A. 8 Redsvenstorp - ett Pipare Boställe
Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
1961 Redsvenstorp flygfoto - med oförändrat hus på platsen från 1915
1980 Redsvenstorp flygfoto - ombyggt bostadshus
1987 Bäckebo - avstyckat och byggt av sonen Ingemar 1980 - väldigt nära ursprungsbostad och ladugård för Redsvenstorp vid bäcken
1920 Redsvenstorp
Före 1920 nybyggt bostadshus ett stycke från äldre husplats med nygrusade gångar. Bild Varnhemsbygden 2006/Alf Hansson. Karl Pettersson hemmansägare friköpte Redsvenstorp och byggde. Dör 25/5 1920.
Redsvenstorp 1:1 - karta 1960
Redsvenstorp på 1960 års karta - själva bostadshuset och del av ladugård efter flytten i början av 1900-talet från en plats nära bäcken.
Ur ortsnamnsregistret:
Gård 1/4 skattemantal med läge på Billingssluttningen. Namnet anger säkerligen ett torp "tillhörigt ridsven" anställd för Klostrets eller annan myndighets räkning - "svenn". (Ortsnamnsregistret; 1946) Alltså en slags "gammal tids sändebud eller ordonnans" - Rid-svens-torp. Traditionen i orten anger detta.
Olika namnformer för Redsvenstorp:
(slutligt fastställt av länsstyrelsen enligt ovan 16/11 1959)
Resvenstorp (före 1959)
Risvenstorp (Grill 1858)
Riswaldstorp (karta 1850-tal)
Revenstorp (karta 1794)
Reswänstorp (karta 1756)
Reswenstorp (Jordaboken 1749)
Resvenstårph (mantalslängd 1664)
Reswenstörp (mantalslängd 1661)
Redsvenstorp var alltså namnet på Pipare Bostället vid Första Majorens Compagnie af Skaraborgs Kongliga Regemente vars Boställesinnehavare 1828/30 var Olof Jonson på Stora Hålltorp. Bostället arrenderades ut av militären redan vid den tiden och den aktiva tiden för Pipblåsarboende hade upphört långt tidigare.
Soldaten, ryttaren, kunde kallas sventjänare och var skyldig att tjäna innehavaren av rusthållningshemmanet.
Tidigare namnformer - enligt sammanställning av Alf Hansson, Varnhemsbygden 2006;
Första gången gården nämns är 1564 under namnet; Krogstorrp, Krogstörpp (1566-1579) och Krogztårp (1578)
Gården byttte därefter namn till Skarztorp (1584), Skartztårp (1590), Skåttztorph (1612) och Skådztorp (1628)
Gården bytte återigen namn nu till Reswänstopit (1641), Reswensstorp (1685-1715), Resswenstorp (1725)
Se också ovan!
Resvenstorp var ett s.k. "enstakat hemman" långt före skiftet av Billingeliderna 1803 och beskrivet som sådant i tryck 1785. (Sundholmska samlingen, tryckt 1974) och fanns alltså redan 1564 i jordaboken under annat namn - se ovan!
Bostadshus och ladugård låg historiskt nära framvägens överfart vid bäcken, men flyttades runt sekelskiftet upp i backen ett stycke för att undvika översvämningar.
Agda Österberg målar Redsvenstorp från Tre Bäckar 1949
Agda Österbergs tavla från 1949 över Redsvenstorp från sitt Tre Bäckar.
KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)
- Redsvenstorp 1:1
- SAMMANFATTNING REDSVENSTORP - ETT PIPARE BOSTÄLLE
- Redsvenstorp 1:1 - ett gammalt militieställe
- Ur specialjordeboken 1825 - Resfvenstorp
- Redsvenstorp 1920
- Pipare
- Resvenstorp ett Pipare Boställe vid 1:a Majorens Compagnie Skaraborgs Regemente
- Karta från 1764 - en glimt av några militära boställen i Ljungstorp
- Karta 1794 Reventorp
- Karta som speglar omgivningarna i slutet av 1700-talet - från 1801- här Piparegården
- Redsvenstorps tilldelning i skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803
- Rågångsutstakning 1828/30 för Pipare Bostället Redsvenstorp
- Karta 1833 över Redsvenstorp - ett "Hauboist Boställe"
- Redsvenstorp på karta från 1862
- Redsvenstorp 1877 års karta
- Jordbruket i senare tid
- Knut Johansson på Redsvenstorp inköpt av honom 1964
Boende på gården;
- Boende på Redsvenstorp enligt mantals/husförhörslängder - samma familjekrets i över 100 år
- Brukarfamiljen på Redsvenstorp "tvingas" alltså flytta till "Torpet" 1832
- Redsvenstorp 1830 indraget som "militieboställe" till Kronan - blir fanjunkarboställe från 1846
- Indelningshavare 1846; Fanjunkare Södergren
- Indelningshafvare fanjunkaren Carl Samuel Philip Flach 1850 - 1880
- Fotografi av sonen till fanjunkare Flach - fanjunkare Flach Carl G.
- Boende på gården 1862 - 1900
- Redsvenstorp köps fri från Kronan av Karl Johan Pettersson
- Dräng Nils Ljungström på väg från Redsventorp till Hålltorps kvarn med häst & sädessäckar - foto
- Sonen Sven Gabriel Pettersson ny ägare 1931
- I mantalslängd 1941 för Redsvenstorp
- Arrenderande under 1950-talet
<-- Till sidans topp!
Boningshuset Redsvenstorp före 1920. Klicka på bilden för att se den större!
SAMMANFATTNING REDSVENSTORP
- ETT PIPARE BOSTÄLLE
Gård 1/4 skattemantal med läge på Billingssluttningen.
Första gången gården nämns är 1564 under namnet; Krogstorrp, Krogstörpp (1566-1579) och Krogztårp (1578). Gården bytte därefter namn till Skarztorp (1584), Skartztårp (1590), Skåttztorph (1612) och Skådztorp (1628).
Gården bytte återigen namn. Nu till Reswänstopit (1641), med möjlig funktion som ett boställe för en "Rid-Sven" under någon period i mitten på 1600-talet. Namnet anger säkerligen ett torp "tillhörigt ridsven" anställd för Klostrets eller annan myndighets räkning - "svenn". Alltså en slags "gammal tids sändebud eller ordonans" - Rid-svens-torp. Traditionen i orten anger detta.
Några namnformer under århundradena:
Resvenstorp (före 1959)
Risvenstorp (Grill 1858)
Riswaldstorp (karta 1850-tal)
Revenstorp (karta 1794)
Reswänstorp (karta 1756)
Reswenstorp (Jordaboken 1749)
Resswenstorp (1725)
Reswensstorp (1685-1715)
Resvenstårph (mantalslängd 1664)
Reswenstörp (mantalslängd 1661)
Mantalslängd 1661 - 1666 i Closters Sochn;
Ellin (Elin) Larsdoter (Larsdotter) i Reswenstorp - från 1664; Hustru Elin i Resvenstårph/torph
Redsvenstorp ett Pipare Boställe 1775 - 1830 och senare Fanjunkareboställe 1830 - 1875.
Musiken var under denna tid visserligen mycket enkel om man jämför med dagens musik. Vid rytteriet så fanns det ända fram till slutet av 1700-talet bara trumpeter och pukor. Vid fotfolket fanns inga trumpeter, utan där användes trummor och skalmejor (oboer).
Pipare har levt kvar i folkminnet och bonden på Redsvenstorp har alltid kallats "Piparn" i folkmun.
Möjligen var det också ett Pukare Boställe innan dess, dvs soldat med uppgift att föra puka till häst under åren då man inte hade Pipare i tjänst mellan 1722 - 1775. Det har i alla fall under mycket lång tid varit i kronans tjänst och var ett enstakat hemman/torp inom Kronoparken, och under ännu längre tid före Kronoparkens historia.
Redsvenstorp var alltså namnet på Pipare Bostället vid Första Majorens Compagnie af Skaraborgs Kongliga Regemente vars Boställesinnehavare 1828/30 var Olof Jonson på Stora Hålltorp. Bostället arrenderades ut av militären redan vid den tiden och den aktiva tiden för Pipblåsarboende hade upphört långt tidigare. I början av 1800-talet drogs det in till kronan som fanjunkarboställe och arrenderades tidvis ut även till icke militärer.
Två områden fanns för Redsvenstorp efter skiftet av Billingeliderna 1803. Ett för huvudhemmanet med mangårdsbyggnader och ett område nordväst om soldatställena på en plats ovanför Vadet, där det står som "t. Resvenstorp" = tillhörande Resvenstorp.
Boningshuset för gården ligger före 1900 nära bäcken och den tidigare ladugården låg på motsatta sidan av framfartsvägen. Det låga läget gjorde att när bäcken svämmade över vid högt vattenstånd kunde det komma in vatten i ladugården, enligt utsaga från Arvid Pettersson.
Redsvenstorp friköptes från Kronan i början av 1900-talet av dåvarande arrendatorn Karl J. Pettersson från Istrum, vars son ärver gården och arrenderar ut den för tiden 1931 - 1964, då den säljs. I samband med köpet av gården bygger också Karl Pettersson nytt boningshus och ladugård ett stycke ovanför tidigare gårdsbyggnader för att undvika närheten till bäcken. Se det "nya" boningshuset på bilden här ovan!
Gården Redsvenstorp köptes då av Knut Johansson med köpebrev daterat 6 februari 1964. Enligt Bengt Jonsson, 2013, så köpte Knut gården av Sven Pettersson som fortfarande bodde i Smedsgården, Överbo. Knut var broder till säljaren Sven Petterssons fru Greta.
Gården hade då en areal apå 36 Hektar. Efter förvärvet köptes vissa närliggande ägor till. Gårdens byggnader var i behov av reparationer och efter övertagandet gjordes omfattande ombyggnad av byggnaderna. Därefter har ytterligare en generation drivit gården vidare.
BOENDE PÅ REDSVENSTORP ENLIGT HUSFÖRHÖRSLÄNGD FR O M 1779
Ett hemman med boende från samma familjekrets i över 100 år;
Refvenstorp - de första vi hittar i husförhörslängderna boende och arrenderande här är;
Anders Wallin, född 1735 på platsen (in loco) och dör troligen 1792
Hustrun Greta Räf, född i Amundtorp 1736 - (1786; sjuklig) - dör den 16 mars 1806
Dottern Ingrid född på platsen 1768 - dör 1839
Make Anders Gabrielsson född i Våmb 1770 - flyttar in 1794 från Våmb - dör 1831
- ny arrendator fr o m 1800 för Bostället genom Anders; dottern Ingrids man
Mågen Lars Andersson född i Warnhem 1799 - flyttar in 1822 med fam. från Broddetorp
- dör 1844
Hustru Maria Andersdotter född i Warnhem 1807 (dotter till Anders och Ingrid)
Lars med familj, hustru Maria och barnen blir ni "inhyses" fr o m 1832 i torpet på marken nära soldatboställena i Ljungstorp.
Allt detta hänger säkert samman med den indragning till Kronan av Redsvenstorp som skedde för att det skulle kunna vara underlag till ett fanjunkarboställe - se ovan! Innan dess var det ett utarrenderat Pipare Boställe med Boställesinnehavaren (grundägaren) på Stora Hålltorp. Den siste Lars Jonson, död 1830, strax innan han undertecknade underlaget till den karta som nu tas fram 1833 och som visar bl a torpmarken vid soldatboställena. På karta 1833 redovisas det ett "Torp till Redsvenstorp" med byggnader och ladugård.
Svärmor Ingrid Andersson född 1768 - tidigare arrendefru på gården - dör nu här 1839, 71 år gammal - del i en kedja med över 100 år av släktskapsförhållanden i rakt nedstigande led tillbaka vad gäller relationerna till Resvenstorp!
Husförhörslängd 1836 -->
Resvenstorp med ny brukare;
Brukaren Isaac Magnusson född i Warnhem 1812 - in med sin familj 1840 fr. Engerås där
han var dräng
Hustrun Maja Pettersdotter, född i Sköfde 1811
Husförhörslängd 1846 -->
Nu blir Redsvenstorp ett fanjunkareboställe på riktigt, då den första fanjunkaren bosätter sig där.
Indelningshafvare 1846;
Fanjunkare J. Södergren f. 1820 6/7 - in 1846 med fam- ut 1850 Grolanda
Hustrun Laura Catharina Beatha Knös född 1822
Ny indelningshafvare 1850;
Fanjunkaren Carl Flack född i Sandhem 1818 - flyttar in 1850 från Kyrkebo med familj
Hustrun Stina Lisa Olofsdotter född i Habo 1820 - släkten Flach adlad 1720
Hela familjen flyttar till Kjerr i Öglunda 1863.
Husförhörslängd 1862 -->
Redsvendstorp får återigen arrendator;
arr. Johannes Andersson på Löthen
På själva gården skrivs;
F.d. arr. Lars August Andersson född i Sventorp 1834 - flyttar in från Sventorp 1863 och till
Hålltorp 1869
Husförhörslängd 1869 -->
Åter inflyttar indelningshafvaren 1874 och dessutom ut igen samma år!;
Fanjunkaren Carl Flack född 1818 - flyttar in 1874 från Öglunda, Måns Nilsgården m. familj
Hustrun Stina Lisa Olofsson född i Habo 1820 9/9
- familjen lämnar återigen Resvendstorp den 7/11 för Wing 1874
Husförhörslängd 1880 -->
Resvenstorps Militiaboställe 1/4 mtl indraget till Kronan;
Arrendator;
Sergeanten Karl Reinhold Rythén född i Sköfde 1835 in med familj från Sjogerstad 1880
Hustrun Maria Kristina Andersson född i Wersås 1837
Hela familjen flyttar ut till Skara den 28/5 1885
Ny arrendator 1885;
arr. Carl Johan Pettersson född i Istrum 1854 - flyttar in 1885 från Istrum
Hustrun Anna Karolina Gabrielsson född i Warnhem 1851 den 11/11 - flyttar in 1894
efter giftermål den 15/6
Carl Johan Petersson - köper gården av Kronan i början av 1900-talet - dör den 25/5 1920
Församlingsbok 1922 -->
Redsvenstorp;
Först införs K. J. Petterssons änka Anna Karolina född Gabrielsson som ägare - hon dör den 30/7 1931 och brukare är sonen Sven Gabriel Pettersson, som senare står som
Ägare son Sven Gabriel Pettersson, född 1895 och som gifter sig den 26/9 1931 med
Hustrun Nanna Margareta Pettersson född i Norra Ving 1903 - in från Varberg den 1931
Vid tiden för äktenskapslicens 1931, så finns anteckning att de bor i Överbo Smedsgård. Gården Redsvenstorp har arrendator och så förblir det tills gården säljs 1964, efter Sven Gabriel Petterssons död 1963.
1:e arrendator efter Sven Petterssons övertagande;
Arr. Paul Helge Palm född i Bjerka 1901 - in från Stenum 1931 med familj
Hustrun Märta Helena född Olsson i Bjurum 1900 - in nygift från Skara 1931
Svens far ägde och brukade 5/24-delar Öfverbo Nr 12 Smedsgården som sonen tog över efter sterbhuset - det var här familjen bodde från start - med arrendator på gården Redsvenstorp. Sven hade många kommunala uppdrag. Gift med Greta, syster till Knut Johansson. Knut som senare köper Redsvenstorp 1964 av sterbhuset och som sedan går vidare till hans son.
LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR, BILDER OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!
<-- Till sidans rubriker!
Redsvenstorp 1:1 - ett gammalt militieställe
Redsvenstorp, tidigare ett Pipare Boställe 1775 - 1830 senare Fanjunkareboställe 1830 - ca 1875.
Pipare har levt kvar i folkminnet och bonden på Redsvenstorp har alltid kallats "Piparn" i folkmun.
Möjligen var det också ett Pukare Boställe innan dess, dvs soldat med uppgift att föra puka till häst under åren då man inte hade Pipare i tjänst mellan 1722 - 1775. Det har i alla fall under mycket lång tid varit i kronans tjänst och var ett enstakat hemman inom Kronoparken och under ännu längre tid före Kronoparkens historia, med möjlig funktion som ett boställe för en "Rid-Sven" under någon period i mitten på 1600-talet.
Två olika kartor, skifteskartan Billingeliderna, 1794, samt Laga skifteskartan för Klostrets & Överbos byar, 1853, anger i den förstnämnda ett Pukatorp, samt en Pukagårdens/Pukatorpets hästhage vid Åkerdal och i den andra Pukaregårdens torp, utan att direkt förlägga gårdsbyggnader på karta, men inägorna fanns i Ljungstorp. En inäga på det som var Speckatorps Odallycka nära Flinkebacken - där det troligen är ett skrivfel för Späckatorp och en som hänvisar till Vadet. Där kan lantmätaren möjligen skrivit fel för Pickaregårdens Torp, vilket det hetat redan före skiftet och karta 1794.
I beskrivningen till kartan 1885-86, fältmätning 1877, står "Resvenstorp, till kronan indraget fanjunkareboställe" - vilket borde ha skett ca 1830 efter Pipare Boställes tiden och troligen 1832 (enligt husförhörslängdsuppgifter).
Redsvenstorp friköptes från Kronan i början av 1900-talet av dåvarande arrendatorn Karl J. Pettersson från Istrum.
Såldes 2008 som "gård" med avstyckat bostadshus byggt 1920,125 m2, och en tomt om 1 500 m2 för 4 390 000 kr med en tillhörande mark om 32 Ha.
Redsvenstorp ligger i ett "hörn" på 1960-talskartan och är svårt att få en helhet av. Här den södra delen av ägorna dåförtiden. Endast del av ladugården och uthusbyggnader finns med här.
<-- Till sidans rubriker!
Ur specialjordeboken 1825 - Resfvenstorp
Ur specialjordeboken från 1825, Höjentorps fögderi uti Skaraborgs län:
Kronohemman; Resfventorp 1/4 Jordeboks Ränta = 45:11; Hemmanets d:o 31,5 2 294 = 12 4/5
"Militie Hemman och Pipare Boställe af Majorens Companie. njutes efter indelningswerket Boskapspenningarne Graverat som å Jordbunden ort, beläget på Krono Parcken Billingen och sig reducerat med 1681 Års Ränta, från Grefve Magnu Donation, efter reductions Commisions Resolution den 28:de juni 1681 och Högaktliga Kongl. Kammar Collegie Bref af den 6 juli samma år, nu indraget och bortarrenderat.
Donerat från Kronan 1650 till Greve Magnus de la Gardie efter reduktion från Klostret Varnhem med berslut i Sveriges riksdag 1527, återlämnat till Kronan 1682 som bortarrenderade det till Militiehemman enligt ovan.
Redsvenstorp 1920
Före 1920 nybyggt bostadshus ett stycke från äldre husplats med nygrusade gångar. Bild Varnhemsbygden 2006/Alf Hansson. Karl Pettersson hemmansägare friköpte Redsvenstorp och byggde. Dör 25/5 1920.
Pipare
Pipare var en militär titel för en instrumentblåsare att användas som signal i krig. Piparen försågs med Boställe för sin tjänstgöring och Redsvenstorp var ett sådant Boställe under Stora Hålltorp.
I "Svenska indelningsverket 1857-58" finner man att författaren Grill under Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani med Ängarås (med Skarke Dunagården) som boställe för kompanichefen tar upp Risvenstorp som fanjunkareboställe. Vilket också beskrivs i Lennart Larssons gedigna bok om Kungl Skaraborgs regementes underofficerare. Fanjunkare = Fältväbel. Alltså, till sist var det augment till Fältväbeln i Timmersdala med fanjunkares grad.
<-- Till sidans rubriker!
Resvenstorp ett Pipare Boställe vid 1:a Majorens Compagnie Skaraborgs Regemente
Inom militärmusiken är den första användningen av tvärflöjt att man hade schweizerpipor (föregångare till piccolaflöjten) som signalinstrument redan på 1530-talet, då man hade en till två pipare i varje fänika (ca 500 man).
För den s k harmonimusiken (marscher m m) användes skalmejor, vilka senare ersattes av oboer, som i sin tur ersattes av klarinetter. Andra instrument, bl a tvärflöjt tillkom senare.
Från 1617 hade man en pipare på varje kompani, vilket innebar åtta pipare per regemente (Strand 1974:15f). 1722 drogs piparna vid regementena in, men 1775 fick man tillbaks en pipare per kompani.
(Hämtat från http://www.norbeck.nu/flute/traton4.htm)
Musiken var under denna tiden visserligen mycket enkel om man jämför med dagens musik. Vid rytteriet så fanns det ända fram till slutet av 1700-talet bara trumpeter och pukor. Vid fotfolket fanns inga trumpeter, utan där användes trummor och skalmejor (oboer).
<-- Till sidans rubriker!
Karta från 1764 - en glimt av några militära boställen i Ljungstorp
Klicka på bilden för större karta!
I närheten av Redsvenstorp upp mot nordost i Ljungstorp fanns många hus och platser med militär anknytning. Inte minst de "vanliga" soldattorpen. Här 4 sådana torp belägna nära varandra - beskrivna i detalj under var sin rubrik på hemsidan.
På kartan ovan från 1764 nämns också ett Ryttare Boställe på Kronomarken, som är utmärkt med hus och ägor där Vadet idag ligger. Granne med Redsvenstorp låg senare ett Ryttare Torp, Stenslund. Norr om detta Ryttare Boställe på 1764 års karta återfinns på senare kartor, efter skiftet, mark till Redsvenstorp - se nedan!
<-- Till sidans rubriker!
1794 års karta Revenstorp
Karta 1794 för 1803 års skifte av Billingeliderna visar ett "långsmalt" Redsvenstorp med namnformen Revenstorp söder om Stora Håltorp - Obs! kartans norr är åt vänster! Redsvenstorp var ett Pipare Boställe 1700-1800-talet och var tidigt enstakat och ingick inte i Kronoparken Billingen. Granne med Redsvenstorp i sydväst låg Pickabacken, ett kronotorp under Höjentorps Kungsgård.
Karta som speglar omgivningarna i slutet av 1700-talet - från 1801
Här kallas Redsvenstorp för Piparegården
Här kallas Redsvenstorp för Piparegården
Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.
Här ser man tydligt gårdarnas relation till varandra och omgivande gårdar, stugor och bygd i slutet av 1700-talet. Man kan se att vägsystemet såg annorlunda ut för många av gårdarna.
Redsvenstorp kallas på kartan (svagt skrivet) för Piparegården.
(Namnen förtydligat påskrivna av KF, 2013)
(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)
<-- Till sidans rubriker!
Redsvenstorps del i skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803
(Karta från Lantmäteriets Historiska Kartor - kartunderlag från 1794)
Karttexten redovisar följande för den tidigare Kronomarken som fördelas:
Nr 116 = Soldatboställe (Bäcktorp) i vilka några olika gårdar tilldelas delar efter hemmanens storlek
Nr 108 och 110 a = Soldatägor (Bomans soldatägor) - några andra gårdar tilldelas delar efter storlek (Strängstorpet)
Nr 107 = Torp under Pickagården som behålles av Pickagården - (byggnader inte inritade!)
Resvenstorp:
XLIX = "Undfått intill Ryttare Boställets
ägor"
= C,g (tidigare gränskoordinater)
Dito liden framför RyttareBostället
= Undfått väster om C,f (tidigare
gränskoordinater) och intill
Allmenningen (här punktat omr.!)
= D,a under denna Nummer fått fylln
1803 tillförda marker till Resvenstorp med rött. Norr därom Allmänningsmark (delvis prickad) och Ljungstorpsvägen och Nr 116 soldattorp - senare Bäcktorp.
Denna markbit har tidigare på kartor utskrivits som Kronoparkmark, men också som använda av Späckatorp. Här utmärks också tydligt den Allmänning som senare noga utmärks vid Laga skifte för bl a Klostrets by 1853 och då är byns allmänning.
På bilden även ett försök att rita in bäcken (KF) med bäckavadet utmärkt som en bredare "fägata" på kartan alldeles söder om "Torp till Pickaregårdens" (Vadets) ägo-tapp (Nr 107) som går ned mot bäcken som ett smalt bihang (ser ut så även på de flesta senare kartor!).
Fädrevet går ner mot Ryttaretorpet Stenslund och svänger sedan förbi söder hemmanet Sten på sin väg upp mot sydbillingen.
Notera att ingen väg finns utritad mot hemmanet Sten direkt från soldatboställesområdet i norr, utan den gick via bäckavadet och vidare mellan Stenhammars inäga (Nr 106) och Stenslund.
<-- Till sidans rubriker!
Rågångsutstakning 1828/30 för Pipare Bostället Redsvenstorp
Akt nr: 16-VBH-20B, Lantmäteriet Historiska Kartor (Avskrift Kent Friman 2013-05-14)
År 1829 den 27de Maij instälde sig undertecknad Lantmätare uti hemmanet Hålltorp för att enligt Konungens befallningshafwande har nedan tecknade förordnande verkställda Rågångs utstakning omkring ägorna till Piparebostället wid Första Majorens Compagnie af Skaraborgs Kongliga Regemente, Redsvenstorp, beläget i Skaraborgs län, Walle härad och Warnhems Socken.
I följd av i laga tid uppläsen kungörelse samt särskilde utfärdade Skrifwelser infälde sig jemte Skiftes Godmannen Landjägmästare Hagström och Nils Zetterberg i Löten, såsom Regemente fullmäktig för Pipare Bostället Her Capitaenen A. L. Dé Maré jämte innehafvaren af en Bostället tillhörande Intägt, Anders Gabrielsson, men Boställesinnehafwaren Olof Johansson var ej tillstädes, hvarförutan från angränsande hemman ej någon afhördes.
I förenade tillstädes komne personers närvaro upplästes följande åberopade förordnande:
”Till Konungens befallningshafwande i Skaraborgs Län.”
Med anleding av inkommen Rapport från Compagnie Chefen Herr Capitaine de Maré om förment inskränkning af jord från Pipare Bostället vid 1:ta Majorens Compagnie af Skaraborgs Regemente Redsvenstorp, beläget i Warnhems socken, får jag anhålla att Herr Commisions Lantmätaren Rosell måtte förordnas att under innevarande höst uppmäta Rågångarna vid nämnde Bostället och förmedelst utrita dess rätta passform.
Skara Hålltorp den 27de november 1828
J. af Fochnick
Regements Befälshafvare ./. Härefter – i den upplästa handlingen - utsågs Commisionslantmätaren Rosell att göra Rångsmätningen.
Härefter svarades på tilfrågan att icka något jäf mot förättningsmännen var att anmäla ej heller något laga hinder för förrättningens fortgång.
Då fråga uppstod om alla rågångarna omkring Bostället Redsvenstorps ägor voro tvist underkastade, svarades att tvisten endast rörde rågångarna omkring en Intägt tillhörande Bostället, hvilken Intägt nu innehafwes utaf förre arrendatorn af berörde Boställe, Anders Gabrielsson.
Charta öfver Billingeliderna upprättad år 1802 af Herr Commisions Landtmätaren Dahlgren företeddes och emedan ingen annan Charta var att tillgå, blev Rågångsutstakningen omkring Pipare Bostället Redsvenstorp förberedande inlagt i likhet med nämnda 1802 års Charta öfwer Billingeliderna å marken verkställd och denna förrättning afslutades den 27 juni 1829.
Den som med förestående Rågångsutstakning finner sig missnöjd skall inom Twänne/2/ månader efter häraf erhållen del sine Beswär genom laga stämning till dess Dom Lagfwanden i Orten avgifva.
På Lantmäteriämbetets vägnar A.L. Rosell genom A. G. Sjöberg
Närvarande Godemän
Nils Zetterberg P. Hagström
Ett med förestående lika lydande protokoll hafwer undetecknad denna dag bekommit försäkra, Hålltorp 15de mars 1830.
Närvarande Wittne
A. G. Fredholm Anders Andersson, Klostret ,
undetecknat Olof Johansson, Själv Hållet i Pennan
Regementets Befälshafware undertecknade dokument om Rågångsutstakning 1828: J. af Jochnick med ansvar för Pipare Bostället Redsvenstorp.
Adelsätten Nr 2301 Jochnicks vapen. (Tillhandahållet av: http://www.svenskadel.se/)
af Jochnick är en ursprungligen polsk släkt från Danzig, vilken erhöll svenskt adelskap 1822 och introducerades på Sveriges Riddarhus år 1827 med ättenummer 2301. I enlighet med § 37 i 1809 års regeringsform innehar endast ättens huvudman adlig värdighet. Johan af Jochnick var den som adlades som Överste-Löjtnant vid Skaraborgs Regemente 1822. Han bodde på Blombacka och dog där 1833.
(Vapenbilden är taggad för motverkan av otillåten kopiering!)
de Maré, på Ängerås 1826-1836
Lantmäteriförrättning hade påkallats med anledning av oenighet kring Pipare Bostället Redsvenstorps gränser och en rapport från Companiechefen de Maré.
Compagniechefen som företrädde kompaniet i egen hög person närvarande, var ingen mindre än Regementets fullmäktig för Pipare Bostället Redsvenstorp Herr Capitaenen A. L. Dé Maré, som då själv hade sin tjänstebostad på Ängerås mellan 1826 - 1836!! Vi känner honom från Ängeråssidan - klicka här!
Vidare står det i dokumentet som närvarande:
….. "jämte innehafvaren af en Bostället tillhörande Intägt, Anders Gabrielsson, men Boställesinnehafwaren Olof Johansson var ej tillstädes" ...
Se en renskrivning av hela dokumentet här nedan - klicka på länken!
Husförhörslängd 1815-1836 visar att Anders Gabrielsson var skriven på Refvenstorp till 1830 - då han dog samma år som ägaren av Stora Hålltorp, Olof Jonson, och rågångsutstakningen just var klar.
1830 överfördes också Redsvenstorp till att vara ett Fanjunkare Boställe, som augement till fältväbeln i Timmersdala.
I "Svenska indelningsverket 1857-58" finner man att författaren Grill under Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani med Ängarås (med Skarke Dunagården) som boställe för kompanichefen tar upp Risvenstorp som fanjunkareboställe. Vilket också beskrivs i Lennart Larssons gedigna bok om Kungl Skaraborgs regementes underofficerare. Fanjunkare = Fältväbel. Alltså, till sist var det augement till Fältväbeln i Timmersdala med fanjunkares grad innan det lämnade militärens tjänst 1875.
(Info lämnad av Arne Sträng, Ljungstorp, 2013)
<-- Till sidans rubriker!
Karta 1833 över Redsvenstorp - ett "Hauboist Boställe"
Klicka på bilden för att se en större karta!
Detta är de gränser som fastställdes i ovanstående rågångsutstakning - den är gjord åren efter undertecknandet av rågångsutstakningen. Redan då hängde Lilla och Stora Hålltorp ihop med Stenhammarens in- och utägor, som gränsar i norr och öster - även om lantmätaren på den här kartan råkat skriva Stenkullens in - och utägor. Hammare = Kulle vid tiden i språkbruket.
Hauboist; är en militärmusiker som trakterade blåsinstrument - dvs ett annat ord för "Pipare" Boställe
Kartan anger delvis felaktigt att "Torpet till Resvenstorp" omges av Ögelunda ägor.
Istället finns i angränsande äga soldattorp Nr 357 som tillförts Lilla Hålltorp och Öglunda Stommens rusthåll!
Området ligger i Ljungstorp som en tilldelning till Resvenstorp efter skiftet av Billingeliderna.
Se jämförande kartbild karta 1794 - 1803 års skifte - klicka här!
<-- Till sidans rubriker!
Redsvenstorp på karta från 1862
Denna karta är tänkt att i första hand teckna Lilla Hålltorps ägor 1862 under Anders Petterssons ägo, men visar också Redsvenstorps ägor i söder med bäcken som gräns i väster och Stenslunds soldattorp (f) i öster. Billingsbranten var gräns i söder. Mangårdsbyggnaden är inritad nära bäcken med vägförbindelse till Stenslund som utgör den norra gränsen för hemmanet.
Stenhammars gårdsbyggnader och framfartsväg tycks redan ha tagits bort, i samband med Hålltorps utveckling, där ägorna brukades rationellt som åkrar och ängar.
Man kan se att vägen till Stora Hålltorp och även mangårdsbyggnaderna redan tagits bort från kartan och en biväg till Hålltorps kvarn tycks vara viktigare att rita ut. (Lilla) Hålltorps fägata är ordentligt utritad från ladugård och ner över fälten.
<-- Till sidans rubriker!
Redsvenstorp 1877 års karta
Redsvenstorp, 1877 skrivet Resvenstorp, finns här på kartan med två områden, förstärkta med rött (KF). Ett för huvudhemmanet med mangårdsbyggnader och ett nordväst om soldatställena på en plats ovanför Vadet, där det står som "t. Resvenstorp" = tillhörande Resvenstorp. Den sistnämnda ägan tillkom efter storskiftet av Kronoparken Billingeliderna fastställt 1803 - se ovan!
Boningshuset ligger nära bäcken och den tidigare ladugården låg på motsatta sidan av framfartsvägen. Det låga läget gjorde att när bäcken svämmade över vid högt vattenstånd kunde det komma in vatten i ladugården, enligt Arvid Petterssons utsaga. Därför flyttades senare byggnaderna längre upp från bäcken.
(Hämtat från artikel av Alf Hansson, Varnhem ur Varnhemsbygden 2006.)
<-- Till sidans rubriker!
Karta 1896 - Redsvenstorp
Klicka gärna på kartan för större bild!
Karta 1896 för Redsvenstorp ägor.
Jordbruket på Redsvenstorp under 1950-talet
Familjen Sven Carlsson med hustrun Valborg Carlsson och barnen Rolf, Bengt och Lennart, arrenderade Redsvenstorp (Pipatorp) mellan 1 maj 1950 till 15 sept 1958. De tog över efter Palm - se boendeförteckningen här!
Ljungstorpsvägen 1951 mellan Lövberga och Slottet. Bild, 2013, från Rolf Carlsson som bott på Redsvenstorp under 1950-talet.
Det kom ett mail från Rolf Carlsson som har sitt ursprung och sin skolgång i Ljungstorp:
"Hittade ett foto hos min mor från Ljungstorp. Fotot är taget 26 mars 1951 (annandag påsk). Platsen är mellan Lövberga och Slottet. Där fanns på den tiden höga stenmurar på båda sidor om vägen. När första snöyran kom, lade sig snön mellan stenmurarna. Stenmurarna togs bort då vägen behövde breddas lite, då all trafik för tiden mellan Varnhem och Skövde gick via Ljungstorpsvägen. Nya vägen över berget byggdes fr o m mitten av 1950-talet.
När nya vägen byggdes fick endast bussen och mjölkskjutsen köra via Storekullen över berget. Min far, Sven Carlsson, samlade upp all mjölk från Ljungstorp (Fermabrona via Storekullen, Prästatorp, Löten och ned till Fermabron igen) och körde den till Axvall.
Barnen kunde inte gå i skolan före påsk. Rolf gick då hos Håkansson i skolan. På annandagen samlades många personer för att öppna vägen. Fotot är taget av Rolfs far Sven Carlsson på Redsvenstorp och det är hans traktor. Tänkte att detta kort kunde vara intressant för att minnas hur det kunde vara på landsbygden förr."
(Bild och text från Rolf Carlsson, vars familj arrenderade Redsvenstorp 1951-1958)
<-- Till sidans rubriker!
Knut Johansson köper Redsvenstorp 1964
Bild från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson
Bostadshuset 2006. Foto Alf Hansson från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson.
Sommaren 1997 färdigställs den sista hässjan på Redsvenstorp av Knut Johansson tillsammans med barnbarnen Emil, Erik och Oskar (längst fram).
(Bild och text från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson)
Gården Redsventorp köptes av Knut Johansson med köpebrev daterat 6 februari 1964. Enligt Bengt Jonsson, 2013, så köpte Knut gården av Sven Pettersson som fortfarande bodde i Smedsgården, Överbo. Knuts fru, Ester, var syster till säljaren Sven Petterssons fru Margareta (Greta) från Altorp.
Gården hade då en areal apå 36 Hektar. Efter förvärvet köptes vissa närliggande ägor till. Gårdens byggnader var i behov av reparationer och efter övertagandet gjordes omfattande ombyggnad av byggnaderna. Med hjälp av Knuts söner och bror från Slottet kunde detta genomföras.
1967 inköptes en snöslunga som blev en verklig succé i bygden - alla ville ha hjälp när det var mycket snö. Ibland var behovet så stort att snöslungan kördes tre-skift och då hjälpte sönerna till med körningen. Sönerna Roland, Börje och Ingemar har byggt villor på gården.
Sonen Ingemar övertog gården 1993 och då skiftade de bostadshus med varandra och Knut flyttade in det hus på gården som Ingemar byggt 1980 avstyckat och kallat Bäckebo (Redsvenstorp 1:7).
Det huset ligger på ungefär den plats där det tidigare huset låg och den tidigare ladugården låg på motsatta sidan av vägen. Det låga läget gjorde att när bäcken svämmade över vid högt vattenstånd kunde det komma in vatten i ladugården, enligt Arvid Petterssons utsaga.
Knut föddes 1917 på gården Svea på Billingssluttningen. Hans föräldrar var Oskar och Hilda Johansson, som arrenderade gården. Innan ett års ålder flyttade familjen till Nyborg och bodde där 1945. Vid 13 års ålder började han som dagarbetare på Backa gård, där de första uppgifterna var att grodda potatis, räfsa hö och diverse annat.
Knut flyttade 1946 med sin Ester och familj till Evertslund, som han då byggt. Knuts far och Gustav Andersson från Svea grävde grunden. Knut och Sven murade grunden och bröderna Nilsson från Norra Lundby byggde huset. I Evertslund föddes sönerna Börje och Ingemar.
Han blev sedan mer känd som "Varnhems-smén eller bara smén, där han hade sin smedja på den gamla Ljungstorspvägens utsväng från Skövdevägen och han arbeta även på Gullhögen i Skövde.
(Bygger helt på artikel i Varnhemsbygden 2006 av Alf Hansson, Varnhem)
<-- Till sidans rubriker!
Boende på Redsvenstorp enligt mantals/husförhörslängder
Ett hemman med boende från samma familjekrets i över 100 år
Ett hemman med boende från samma familjekrets i över 100 år
Mantalslängd 1661 - 1666 i Closters Sochn;
Ellin (Elin) Larsdoter (Larsdotter) i Reswenstorp - från 1664; Hustru Elin i Resvenstårph/torph
Husförhörslängd 1779 --> 1800
Refvenstorp - de första vi hittar i husförhörslängderna boende och arrenderande här är;
Anders Wallin, född 1735 på platsen (in loco) och dör troligen 1792
Hustrun Greta Räf, född i Amundtorp 1736 - (1786; sjuklig)
Dottern Ingrid född på platsen 1768
Make Anders Gabrielsson född i Våmb 1770 - flyttar in 1794 från Våmb
Dottern Maria född på platsen 1773 - flyttar till Bro 1790
Dottern Lena född på platsen 1777 den 11/1 - flyttar ut till Stockholm 1799
Gossen Alvar Nilsson, född i Häggum 1768 - flyttar in 1783 från Hålltorp
Gossen Johannes Jonsson född i Warola 1765 - flyttar in 1778 från Warola och åter dit 1780
Dräng Sven Carlsson, född i Sjogersta 1760 - flyttar in från Sjogerstad 1780 och ut till Sätuna i mars 1782
Dräng Anders Jansson, född i Sköfde 1767 - finns här 1792 och flyttar ut 1796 till Sköfde
Gossen Lars Eriksson, född i Höglunda 1775 den 11/1 - finns här 1786 - flyttar ut till Hultet 1791
Husförhörslängd 1800 -->
Resvenstorp Boställe - med ny arrendator för Bostället genom dottern Ingrids man, Anders Gabrielsson;
Enkan Greta Räf född i Lundby 1736 - dör den 16 mars 1806
Maken Anders Gabrielsson född i Våmb 1770 den 29/5 - flyttade in 1794 från Våmb och dör 1831
Hustrun Ingrid Andersdotter född på platsen 1768
Dotter Maria född på platsen 1794 - död 1794
Dotter Maria född på platsen 1802 den 12/7 - dör i november 1805
Dotter Maria född på platsen 1807 den 1/3
Pigan Catharina Svensdotter född i Klostret 1783 den 22/7 - in från Öfverbo Smedsgården - ut Granberget 1811
Pigan Maria Petersdotter född i Bronäs 1773 den 2/10 - flyttar in 1811 från Wing och åter dit 1815
Dräng Johannes Andersson, född i Warnhem 1793 - flyttar in 1810 från Sköfde och till Ändebäcken 1812
Dräng Sven Gustafsson född i Sköfde 1784 - flyttar in 1807 och ut till Sköfde 1808
Pigan Lena Andersdotter född i Warnhem 1777 - flyttar in 1804 från Späckatorp och ut 1809 till Skara
Svägerska Piga Lena Andersdotter född i Warnhem 1777 - flyttar "hem" 1802 från Skara - ut till Späckatorp 1804
Husförhörslängd 1815 -->
Refvenstorp - arrendator;
Maken Anders Gabrielsson född i Wåmb 1770 - dör 1831
Enkan Ingrid Andersson född på platsen 1768 den 24/6 - svärmor till Lars Andersson som flyttar in 1822
Mågen Lars Andersson född i Warnhem 1799 den 9/10 - flyttar in 1822 med fam. från Broddetorp
Hustru Maria Andersdotter född i Warnhem 1807 den 1/3 (dotter till Anders och Ingrid Gabrielsson)
Son Jonas född på platsen 1823 den 28/11
Son Andreas Larsson född på platsen 1826 den 4/11
Dotter Eva född på platsen 1827 den 24/5
Son Axel född i Warnhem 1832 den 25/3
Pigan Cajsa Esbjörnsdotter född i Lundby 1781 den 25/3 - in 1815 från Fiskaregården - ut Pickagården 1821
Dräng Olof Johansson född i Warnhem 1799 den 20/2 - in 1819 från Stenhammaren - ut Skräddaregården 1820
Husmor Eva Boström född i Warnhem 1753 - in 1821 från Sandtorp och ut till Lundberget 1822
Gossen Johannes Johansson född i Wåmb 1814 den 21/9 - in 1822 från Anders Svensgården - ut Tokatorp 1823
Gifte drängen;
Dräng Johan Lindström född i Sandhem 1792 den 17/11 - flyttar in 1829 från Vadet och ut med familj till Sten 1830
Hustru Maja Andersdotter född i Warnhem 1793 den 18/11
Dotter Carolina Andersdotter född i Warnhem 1822 den 11/8
Dotter Maja Lena Andersdotter född i Warnhem 1825 den 24/12
Son Adam, född i Warnhem 1829 den 1/1
HusarEnkan Stina Pehrsdotter född i Warnhem 1777 - in 1830 från Stora Hålltorp och vidare till Amundtorp 1839
Pigan Britta Pehrsdotter född på platsen 1810 den 21/12 - troligen dottern följer med till Amundtorp 1839
Pigan Maja Nilsdotter född i Skarke 1807 den 21/2 - flyttar in från Stora Hålltorp 1830 och ut till Upsala 1831
Lars med familj, hustru Maria och barnen blir nu "inhyses" i husförhörslängden, 1832, i torpet, Ljungstorp.
Allt detta hänger samman med den indragning till Kronan av Redsvenstorp som skedde för att det skulle kunna vara underlag till ett fanjunkarboställe! Innan dess var det ett utarrenderat Pipare Boställe med Boställesinnehavaren (grundägaren) på Stora Hålltorp - den siste Lars Jonson, död 1830, strax innan han undertecknade underlaget till den karta som nu tas fram 1833 - se ovan!
1832 fick alltså den familj som i generationer bakåt har brukat Redsvenstorp lämna själva gården till militärt bruk.
Själva fick de bosätta sig i "Redsvenstorps Torp" i Ljungstorp utmed Fermagatan.
På karta 1833 redovisas också "Torp till Redsvenstorp" med byggnader och ladugård - se här!
<-- Till sidans rubriker!
Brukarfamilj på Redsvenstorp "tvingas" flytta till "Torpet" 1832
- militären drar in Redsvenstorp till Kronan som fanjunkarboställe
- militären drar in Redsvenstorp till Kronan som fanjunkarboställe
Inhyses (i Torpet) fr o m 1832;
Maken Lars Andersson, född i Warnhem 1799 den 7/10 - dör här 1844
Hustru Maria Andersdotter, född i Warnhem 1807 den 1/3
Son Jonas född i Warnhem 1823 den 27/11 - flyttar in till gården Resvenstorp som dräng - ut fr. Torpet 1841
Son Andreas född i Warnhem 1826 den 4/1
Son Axel född i Warnhem 1832 den 25/3
Dotter Inga Cajsa Larsdotter född i Warnhem 1836 den 29/4
Svärmor Ingrid Andersson född 1768 24/1 - tidigare arrendefru på gården - dör nu här i Torpet 1839, 71 år gammal - del i en kedja med över 100 år av släktskapsförhållanden i rakt nedstigande led tillbaka vad gäller relationerna till och bruket av Resvenstorps gård.
Maken dör alltså i Torpet i tillhörigt Redsvenstorp i Ljungstorp (nuvarande Vibonätt) 1844 och Maria får sin försörjning genom Socknen och skrivs på så sätt under rubriken "På socknens slut". Det betyder att socknen ansvarar för hennes och barnens försörjning - åtminstone delvis.
Hon bor kvar med barnen på ”Inhyses på Ridsvenstorp” enligt lysningsboken, då hon gifter sig på nytt den 5 juli 1848.
Hon gifter alltså om sig 1848 och flyttar till ett Torp under Hålltorp, Valltorp (enligt anteckning vid utflytten), - där nya maken sedan dör 1858 - hon bor kvar till 1869, då hennes medboende änkan Ingrid Svensdotter dött åren innan och flyttar sedan till Stensbro - alltså 1869. Se avsnitt A. 28 Stensbro!
<-- Till sidans rubriker!
Redsvenstorp 1820 indraget som "militieboställe" till Kronan - och blir fanjunkarboställe från 1846
Husförhörslängd 1836 -->
Resvenstorp med ny brukare;
HusarEnkan Stina Pehrsdotter född i Warnhem 1777 - in 1830 från Stora Hålltorp och vidare till Amundtorp 1839
Pigan Britta Perhsdotter född på platsen 1810 den 21/12 - troligen dottern, flyttar åren innan till Amundtorp; 1837
Brukaren Isaac Magnusson född i Warnhem 1812 den 5/10 - in med sin familj 1840 fr. Engerås där han var dräng
Hustrun Maja Pettersdotter, född i Sköfde 1811 den 19/6
Dottern Anna Christina född i Warnhem 1840 den 9/2
Dottern Johanna född i Warnhem 1842 den 8/2
Sonen Johan Magnus född i Warnhem 1845 22/4
Pigan Anna Stina Pettersdotter född i Kyrketorp 1814 den 13/9 flyttar in 1840 från Sköfde och ut till Ökull 1844
Dräng Jonas Larsson född i Warnhem 1823 den 27/11 - in på gården från inhysestorpet 1841 - Sköfde 1844
(sonen till förre arrendatorn, nu inhyses i torpet under Resvenstorp - se nedan!) - lysning 1842 med;
Pigan Anna Larsdotter (dotter till Lars Pik, Nytorp) flyttar in 1841 från Nytorp - ut till Bäckedalen 1845 -> Sköfde
Dräng Carl Johansson född i Warnhem 1826 den 6/10 - in 1844 från Fogdegården - ut till Gästgivaregården 1845
Gift Dräng;
Maken Anders Larsson, född i Sjogerstad 1811 den 7/1 - in 1836 från Skövde med familj - ut t. Engerås 1840
Hustru Stina Jonsdotter född i Sköfde 1809 den 11/12
Dotter Johanna född i Sköfde 1836 den 21/11 - dör samma år 1836
Pigan Anna Cajsa Andersdotter född i Häggum 1820 den 11/11 - in 1845 från Anders Svensg. Ökull
Dräng Johannes Pettersson född i Warnhem 1825 den 9/1 - in från Fiskaregården 1845
Inhyses på Torpet;
Maken Lars Andersson, född i Warnhem 1799 den 7/10 - dör 1844
Hustru Maria Andersdotter, född i Warnhem 1807 den 1/3
Son Jonas född i Warnhem 1823 den 27/11 - flyttar in till gården Resvenstorp som dräng - ut fr. Torpet 1841
Son Andreas född i Warnhem 1826 den 4/1
Son Axel född i Warnhem 1832 den 25/3
Svärmor Ingrid Andersson född 1768 24/1 - tidigare arrendefru på gården - dör nu här 1839, 71 år gammal - del i en kedja med över 100 år av släktskapsförhållanden i rakt nedstigande led tillbaka vad gäller relationerna till Resvenstorp!
<-- Till sidans rubriker!
Indelningshavare 1846; Fanjunkare Södergren
Knösvapnet är känt från 1743 genom ett lacksigill satt av Olof Knös (2/02) på hans trohetsed till kung Adolf Fredrik 1743. Sigillet finns i Riksarkivets samling Eder, volym 43. Inget adligt vapen.
Husförhörslängd 1846 -->
Resvendstorp
Indelningshafvare 1846;
Fanjunkare J. Södergren f. 1820 6/7 - in 1846 med fam- ut 1850 Grolanda
Hustrun Laura Catharina Beatha Knös född 1822 den 16/9
Dottern Olivia Maria född i Warnhem 1846 den 20/6
Dottern Augusta Wilhelmina född i Warnhem 1848 den 9/7
**************************************************************************************
Liten personutredning:
Johan August Södergren;
Soldat vid Livgardet, antagen 1839 och sergeant där. Förflyttad 1841 till Höjentorps kompani vid Skaraborgs regemente och fanjunkare där 1845. Förflyttad till Vilska kompani 1849 och avsked 1860. Stationsinspektor mm från 1861 vid stationerna Mölnbo, Tumba, Lagmansholm, Falköping och sist Jönköping.
Född 1820-07-06 i Stockholm.
Död 1890-08-08 i Jönköping.
Son till: Källarmästare Johan Christian Södergren, född 1767, död 1838-09-13; gift med Brita Maria f Berggren, född 1788, död 1850-04-02.
Gift 1844-08-28 i Berg med;
Laura Catharina Beata Knös, dotter till Lars Knös, prästvigd 1817. Pastorsadjunkt i Torsö, Ekby och Mariestad.
Född 1822-09-16 på Fogdegården i Tidavad.
Död 1890-11-17 i Stockholm
(All text ovan och bildmaterial har hämtats med tillstånd från http://www.knos.me/index.htm)
Från Wikipedia;
"Knös är en i svenska kyrko- och lärdomshistorien berömd släkt. Den härstammar från en bonde vid namn Olof Andersson, som föddes omkring 1605 och som dog omkring 1662. Olof Andersson var bonde på hemmanet Knorren eller Knörren i Hangelösa socken i Västergötland. Olof Anderssons son Börge (1632–1711), blev hejderidare eller jägmästare över hela Älvsborgs län, tog namnet Knös. Skälet till namnvalet kan vara att statens skogsförvaltning var militärt organiserad och detta gjorde att Börge behövde ett soldatnamn och ett namn som gav status och pondus i yrkesrollen. Knös i fornsvenskan har flera betydelser bland annat knusa, som betyder krossa, slå sönder, eller framstående man."
(Länk till artikeln; http://sv.wikipedia.org/wiki/Knös)
I övrigt på gården och dess Torp under fanjunkare Södergren;
Inhyses Johan Pettersson f. i Warnhem 1825 den 9/1 - in 1849 med familj från Ulfsgården - ut Björsgården 1850
Hustru Britta Maja Johanssdotter född i Warnhem 1826 den 12/11
Son Pehr Johan född i Warnhem 1848 den 17/12
Dräng Johannes Gunnarsson född i Warnhem 1824 den 30/7 - flyttar in 1848 från Ryttaregården - ut 1849
Dräng Jonas Larsson född i Warnhem 1823 den 11/2 - in 1847 från Sköfde och ut till Hålltorp 1848
Dräng Gustaf Pettersson född i Warnhem 1824 den 4/10 - flyttar ut till Höjentorp 1847
Pigan Beatha Larm född i Warnhem 1823 den 28/8 - flyttar ut med sin dotter till Backa 1849
Oäkta dotter: Johanna född i Warnhem 1849 den 4/10
Pigan Maria Jonsdotter född i Warnhem 1830 den 17/1 - flyttar in 1848 från Berg och ut Bockaskede 1849
Pigan Maja Stina Larsdotter f. i Berg 1826 den 15/2 - flyttar in 1849 från Skarke Prestgård - ut Ulfsgården 1850
Dräng Sven Johansson född i Häggum 1827 den 26/11 - in 1849 från Tranum och ut till Synnerby 1850
<-- Till sidans rubriker!
Indelningshafvare fanjunkare Carl Samuel Philip Flach 1850 - 1880
Vapensköld Nr 1606 för adels-släkten Flach (Flack)
Ny indelningshafvare 1850;
Herr
Fanjunkaren Carl Flack född i Sandhem 1818 16/2 - flyttar in 1850 från Kyrkebo med familj
Hustrun Stina Lisa Olofsdotter född i Habo 1820 2/9
Son Carl Gustaf född i Habo 1841 den 20/1 - till Rångedala 1856 - åter 1851 ut 1862
Son Alfrid Ferdinand i Harestad 1843 den 10/5
Dotter Lovisa Fredrika Mathilda Josephine född i Warnhem 1846 den 1§9/10
Son August Alexis född i Warnhem 1851 den 27/11
Dotter Augusta Olivia född i Warnhem 1854 den 15/3
Son Knut Rustan född i Warnhem 1856 den 23/5
Dotter Emma Eleonora Amalia född i Warnhem 1858 den 5/3
Son Oskar Axel född i Warnhem 1860 den 5/4
Dotter Maria Johanna född i Warnhem 1862 den 29/4
Hela familjen flyttar till Kjerr i Öglunda 1863.
*****************************************************************************************************
Utdrag ur Sveriges ridderskaps och adels kalender 1923 (http://runeberg.org/adelska/1923/0341.html)
Fotografi av sonen till fanjunkare Flach - fanjunkare Flach Carl G.
Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145048. Fanjunkare nr 7 från vänster är sonen till fanjunkare Carl Samuel Philip Flach - Carl Gustaf Flach, född 1841 - alltså längst till hö
Bildtext för namn på fanjunkare nummer sju från vänster på fotot:
FLACH CARL G Län: 16 Kommun: SKÄRV By: AXVALL Adress: 5:e SÖDRA VADSBO KOMPANI
Yrke: FANJUNKARE
Detta är alltså sonen till Carl Samuel Ph. Flach - indelningshafvare för Redsvendstorp 1850 - 1880.
Detta är i övrigt samtliga fanjunkare vid Skaraborgs Reg.mente åren 1880 - 1890 förutom en.
Liten personutredning;
Adelssläkten Flack;
Hovrättsrådet Johan Fredrich Flach (1657-1734), vilken var född i Strasbourg och inkom till Sverige 1685. Förebärande det tysk-romerska adelskapet naturaliserades han 1719 1/6 i Palatset i Stockholm av Drottning Ulrika Eleonora med oförändrat namn, och introducerades 1720 under nuvarande nr 1606.
Carl Samuel Philip Flach tillhör den adliga släkten; Född 1818 i Nykyrka, Skaraborgs län och dör 1904.
Fanjunkare vid Skaraborgs regemente; Svärdsman; ägare och bebor Karlsberg i Västergötland (Tidaholm).
Fader Hans Philip Flack, brukspatron och moder Matilda Oijens.
– Gift 1:o med Christina Elisabeth Olofsson. Död 1880. (Sveriges Adelskalender 1890)
– Gift 2:o 1886 med Anna Natalia Kron, f. 1867 21/11 i Suntak, Skaraborgs län, Västergötland, bosatt i Alafors.
(Sveriges Adelskalender 1939)
Svärdsman var en ordenstitel enligt följande;
Instiftad av Fredrik den I den 23 februari 1748 avsedd för "krigsbefälet". Var ursprungligen ämnad som "vedermäle af hjeltemod samt lång och nyttig tjenst", men kom att bli, i likhet med andra ordnar, utdelad i tur och ordning som självskriven belöning åt officerare efter viss tjänstetid. Orden har flera högre ordnar samt "Svärdsmän". Svärdsmannagraden gifves endast åt underofficerare, som tjänat minst 16 år, derav 6 år som underofficerare.
Svärdsmännens tecken, svärdstecknet, liknar Riddarekorset, men är av silver. För de 60 äldste svärdsmännen fanns också pensioner på 45 kronor. (Hämtat från Nordisk Familjebok; 1800-talsutgåvan - http://runeberg.org/nfao/0567.html)
**************************************************************************************************
Övriga boende Redsvenstorp under Flack;
Pigan Aina Cajsa Andersdotter född i Häggum 1820 den 11/11 - in 1851 från Hålltorp - ut till Istrum 1852
- åter hit 1860 från Horn och ut igen 1861
Enkan Britta Stina Andersdotter född i Berg 1834 den 6/11 - flyttar in 1852 och ut 1854
Pigan Stina Petersdotter född i Warnhem 1832 - flyttar in 1850 från Kyrkebo - ut till Rökstorp 1853
Dräng Leonard Ekenberg född i Warnhem 1827 den 1/12 - in f1850 från Ulfsgården - ut Pickagården 1851
Pigan Stina Andersdotter född i Warnhem 1832 den 5/4
Pigan Anna Lisa Emmanuelsdotter född i Warnhem1837 den 3/12 - in 1854 från Tåbo - ut 1855
Pigan Johanna Blomster född i Warnhem född 1834 den 2/7 - in 1855 in från Lundby - ut Qvarngården 1856
Pigan Kajsa Nilsdotter - flyttar ut till Ifvarstorp 1859
Inhyses Redsvenstorp - utan laga försvar;
Inhyses Sven Carlsson född i Åsaka 1820 den 23/3 - flyttade in 1852 från Wing och ut till Stockholm 1862
Hustrun Anna Larsdotter född i Stenum 12802 den 22/2 - flytttar med till Stockholm 1862
Anteckning om "betyg till Jernvägen 1859 den 28/1"
Dräng Carl Johan Johansson född i Stenum 1829 den 26/9 - in 1857 från Wing och åter 1859
Dräng - försvarslös Fredrik Andersson född i Warnhem 1832 - in 1857 från Skarke Prostgård - ut 1858
Anteckning "den 3/4 1858 betyg till Jernvägen"
Kommentar;
Det stora järnvägsbygget mellan Stockholm och Göteborg pågår för fullt vid den här tiden och krävde arbetskraft.
"Utan laga försvar" - att man saknar anställning och därmed försörjning. Den som var utan laga försvar hade därmed gjort sig skyldig till lösdriveri. Det var alltså straffbart att inte ta arbete, om man var arbetsför och inte hade förmögenhet att leva av. Straffet bestod i tvångsarbete.
Laga försvar är ett yttryck från år 1569 och återfinns i adelsprivilegierna och innebar att adelns anställda blev undantagna från krigstjänst och fick ”försvar”. Begreppet kom senare att inkludera anställda i städer och gruvor och även anställda hos borgare och präster. I och med den första legostadgan från år 1664 kom begreppet laga försvar att få sin vidare betydelse, plikten för alla att ta tjänst för den som saknade försörjning. Kunde en person inte uppvisa ett laga försvar och saknade försörjning var personen utan laga försvar och därmed benämndes ”försvarslös”. En försvarslös person kom att tillhöra kategorin ”lösdrivare” oavsett om det var självvalt eller utan egen förskyllan.
(Text hämtad från http://arkivdetektiven.blogspot.se/2012/08/laga-forsvar.html)
<-- Till sidans rubriker!
Boende på gården 1862 - 1900
Husförhörslängd 1862 -->
Redsvendstorp - Arrendator;
arr. Johannes Andersson på Löthen
På själva gården skrivs;
F.d. arr. Lars August Andersson född i Sventorp 1834 den 24/1 - flyttar in från Sventorp 1863 och till Hålltorp 1869
Dräng Svante Larm född i Warnhem 1845 den 30/6 - flyttar in 1864 från Överstegården Istrum - ut 1866
Gift
Dräng Per Jonsson Liberg född i Torsby 1833 den 24/5 - flyttar in 1864 med familj från Hofva - ut Sventorp 1866
Hustru Anna Stina Eriksdotter född i Sköfde 1831 den 10/1
Dotter Anna Lovisa född i Hofva 1863 den 28/10
Statkarl August Larsson född i Sjogerstad 1836 den 2/12 - in med familj från Sandtorp/Svens Månsgården 1867
Hustru Johanna Magnusdotter född i V Borgunda 1836 den 24/9
Son Johan Linus född 1861 den 12/12
Dotter Alma Christina född i Warnhem 1865 den 23/6
Dotter Mathilda Sofia född i Warnhem 1866 den 22/12
Son Gustaf Lorens född i Warnhem 1869 den 12/2
Pigan Anna Cajsa Johansdotter född 1852 den 9/3 - flyttar in från Lundby 1869 - ut till Bäckedalen 1869
Pigan Inga Maria Kling född i Lundby 1843 den 6/11 - flyttar in från Skara 1867 - ut till Wing 1868
Husförhörslängd 1869 -->
Redsvendstorp/Resvendstorp;
Indelningshafvaren Fanjunkare Carl Flack flyttar åter in på gården 1874!
Arrendator;
Arr. Johannes Andersson född i Berg 1821 den 20/9 - flyttar in 1869 med familj från Löthen
Hustru Anna Stina Pettersdotter född i Horn 1826 den 21/11
Son Pehr Gustaf Edstrand född i Wåmb 1853 den 15/12 - flyttar ut till Sörby 1875
Dotter Emma Charlotta född i Wåmb 1855 den 21/9 - ut 1876 - flyttar in 1877 från Falköping - ut till Åsaka 1878
Dotter Hilma Gustafva född i Wåmb 1858 den 39/3
Son Johan Edvard född i Häggum 1860 den 24/9
Son Albert Ferdinand född i Häggum 1863 den 18/7
Dotter Ida Wilhelmina född i Warnhem 1866 den 26/6
Dotter Alma Josefina född i Warnhem 1869 den 5/9
Dräng Johan August Tran född i Lundby 1848 den 16/11 - flyttar in 1875 från Lundby
Åter inflyttar indelningshafvaren och dessutom ut igen samma år!;
Fanjunkaren Carl Flack född i Sandhem 1818 16/2 - flyttar in 1874 från Öglunda, Måns Nilsgården med familj
Hustrun Stina Lisa Olofsson född i Habo 1820 9/9
- familjen lämnar återigen Resvendstorp den 7/11 för Wing 1874!
Son Alfrid Ferdinand i Harestad 1843 den 10/5, Sergeant - hindersbetyg från Skärf den 16/10 1874
Dotter Lovisa Fredrika Mathilda Josephine född i Warnhem 1846 den 1§9/10
Son August Alexis född i Warnhem 1851 den 27/11
Dotter Augusta Olivia född i Warnhem 1854 den 15/3
Son Knut Rustan född i Warnhem 1856 den 23/5
Dotter Emma Eleonora Amalia född i Warnhem 1858 den 5/3
Son Oskar Axel född i Warnhem 1860 den 5/4 - dör den 2/9 1874
Dotter Maria Johanna född i Warnhem 1862 den 29/4
Dotter Beda Petronella född i Warnhem 1864 den 14/5
Dräng Johannes Larsson född i Skarke 1850 den 21/11 - flyttar in 1879 från Stockholm
Husförhörslängd 1880 -->
Resvenstorps Militiaboställe 1/4 mtl indraget till Kronan;
Arrendator;
Sergeanten Karl Reinhold Rythén född i Sköfde 1835 den 14/11 - in med familj från Sjogerstad - troligen 1880
Hustrun Maria Kristina Andersson född i Wersås 1837 den 12/7
Son Karl Johan född i Amnehärad 1863 den 11/4
Dotter Maria Helena född i Wersås 1870 den 6/5
Dotter Anna Lovisa född i Sjogerstad 1872 den 25/8
Son Karl Herman född i Sjogerstad 1876 den 25/7
Dotter Maria Kristina född i Sjogerstad 1879 den 20/7
Son Karl Nikolaus född i Warnhem 1882 den 17/4
Hela familjen flyttar ut till Skara den 28/5 1885
Ny arrendator;
arr. Carl Johan Pettersson född i Istrum 1854 den 23/4 - flyttar in 1884 från Istrum
Hustrun Anna Karolina Gabrielsson född i Warnhem 1851 den 11/11 - flyttar in 1894 efter giftermål den 15/6
Son Sven Gabriel född i Warnhem 1895 den 21/7
Inhyses;
Fadern Peter Andersson född i Sköfde 1824 den 7/2 - flyttar in1885 från Istrum med sin hustru
Hustru Brita Kristina Andersdotter född i Ving 1823 den 20/9
Tjänstefolk;
Pigan Matilda Karlsdotter född i Warnhem 1863 den 6/11 - in 1880 - och ut till Sköfde 1881
Pigan Matilda Hermansdotter född i Warnhem 1862 den 27/1 - in 1880 och ut 1881
Dräng Johannes Larsson född i Warnhem 1850 den 21/11 - flyttar ut 1883
Pigan Gustafva Sundberg född i Sköfde 1857 den 2/12 - flyttar in 1881 och ut 1882
Dräng Karl Johan Andersson född i Warnhem 1859 den 15/1 - flyttar in 1881 från Broddetorp - ut 1882
Pigan Anna Matilda Södergren född i Lerdala 1863 den 30/11 - flyttar in 1882 rån Wåmb - ut Skara 1883
Dräng Frans Jan Pettersson född i Winköl 1864 den 12/9 - in 1883 från Winköl - ut åter Winköl 1884
Pigan Betty Strid född i Skara 1863 den 12/2 - flyttar in1883 från Skara - och ut 1884
Dräng Johan Fredrik Johansson född i Istrum 1864 den 11/9 - in 1884 från Istrum och åter 1885
Pigan Elin Sofia Johansdotter född i Eggby 1869 - in 1885 från Eggby - ut åter Eggby 1889
Pigan Anna Charlotta Ljungqvist född i Warnhem 1850 den 11/9 - flyttar in 1890 och ut till Öglunda 1891
Pigan Anna Maria Skarp född i Warnhem 1871 den 30/6 - flyttar in 1891 och ut 1892
Pigan Maria Elisabeth Jonsson * född I Warnhem 1877 den 14/9 - in 1893 från Eggby (16 år gammal)
Johan August Jonsson född i Warnhem 1854 den 12/8 - flyttar in 1891 med hustru nygift
Hustrun Elin Sofia Pettersson, född i Eggby 1869 den 30/9 - flyttar in 1891 från Eggby
Son Oscar Ferdinand född i Eggby 1890 den 20/5
* se nedan!
<-- Till sidans rubriker!
Anna Carolina, här troligen 20 år gammal - född 1851 - och brodern Bror Johan Petter. Året är troligt 1871.
(1873 - står det på fotot). Carolina tycks vara förlovad med ring på sitt finger? - gifter sig först 1894.
Anm; Detta innebär antingen att brodern varit hemma i Varnhem på besök efter emigrationen till Amerika 1871, eller att fotot faktiskt är taget före april 1871 och i samband med emigrationen. Verkar troligt med tanke på Carolinas unga utseende och att man ville ha ett minne av honom.
Redsvenstorp köps fri från Kronan av Karl Johan Pettersson
Husförhörslängd 1895 -->
Resvenstorp - indraget militärboställe - som säljs av Kronan i början av 1900-talet;
Egnahemsbrukaren
Nämndemannen Karl Johan Pettersson född i Istrum 1854 - köper gården av Kronan i början av 1900-talet
och dör den 25/5 1920
Hustrun Anna Karolina Gabrielsson född i Warnhem 1851
Son Sven Gabriel född i Warnhem 1895 - flyttar ut till Sköfde stad för värnplikt den 11/2 1915 -
men återvänder till Redsvenstorp den 5/11 1918 för att förbereda sig på att ta över gården.
Tjänstefolk;
Pigan Rut Charlotta Ivarsson, född i Varnhem 1906 den 1/3 - flyttar in 1920
Pigan Anna Olivia Johansson, född i Alingsås 1899 den 21/4 - flyttar in 1910 - ut gift Olausson 1920
Pigan * Maria Elisabeth Jonsson, född i Warnhem 1877 den 14/9 - flyttar ut gift med Erik Amandus, son till
Anders Petter Andersson, Lillekullen - tidigare Ljungstorp - till Leksberg 1904
Dräng Karl Johan Larsson, född i Warnhem 1880 den 27/5 - flyttar in från Bolum 1892 och ut 1900
Dräng Johan Rudolf Augustsson, född i Eggby 1884 den 13/1 - flyttar in 1901 från Eggby och åter Eggby 1937
Pigan Matilda Josefina Johansson, född i Warnhem 1887 den 26/11 - flyttar in 1903 och ut till Forsby 1906
Dräng Sven Fredrik Svensson, född i Våmb 1886 den 15/7 - flyttar in 1907 och ut till Elingården 1907
Pigan Anna Matilda Elisabeth Lindgren född i N. Lundby 1888 den 19/9 - in 1907 och ut till Öglunda 1909
Pigan Ester Maria Jonsson, född i Varnhem 1892 den 26/3 - flyttar in 1909 och ut 1913
Dräng Rickard Verner Kjellander, född i Falköping 1894 den 2/6 - flyttar in 1909 från Istrum och ut 1911
Dräng Jerry Paul Hilding Qvick, född i Brunnhem 1897 den 25/1 - flyttar in 1913 från Segerstad - åter 1914
Dräng Frans Valdemar Olausson, född i Bjurum 1898 den 22/11 - flyttar in 1915 från Bjurum - ut Stenum 1919
Dräng Åke Einar Bäckström, född i Bjurum 1902 den 8/5 - flyttar in 1916 - och ut 1917
Dräng Bror Karl Håkansson, född i Virestad 1902 den 11/12 - flyttar in 1917 och ut 1919
- är son till Peter och Hanna Håkansson och alltså kusin med drängen nedan!
Dräng Johan Oskar Eriksson, född i Vänersborg 1904 den 5/5 - flyttar in 1919 från Rådene - ut Sköfde 1931
Johan är son till Maria Elisabeth och Erik Amandus! - se nedan!
Inhyseshjon;
Peter Andersson, född i Sköfde 1824 den 2/2 - dör här 78 år gammal den 4/3 1902
Hustru/enka Brita Kristina Andersson, född i N. Ving 1823 den 20/9 - flyttar ut från gården 1909
* Se pigan Maria Elisabeth Jonssons slutarbetsbetyg från Carl Johan Pettersson 1903 nedan!
<-- Till sidans rubriker!
Pigan Maria Elisabeth Jonsson - piga i 10 år på Redsvenstorp
Foto från Ulla Persson, Strängnäs, 2014. Hon är dotterdotter till Maria Elsabeth.
Pigan Maria Elisabeth, född i Varnhem 1877 och blev piga 1893 på Redsvenstorp och var kvar där i 10 år till nämndeman Petterssons stora belåtenhet - se nedan!
Bild från Ulla Persson, Strängnäs, Elisabeths dotterdotter, 2014. Klicka på bilden för att se den större!
Pigan Elisabeth Johansson (felskrivet),
som varit i min tjänst sedan den 1 November 1893 och är på egen begäran ledig från min tjenst; hon har under denna tiden nämligen tio (10) år, varit ärlig och villig, samt uträttat sina åligganden så väl inom som utom hus och allt hvad som blifvit henne anbefallt och i allt en mycket duglig menniska och gjort alla arbeten till min fulla belåtenhet hvarför hon till det bästa rekommenderas
Redsvenstorp Warnhem
den 20 oktober 1903 C. J. Pettersson/ Nämndeman
Maria Elisabeth & Erik Amandus Andersson 10 år senare
Maria Elisabeth flyttar in som 16 åring 1893 på Redsvenstorp och förblir där i 10 år till 1903. 1903-12-26 gifter sig Elisabet och Erik Amandus Andersson. 1904-01-24 flyttar Elisabet och Erik till Leksberg.
Vid tiden för bilden finns hon med sin man Erik Amandus Andersson, Matilda och Anders Pettters son, i Hålltorp efter en tid som sköterska och hushållerska på Varnhems försörjningshem mellan 1920 - 1923. Han arbetade på Hålltorp som ladugårdskarl. 1933-04-17 avlider Erik Amandus.
En familjebild på ladugårdsförmannen på Hålltorp och hushållerskan på Varnhems försörjningshem 1923.
Från vänster längst bak;
Sonen Sven Gustaf, född i Götlunda 1909, Maria Elisabeth född i Horn 1877, Erik Amandus, född i Horn 1876
Från vänster längst fram;
Sonen Karl Josef, född i Götlunda 1911, Dottern Elin Matilda född i Åsle 1915 & äldste sonen Johan född 1904 - här i militäruniform för värnplikten
Se också A. 6 Lilla Hålltorp, A. 24 Fattigstugan och A. 57 Ljungsbo/Finnatorp
Ägarsonen Sven Gabriel Pettersson ny ägare 1931
Församlingsbok 1922 -->
Redsvenstorp;
Först införs K. J. Petterssons änka Anna Karolina född Gabrielsson som ägare - hon dör den 30/7 1931
och brukare är sonen Sven Gabriel Pettersson, som senare står som
Ägare son Sven Gabriel Pettersson, hemmansägare, född 1895 och som gifter sig den 26/9 1931 med
Hustrun Nanna Margareta Pettersson född i Norra Ving 1903 den 19/4 - flyttar in från Varberg den 14/8 1931
Vid tiden för äktenskapslicens 1931, så finns anteckning att de bor i Överbo Smedsgård. Gården har arrendator.
Son David Gabriel född i Varnhem 1932 den 9/9 - med anteckning om "icke döpt"
Son Karl Samuel född i Varnhem 1935 den 13/3
Arrendator;
Arr. Paul Helge Palm född i Bjerka 1901 den 28/11 - flyttar in från Stenum 1931 med familj och ut 1/5 1950
Hustrun Märta Helena född Olsson i Bjurum 1900 den 18/2 - in nygift den 15/3 1931 från Skara den 7/7 1931
Son Paul Olof född i Varnhem 1932 den 25/2
Tjänstefolk;
Nu har delvis införts en reform av yrkesbeteckningar i husförhörslängden.
Jordbruksarbetare Erik Olof Karlsson, född i Ledsjö 1916, den 17/4 - flyttar infrån Ledsjö 1932 - ut till Eggby 1933
Dräng Anders Karlström, född i Skara 1900 den 17/2 - flyttar in 1930 från Ekby - ut åter Ekby 1931
Tjänarinna Rut Charlotta Jonsson,född i Varnhem 1906 den 1/3 - flyttar in 1926 och ut 1910
Dräng Nils Gustaf Ljungström, född i Kungsholm 1900 den 26/10 - flyttar in 1928 - ut 1926 (bild)
Hembiträde Jenny Matilda Lindblad, född i Våmb 1897 den 3/10 - flyttar in 1925 och ut till N. Ving 1926
Tjänarinna Helga Viktoria Larsson, född i Göteborg 1908 den 21/9 - in 1924 från Kungslena - åter 1925
Dräng Sven Sigfrid Johansson, född i Eggby 1909 den 15/1 - flyttar in 1924 och ut till Hornborga 1925
Dräng Karl Adolf Berggren, född i Holmestad 1904 den 5/4 - flyttar in f1923 rån Istrum - åter 1924
Tjänarinna Nanna Margareta Pettersson, född i N. Ving 1903 den 19/4 - flyttar in 1923 och ut 1924
Dräng Sven Sigfrid Johansson, född i Eggby 1907 den 15/1 - flyttar in 1922 från Eggby - åter 1923
Hembiträde Rut Charlotta Jonsson, född 1906 den 1/5 - flyttar ut 1923
oäkta son Erik Manner, född i Stenstorp 1923 den 14/6
Nils Ljungström (se ovan!), dräng på Redsvenstorp (Piparetorp) år 1926 på väg till Hålltorps Kvarn. I bakgrunden den gamla ladugården och hus till Redsvenstorp, som vid tiden har ett nybyggt bostadshus sedan 1920. Byggt av den nye ägaren till gården efter Kronan, Karl Johan Pettersson.
<-- Till sidans rubriker!
I mantalslängd 1941 för Redsvenstorp
I mantalslängd för 1941;
Resvenstorp;
Ägare; Pettersson Sven Gabriel; Överbo Smedsgården
Hans far ägde och brukade 5/24-delar Öfverbo Nr 12 Smedsgården som sonen tog över efter sterbhuset - det var här familjen bodde från start - med arrendator på gården Redsvenstorp. Sven hade många kommunala uppdrag. Gift med Margareta (Greta), syster till Knut Johanssons fru Ester. Knut som senare köper Redsvenstorp 1964 av Svens sterbhus. Se avsnitt ovan!
Formalia:
Sven Gabriel Pettersson född 27/7 1895 i Varnhem, död 30/3 1963 i Överbo 12:15 i Varnhem, gift 26/9 1931 med Nanna Margareta född 19/4 1903 i Norra Ving, död 21/5 1991 på Vallehemmet i Skärv.
Arrenderande under 1950-talet
Familjen Sven Carlsson (död i Skövde 1995) med hustrun Valborg Carlsson och barnen Rolf, Bengt och Lennart, arrenderade Redsvenstorp (Pipatorp) mellan 1 maj 1950 till 15 sept 1958. De tog över efter arrendatorn Palm.
<-- Till sidans rubriker!
Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!