare och hette Carl Johansson Alsing, född 1824 31/3 i Wilske Klefva.

Föräldrarna till fru Högberg återfinns som hyrande av Fogdegården (av Förberg) i Hfl 1854 - 1862:
Paret      Anders Gustaf Alsing, född i Wilske Klefva 1829 en 10/10 - gift 12/9 1852 - dör i Skövde 10/1 1915
Hustrun Inga Maria Carlsdotter, född i Varnhem 1827 den 21/11 - död Tomt 44 i Skövde 15/1 1915
Dotter     Margareta Christina, född i Varnhem 1853 den 16/9
Son        Carl Petter Laurentius, född i Varnhem 1855 den 10/8
Dotter    Mathilda Carolina, född i Varnhem 1857 den 18/10 (fel datum i Hfl - rätt i födelseboken!)
 

Texttolkning; Köpebref
"Till Grosshandlanden Carl Högberg i Sköfde upplåter och försäljer jag den Jungstorp belägna afsöndringsjorden, tillhörig mitt egande hemman 3/8 mantal Öfverbo Nolgården och upptagen under N^ris 1733, 1732, 1738, 1739 och 1740 å en af Th Ljunggren vid laga skifte 1848 uprättad karta öfver 3/8 mtl Nolgården, Öfverbo, hvilket jordområde innehåller omkring tre tunnland, och som den öfverenskomna köpeskillingen Ettusen kronor är betald och derför härmed kvitterad, afhänder jag mig ifrågavarande jordområde som tillegnas köparen med full eganderätt.
Sköfde den 10 oktober 1910/ Fredrik Andersson (Nolgården Överbo Varnhem)
På en gång närvarande vittnen G. Söderlind och A.G. Söderplam

§68 År 1911 vid lagtima ting med Skånings å Valle härad söktes på grund häraf lagfart för Carl Högberg, men förklarades ansökningen hvilande
På häradsrättens vägnar G. Kronlund

Enligt gjord uppmätning innehåller det genom detta köpebref försålda jordområdet 1,678 hektar betygar Örverbo Nolgården November 1912 / Fredrik Andersson
Godkännes; Carl Högberg

Kommentar - försenad lagfart;
1913 den 15 januari § 66 meddelat lagfart å lägenhet benämnd Matildero No:1 om 1, 678 har. Marken var då alltså namnad till Matildero No:1 i inskrivningsboken efter beviljad lagfart 1913.
 

Den från 3/8 Nolgården Nr:14 avsöndrade lägenheten Mathildero n:r 1 - senare 14:9 efter grosshandlanden Carl Högbergs köpebrev 1910 - med köpekontrak redan troligen tidigt 1900-tal, då föregående boende, arbetaren Klas Olausson Dag, lämnar Kyrkstorp den 11/11 1901. Familjen flyttade till Annelund som hyresgäster i det gamla huset och bodde där mellan 1901 - 1907, som då också ägdes av Högberg, men senare köptes av direktör Grönvall, Skövde.

De båda grannarna Högberg som ägde Matildero och Grönvall som kom att äga Annelund byggde en storslagen stenmur mellan sina angränsande ägor. Kanske var det Grönvall med sin stora trädgårdsanläggning som hade mest nytta av den insysnskyddande balustraden i form av ett trästaket i samband med stenmuren!

Men också Högbergs, av trädgårdsmästare Holgersson, stort anlagda fruktträdgård på andra sidan muren skyddades med säkerhet mot nordanvinden med denna konstruktion! Se förstoring nedan!

Men också Högbergs, (senare genom Gustav Stig, som 1927 köper Matildero - övertaget av  trädgårdsmästare Holgersson 1932), stort anlagda fruktträdgård på andra sidan muren och Matilderos mark, skyddades med säkerhet mot nordanvinden med denna konstruktion! Se förstoring - klicka på bilden för att se fruktträden på andra sidan muren tydligt i sina rader!

Ännu idag (2015) ligger stenmuren där imponerande, men nu utan träbalustrad i form av trästaket. Från sydväst  i gränsen mellan Matildero Nr 4 och Annelunds marker.

I köpekontraktet mellan Gustaf Stig och änkan Matilda Högberg smmankopplas nu Lindtorp med Matildero genom ägandet och blir vad som kallas av de kommande ägarna för "det andra styvket", troligen för att byggnaderna där redan var rivna i samband med Högbergs tidiga planer på att bygga sin och sin hustrus Matildero där. Det är oklart när byggnaderna för det gamla Kyrkstorp revs - men det bör vara rätt tidigt efter familjen Dags flytt 1901, om tankarna var att uppföra Matildero på platsen.

Man kan oc kså se att i köpet regleras det faktum att Carl Högberg låtit bygga "Röda huset"/"Nuckebo" på båda fastigheterna - dvs Nohltorp och Mathildero. Detta får nu köparen reglera så att det stykcas av 197 kvadratmeter från Matildero till en egen fastighet som benämns Överbo 14:12. Det 'Röda huset' står därefter både på sin egen fastighet 14:12 och Trollehöjds 14:6.

Den lilla remsan - på kartan märkt med litet a -på 192 kvadratmeter avstyckas alltså från Matildero N.o 1 eller Nolgården 14:9, för att "Röda huset" ägandemässigt skulle kunna höra ihop med Trollehöjd 14:6 (Noltorp) - som i sin tur avstyckats från Överbo Nolgården 14:2. Huset är byggt över gränsen mellan de tidigare ägorna av Högberg 1917, då han ägde båda.

Gustaf Stig med makan Emma Hägglund och deras kor på Lindstorp 1930 vid ladugård och uthus. Här finns kon och den kalv som ingick i köpet av Lindstorp/Matildero 1927. Man ser också porslinsknopparna på västra gaveln för eldragning in i ladugården. Vid den här tiden brukar man alltså matildero enbart som jordbruksmark utan egna byggnader, vilka revs av Högberg vid tillfälle. Marken för Matildero kallades istället för "det andra stycket".

Herman Holgersson med sin höskrinda spänd bakom hästen Pärlan med tvillingdöttrarna Greta och Bojan samt Gunnar i lasset som hämtats från "det andra stycket" - som Matildero/Kyrkstorpsmarken kallades. Fr o m att Gustav Stig köpte dessa båda jordområden tillsammans så ägdes de nu på samma sätt av Holgersson vid köpet 1932. Matildero kallades inte då något annat än "andra stycket", även om det döpts av Grosshandlare Högberg när han köpte Kyrkstorp redan 1907.

Hermans hustru Judith med sonen Gunnar och tvillingarna Margareta (Greta) och Ingeborg (Bojan) runt 1930 - troligen på Hällekis strax innan flytten till Lindstorp i Ljungstorp.

Herman Holgersson, trädgårdsmästare med erfarnhet av stora trädgårdar som Örby Hus slott, Hällekis herrgård, Kinnekulle, m fl.'

Han köper både Lindstorp och Matildero av Gustaf Stig 1932 och anlägger trädgårdar på båda ställena efter hand. Han odlade mycket grönsaker som han försålde bl a på torget i Skövde och på Matildero skapade han bl a en stor frukträdgård med äpple-, päron- och körsbärsträd.


Formalia;
Herman Julius, född 1886 -  dog 29/9 1965
Judit Elfrida, född Pettersson 1888 - dog 29/1 1956
Båda skrivna på Överbo 14:9, dvs Matildero
Döttrarna;
Karin Margareta Fridén född 6/6 1920 i  Vendel - död 2/5 2006 i  Skövde Storgatan  42  gift 1947
Rut Ingeborg Rydlingh född 6/6 1920 i Vendel - död11/10 1987 i Vallby, Eskilstuna, gift 1944

Herman Holgersson i sin trädgård på Matildero.

1940-tal - Erik Fridén, stående, hans dotter Eva i knät på Herman, Hermans hustru Judith och deras son Gunnar med sin son  Benny i knät. Bilden tagen i Matilderos trädgård med Skarpenstorp på andra sidan Ljungstorpsvägen i bakgrunden.

Makarna Holgersson med dotter-dottern Eva i trädgården med höga rosor.

Judit och Herman Holgersson med dottern Margareta och dotter-dottern Eva.

Vackra häckar och utetvätt på matildero - här dottern Margareta.

Huset 1940-tal från nordost. Lägg märke till elinstallationen över köksdörren!

Holgerssons hade även hönor på Matildero.

Ett relativt orört Matildero sedan bygget på 1940-talet som akvarell av Gunnel Gudmundsson Elf - moder till en av dagens ägare Anders Elf, som köpte huset i augusti 1987.

Ett stilenligt 1940-talshus i funktionalistisk stil byggt av Herman Holgersson 1942-44 med hjälp av lokala snickare och murare. På teckningen i stort sett i originalskick. Borttagning har gjorts av köksingång och den äldre elinstallationen.

Familjen Elf/Gustavsson 1988 på trappan till sitt nya hus.

Början till renovering 1988 med borttagning av trappan.

Renoveringen fortsatte med grävning och isolering runt grunden.

Huset från trädgårdssidan 1990 med de gamla frukträden från Holgerssons tid.

Åt söder tillbyggs nu ett rejält tvåbilsgarage år 2000.