Under åren 1939-1940 bygger Agda Österberg i Varnhem huset Tre Bäckar med ateljéer och väveri.

Ur ortsnamnsregistret;
Tre Bäckar är uppfört på (Stora) Hålltorps mark och är ett nynamn, efter att tre bäckar rinner samman här.

Anm;
De tre bäckarnas sammanrinning hänger samman med anordningar med den större bäcken för att få fram kvarnvatten

genom trumma och kanaler.  
(Info Bengt Jonsson 2013, Skara)

Det nybyggda Tre Bäckar målat med glädje av byggherren Agda Österberg, arkitekt Edvin Neuendorf, Skövde

En inritning (KF) av Stora Hålltorp med grund från 1769 visar Tre Bäckars placering i förhållande till de gårdshus som försvann i mitten på 1800-talet.

Då med tre bostadshus på hustomten och vägsystemet runt Lilla Hålltorp, Stora Hålltorp och Redsvenstorp lite annorlunda (brun linje).

Placeringen enbart ungefärlig! Husen låg kanske något mer i nord-sydlig riktning - enligt kartan nedan.

<-- Till sidans rubriker!

Här en mer exakt detaljbild av de tre boningshusens läge på karta från 1758 över Stora Hålltorp för uppdelning av varje markdel på tre ägare.

Platsen ligger väster om nuvarande Tre Bäckar.

Idag kan husplatsen skönjas som en liten sammanhängande kulle som delas av nuvarande väg till Redsvenstorp från riksväg 49.


Lantmätaren skriver i karttexten:

A. Mangårdstomten delas inte "tymedelst at ther finnes trenne huseplatsar och gården ej mera bestod än af 3/4 hemman."













 

<-- Till sidans rubriker!

Kartan handskissad av Nils Lann 2002. Den beskriver hur Hålltorps kvarnar (gamla och nya-1899) låg i förhållande till nuvarande Tre Bäckar. Bäcken använts med täckta och öppna kanaler och ger så de tre "bäckarna" som sammanstrålar där Tre Bäckar bygger sitt hus 1939.                              (Tillhandahållen av Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Se mer på rubriksidan A. 10 Hålltorps kvarn!

<-- Till sidans rubriker!

Peter Nässén berättar;

"Min mormors man var Gunnar Lindströms farbror.
Mormors far Nils Johan ju var en ganska bekant rumlare i staden vid just den här tiden (dömd till straffarbete 1893).  Nils Johans syster och systerson dömdes också för olika brott 1894 resp. 1897.

Lite pikant då alltså detta var vid tiden då Gunnars far August Hallberg Lindström var Extra Polis i Skövde några få år innan han arbetslivet ut blev vaktmästare på Skaraborgs läns Enskilda bank i Skövde (Skaraborgsbanken)."

Kort från projektet kring Gunnar Lindströms släkt:

Fadern August Hallberg Lindström i Skövde mellan 1894 - 1924 (därefer saknas uppgifter i församlingsbok).

Tomt Nr 38 1894 - 1897 & August Hallberg Lindström:
Här ser man att han varit stamanställd innan flytten till Skövde och att han flyttade till Skövde 1894 från Helsingborgs Garnisonsförsamling.*

* Helsingborgs Garnisonsförsamling var en församling i nuvarande i Lunds stift i nuvarande Helsingborgs kommun. Församlingen
   uppgick 1897 i Malmö garnisonsförsamling, dvs några år efter att August lämnat Helsingborg.

1894 den 9/11 skrivs August i Skövde på tomt Nr 38 som F.d. Husaren K:73 vid 6:e Sqvadronen - han är också Extra Polis i Sköfde och namnet Lindström var ytterligare ett namn har han fått med sig från militären!

1896 den 9/11 gifter han sig med Emma Lovisa Larsson, som flyttar in från Tomt Nr 5 i Sköfde.

1897 den 5/10 föds Axel Gunnar Sixten och August får vaktmästarjobbet oc familjen flyttar in i Skaraborgs läns Enskilda Banks vaktmästarlägenhet 1897 (Inte konstigt att han fick det jobbet, då han var Extra Polis i Skövde.)

Det fanns också en notering om han tillhört ”Kören stora under 2 år”. (ArkivDigital; AID: v25255.b313.s302)

Tomt Nr 6 - under åren 1897 - 1924 - familjen Lindström:
Kvarteret nr 6 ägdes av Skaraborgs läns Enskilda Bank och han står där löpande som vaktmästare i en av bankens lägenheter fr o m 1897. Han skrivs nu som: Vaktmästare Johan August Hallberg Lindström
De får här barnen Axel Gunnar Sixten, född 1897 den 5/10 och Karin Elisabet Ingeborg, född 16/12 1898.

Familjen tar sig piga ett år efter inflyttningen - en funktion de sedan behåller med olika pigor genom alla åren. Inte alla förunnat. Första pigan kom från fruns födelseort Synnerby och flyttar in 1898. 
(ArkivDigital; AID: v25255.b53.s42)

(Kuriosa: famlijen har för perioderna 1900-1924 en helt egen sida i Husförhörslängden med pigorna noterade längst ner på sidan - nästan en ny varje år som brukligt.)

1910 skrivs Gunnar Lindström som studerande (tog studenten!)
1921 den 5/12 skrivs han in i församlingsboken sidor över obefintliga (USA?)

(ArkivDigital; AID: 114293.b75.s63)

Johan August Hallbergs föräldrar:
Utgångspunkt i att han är mantalsskriven 1890 hos sin morbror Carl i Wesstorp, född 1873 i Björkängs församling (Riksarkivet) Formalia; Karl Johan Johansson, född 1847 10/7 i Fägre - död 12/2 1935 på Dalaholm i Skövde. Hans hustru Emma Johansson född Andersdotter 13/3 1854 i Fägre död 5/7 1897 i Västorp (Wesstorp) Varnhem.

Födelseboken Björkäng + husförhörslängd 1873:
Johan August född den 4/5 1873 av Jord Arrendator/arbetaren August Andersson Hallberg, född i Fägred 1840 den 3/2 med hustrun Lotta Johansdotter, född i Trästena den 10/3 1845 - återfinns vid hans födelse  1873 i Björkäng Kilen (pag. 139). Sonen och brodern Carl Emil, född 1870 15/9 - dog här 23/5 1872.

Johan August och föräldrarna flyttar till Sjogerstad den 11/11 1877 (här saknas inflytningsuppgifter).

Kanske en bild av Gunnars drömgestalt av Agda Österberg efter hans tid i Hollywood. Hon var ju känd för sina hattar och kreationer! Vissa drag av Agda kan man kanske ana!? Jämför med urklippet angående Illis Quorom 1951 ovan!

”Zorro” tycks också ha varit framme - med ett bakvänt ”Z” för "Zorros märke” - kanske ser hon sig i spegeln - ”Zorro” var en filmgestalt under b la 1940-50-talet - men fanns också som en tidig film av Douglas Fairbanks, för vilken alltså Gunnar var stuntman på just 1920-talet. Kring konst kan man ju ha många spekulationer.

Zorro var också namn på en av Agda Österbergs bulldogs vid tiden.

<-- Till sidans rubriker!

Gunnar Lindströms tavla från 1933 vid tiden för giftermålet med Agda Österberg.

Mail från Peter Nässén, 2015-05-23;
"Jag tänkte bara sända över ett nytt verk av Gunnar Lindström. Vi var uppe i Sthlm och hälsade på min kusin Steneric och hans fru Mai, och då fick jag välja en skiss ur det där blocket som Steneric fick efter Gunnars död 1959. Vi har nu ramat in skissen. Jag tycker den blev väldigt bra och jag är mycket glad över att få ha den på vår vägg!"

Stumfilmen Zorros märke - "The mark of Zorro"- med Douglas Fairbanks som Zorro, gjorde succé år 1920 och för vilken alltså Gunnar Lindström var stuntman/ersättare i flera filmer - se artikel nedan!




















 

<-- Till sidans rubriker!

Biografi - löst blad från utställningsbok om Agda Österberg tryckt i Skövde 1991, Skövde Konsthall
 

<-- Till sidans rubiker!

Med start i Axvall och bildandet av "Axevalla-Varnhemsslöjd"
 

Rektor Georg Arninge vid Skaraborgs läns folkhögskola i Axvall, startade en hemslöjdsverksamhet år 1927 i Västgöta Regementes byggnader. Denna verksamhet omvandlades 1931 till ett omfattande företag, under namnet Axevalla-Varnhemsslöjd (i form av en ekonomisk förening u p a).

Den första styrelsen betod av följande personer:
Landshövding (1917-1935) Axel Ekman, ordförande - i mitten av bilden med sin hustru
Landshövdingskan fru Marianne Ekman, vice ordförande
Domänintendent B Ekberg, sekreterare - längst till vänter på bilden
Ryttmästare G A Klingspor, ledamot - näst längst till höger på bilden
som verkställande direktör rektor Georg Arninge - längst till höger på bilden (se - klicka här!)

Suppleanter var länsarkitekten Allan Berglund (näst längst till vänter på bilden) samt friherrinnan Klingspor, Hällekis.


 

Klipp från 22 juli 1931 Skara Tidning;

"Utställningsbyggnaden i Varnhem öppnas. För Axevalla- Varnhemsslöjd har under vårens och sommarens lopp efter ritning av arkitekten Axel Forsén, Göteborg, i omedelbar närhet till Varnhems Klosterkyrka och utmed landsvägen Skövde-Skara uppförts en utställnings- och försäljningsbyggnad, som i söndags öppnades för sitt ändamål. Byggnaden, som uppförts av byggmästare Erik Lann, Varnhem, inrymmer en utställnings- och försäljningslokal med så gott som hel glasvägg mot söder. Framför fasaden har ordnats en plantering.

Öppningen ägde rum under stor tillslutning av intresserade från olika delar av landskapet. Bland de närvarande märktes bland annat riksantikvarien Sigurd Curman. Med stort intresse studerade de församlade alstren vid vernissagen. Axvalla folkhögskola representerades av kollektioner av möbeltyg, dukar, draperier, väggbonader, röllakan och mattor i flossa och rya mm.

AB Libraria, Stockholm, utställde antependium, mässhakar och en del andra kyrkliga utensilier." Redan här fanns Agda Österberg med i utvecklingen!

Byggnaden som avses är den byggnad som senare blev Varnhems församlingshem innan nuvarande församlingshem byggdes 1994. Den såldes dessförinnan av AVS till Västergötlands Kalkindustri AB för att användas som deras utställningslokal. De anlde den klakstensmur som ännu idag finns framför byggnaden.

Axel Forsén och Sigurd Curman ledde också arbetet med kyrkans renovering och klostermuseets anläggning fram till 1927.

Redan 1935 såldes utställningshallen i samband med att Agda Österberg tog över hela Axevalla Varnhems-slöjds verksamhet. Köpare var Västergötlands Kalkinudstri AB som använde den till utställning av sina produkter samt byggde kalkstensmuren framför byggnaden.

1940 såldes den vidare till varnhems förssamling som nu kom att använda huset efter viss ombyggnad till församlingshem. Bl.a. förändrades och förminskades de stora utställningsfönstren, som enligt ovanståendr bilder längre upp på sidan gick nästan ner till golvet i hallen.

Se mer om gamla Församlingshemmets öde vid branden - www.saj-banan.se!  Klicka på länken och vänta tills bilden stannar på skärmen!

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013 - copyright)

Tre Bäckar som det byggdes och stod klart 1940 - en mindre byggnad än efter senare utbyggnader.

Tidningsnotis Skara Tidning den 5 januari 1932:

"Axevalla-Varnhemsslöjd får nya beställningar. Varnhemsslöjden har i dagarna fått beställning på tre stora handknutna flossmattor av Svenska Amerikalinjen för motorfartyget Gripsholm. Att levereras i början av februari innan båten anträder sin Västindienresa.

Dessutom har beställts en jättematta i handknuten flossa av Göteborgs Systembolag för dess direktionsrum. För närvarande är under arbete en hel serie mattor andra textilier för Skara Stadshotell och Stadskällaren i Skara. Dessa senare mattor utföres i Ava teknik, vilken som bekant är rektor Arninges speciella nyhet inom textilområdet. För närvarande sysselsättes ett 25-tal personer."

Agda Österberg erbjöds anställning i Axevalla-Varnhemsslöjd av landshövdingen - köper sedan företaget

Agda Österberg, då i Stockholm, hade fått kontakt med rektor Arninge och gjort en del mönster åt honom. Till Stockholmsutställningen 1930 designade hon tre mattor, som vävdes i Axvall. Hon ägde då den då välkända firman Libraria i Stockholm och arbetade med kyrkotextilier. Hon var inte helt nöjd med den utveckling hon hade tänkt sig i samverkan med bokförlaget Libraria från vilket hon hade tillstånd att använda namnet.

Då landshövdingen i Skaraborgs län, Ekman, ordförande i styrelsen för Axevall-Varnhemsslöjd, erbjöd henne anställning i företaget, överlät hon Libraria 1931 och slog sig ner i Västergötland för att till början designa mattor.

Det visade sig att företaget Axevalla-Varnhemsslöjd inte var så ekonomiskt bärkraftig, så efter några år bestämde hon sig för att köpa den 1935. Hon kallade firman Firma Agda Österberg. tekniken med Avaflossa fick Agda Österberg ta med i köpet - men inte namnet. Hon kallade flossan för "Criterion" och utvecklade den vidare.

Efter köpet tog hon ner en vävlärarinna och en brodös från Stockholm och med deras hjälp fick hin fimran på fötter!
Hon anställde unga flickor från bygden, som lärdes upp i yrket och snart kunde hon uppvisa skickliga medarbetare.

Rektor Arninge hade hjälpt henne att få hyreskontrakt på Villa-Nås, dit hon flyttade 1933. På Villa-Nås startade hon en broderi-ateljé. Där arbetade sedan fem flickor från bygden som brodöser. Bland dessa första flickor var Britta Pettersson, född Nilsson från Åsa. Då, 1934, var hon 14 år och hon följde med till Tre Bäckar när det byggdes och arbetade där ända till 1947 då hon slutade.

Agda österberg gifte sig 1936 med Gunnar Lindström - känd som filminredningsexpert i Hollywood och målare. De började arbeta tillsammans i ett gemensamt företag som de kallade Agda Österberg-Lindström.

Nu tog militären tillbaka barackerna de hållit till i Axvall, då de behövde dem för eget bruk. Då köpte de tomten vid Hålltorps kvarn i Varnhem och byggde där för att få allt under ett tak. Tre Bäckar stod helt färdigt 1940-41.

Gösta Lundblad var anställd som vävare i Axvall och han följde med till Varnhem. Han hade börjat hos Arninge som tonåring och han kom att arbeta på Tre Bäckar fram till sin död 1988. Ett femtioårigt arbetsliv med vävning och textilier!

Karin Österberg - syster till Agda - kom ner från Stockholm och en anställning på Libraria, där hon fortsatt arbeta som brodös. På Tre Bäckar kom hon att arbeta med inköp och dessutom sydde hon albor och broderade kollekthåvar.

Under 1950-talet arbetade Monica Bertilsson med arbetsritningar - hon har sedan haft egen ateljé i Vara - åt Agda Österberg. Till dessa tog hon ut färgerna. Då var det väldigt mycket mattbeställningar. Det avtog sedan på 1960-talet. Då satsades det istället på väggvävnader, som ryssväv och röllakan, vilka var de stora alstren.

Kerstin Persson berättar att hon började arbeta på Tre Bäckar 1951. Hon gjorde då mönster till alla mässhakar och antipendium. De stora mattorna och väggvävnaderna ville Agda Österberg göra själv. I början gjorde Kerstin i första hand efter Agdas skisser.

Kerstin Persson hade fem år på Slöjdföreningens skola i Göteborg och ett år på ateljé i Köpenhamn och därefter hade hon arbetat som slöjdassistent i Göteborg. Hon hade ett gott samarbete med Agda, även om de kunde ha olika åsikter.

Agda Österberg kunde åka ut till någon kyrka som beställt någon textil, för att på plats se på färgskalan och efter det gjorde hon en enkel skiss. När hon kom hem lämnades till Kerstin med orden "så här ungefär ska det vara, gör nånting av det" och så arbetade Kerstin fram det som skulle göras.

Kerstin och Agda hade olika stilar med passade ändå ihop. De hade inte samma färgskala. Agdas färger var starka, mera sprakande, medan Kerstin arbetade med mildare och lugnare färger.

På 1940-talet var det mycket påkostade broderier. Många guldbroderier. Det var vanligt med s k "Japanguld", vilket är riktigt bladguld som är pålagt en silkeskärna till en tråd som är mycket dyrbar! Numera svårt att få tag i och används idag bara till renovering av äldre broderier.

Kerstin berättar att det tog lång tid att brodera en mässhake, flera veckor, då det är svårt att brodera med denna tråd.
 

Agda Österberg tyckte om att ha mycket folk omkring sig. Öppet hus där gäster kunde komma och gå. Hon ordnade fester och personalfester på hela teman. Det var sagolandet med utklädda sagofigurer ur tusen och en natt. Det var en 1800-tals bal, där man hyrde uniformer till herrarna och fina balklänningar till damerna. Dansprogram tillverkades. Agda älskade att ägna sin tid åt detta!

På 1950-talet ordnade Kerstin Persson och Monica Bertilsson dansskola på Tre Bäckar. Det började med pojkarna som arbetade där. Bengt Jonsson, Gösta Lundblad och Ingemar Johansson. Så tillkom några ytterligare från Ljungstorp. Danslektionerna var först i källarvåningen på spänngolvet. Men sedan kom det fler både flickor och pojkar från Varnhem, då fick man flytta ut i den lilla byggnaden. Som avslutning på lektionen fick de gå in till köket och få te med knäckebröd, smör och ost, vilket Agda bjöd på.

I väveriet som var inrymt i nedervåningen fanns det sex vävstolar, varav tre kunde vävas mattor i. På de mindre vävde man dukar och lite mindre saker. I den största vävstolen kunde det vävas mattor på 5,5 meters bredd. Då måste de arbeta två och två och de kunde också vara tre och tre som vävde. Senare blev det inbyggt tryckluft i vävstolen för att underlätta för den som vävde, eftersom det var tungt arbete som kunde ge skador i ryggen. Den stora vävstolen byggdes då prins Eugen beställde en stor matta, eftersom det då inte fanns någon vävstol som klarade måtten.

1983 installerades en maskinvävstol för tyger med ett invecklat system för att kunna väva på samma sätt som när tygerna vävdes för hand. De som arbetade på Tre Bäckar fick alltmer lära sig att göra allt i textilier från vävning till broderi och vitsömnad, samt till att sy albor. Arbetet blev mer omväxlande och gav större effektivitet, då arbetet inte stannade upp någon avdelning om det var lite att göra just där.

Firma Agda Österberg, Tre Bäckar (som den hette då) överläts 1974 till Ella och Börje Österberg. Deras son Ulf Österberg övertog firman 1988, som då blev till namnet Tre Bäckar.

Kerstin Persson blev då också konstnärlig ledare. Hon berättade, som exempel hur hon inför arbetet med en vävnad till Posten i Skövde, tidigt på morgonen 1983 åkte till Skövde för att rita skisser och fotografera, innan staden vaknade och all trafik kom igång. På vävnaden blev det posthuset, museet och kyrkan vid Hertig Johans Torg, Boulognerrestaurangen och brevbärare samt brevduvan.

Det kom beställningar från församlingarna till deras församlingshem och då ville kunden ha någon bild från bygden eller något som funnits i historien. Det gällde att göra olika förslag, skisser och färgställningar, en fyra, fem stycken att välja på.

Många gånger var det gamla kunder som redan hade någon textil från Tre Bäckar. Då kunde Kerstin Persson gå till det arkiv som fanns ända från 1930-talet och plocka fram tygprover, broderigarn och skisser. Med detta som underlag arbetade hon fram ett nytt förslag. Det kom beställningar från hela landet, rätt mycket från de norra landskapen, men även mycket från västra Sverige förstås.

Att Tre Bäckar även var ett turistmål kunde man se under sommaren, då det var många bussresenärer som gjorde ett besök där. Resenärerna blev då guidade runt under pågående arbete. Det kunde bli fyra eller fem sällskap under en dag, när det var säsong för bussresor. Detta kunde också ge nya beställningar tex beställdes på det sättet en stor matta till den nya Missionskyrkan i Nässjö, Småland.

(Hela artikeln är Ing-Britt Holms, Ljungstorp, efter intervjuer med flera människor, i Varnhemsbygden 1990, tidningsklipp framtagna av Alf Brage, Ljungstorp - artikeln lätt redigerad 2013 av Kent Friman)

Ett broderi växer fram. Foto Kerstin Persson

<-- Till sidans rubriker!

När Agda Österbergs konstnärliga gärning gick mot sitt slut övertogs verksamheten vid Tre Bäckar av Agdas bror Frans´ son Börje Österberg.

Textilkonstnärinnan Kerstin Persson, som varit knuten som medarbetare till AÖ från 1951, var konstnärlig ledare vid Tre Bäckar under denna tid och fram till år 2004 då all verksamhet vid Tre Bäckar upphörde. Kerstin Persson avled 2009.

Kerstin Persson arbetade framförallt med de kyrkliga textilierna under åren med Agda.

Då verksamheten lades ner blev de duktiga medarbetarna arbetslösa. Tre av dem startade då Ateljé Westragothia i Synnerby utanför Skara. År 2003 gick dessa i pension.

Skövde Konsthall med anledning av Agda Österbergs 100-års utställning 1991

Skövde Konsthall med anledning av Agda Österbergs 100-års utställning 1991

Ur Västgötabygden 2016 kan vi läsa att efter 2003 tog Helena Jönsson och kollegan Karin över verksamheten i Westragothia och flyttade den till Kinna. Där Agdas ande ännu delvis vilar över verksamheten eller att den åtminstone har sina rötter hos Agda Österbergs verksamhet i Varnhem.

Ur Västgötabygden 2016 kan vi se att Agdas mattor fortfarande behandlas med stor respekt. Här lagar textilkonservator Ingeborg Skaar genom sitt bolag Ingeborg Skaar Textilvård AB en matta från Agda Österberg.

Akvarell av Hålltorp (Lilla) av Kerstin Persson som en återkoppling till historien nära platsen där hon verkade.

(Publiceras med tillstånd av nuvarande ägaren Verna Andersson, Ljungstorp, 2013. Foto Verna Andersson, copyright)

<-- Till sidans rubriker!

ÖSTERBERG, AGDA, Varnhem 1950-tal. Matta, röllakan. Såld för 150 000 SEK. 2012

- See more at: http://goteborgsauktionsverk.se/vi-soker-modern-design/#sthash.DA9r409m.dpuf

Agda Österbergs liknande textilier/mattor har sedan dess sålts för runt 160 000 kr vid olika tillfällen hos olika auktionshus av de verk som lagts ut till försäljning och har en stark amerikansk publik.



















 

<-- Till sidans rubriker!

Ännu ett verk av Agda Österberg, som Bengt Jonsson medverkat till som vävare. Hängde i fonden på det gamla biblioteket i Lidköping.

(Vykort förmedlat av Bengt Jonsson, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Ett foto förmedlat av Bengt Jonsson 2013 av ett av hans frus vackra arbeten utifrån Agda Österbergs "ritningar" och direktiv. Ett fantastiskt hantverk. En mässhake som idag finns i  Varnhems Klosterkyrka.

<-- Till sidans rubriker!

Ett vävargäng 1942 med 25-årsfest för Nils Larm. Från vänster Gösta Lundblad, person 2 och 3 i bakre raden är okända, nr 4 Märta Persson, 5 Gun Mellblom och i främre raden finns från vänster Britta Löfgren, Iris Olsson och födelsedagsbarnet Nils Larm med okänd längst till höger på bilden.

Från vänster Britta Löfgren, Gösta Lundblad och Iris Olsson 1943 i Tre Bäckars nedre rum för lite grövre arbeten på mattorna - se också nedan!

Bengt Jonsson född 1931, den siste i släkten Jonsson på Ivarstorp, arbetade på Tre Bäckar mellan åren 1947 - 1963, huvudsakligen som vävare och ibland med andra uppgifter. Han har deltagit i många av de stora textila verken av Agda Österberg. Här sitter han med stolthet på den största mattan han var med och vävde. "Livsvandringen"/ "Livets åldrar" i Varnhems klosterkyrka. Han har därefter varit med att tvätta mattan på Tre Bäckar under senare år.

Även hans maka, Inga-Lill Jonsson född 1929, som arbetade på Tre Bäckar mellan 1950 - 1993-02-26, fanns med som medarbetare på denna stora textil, 12 meter lång och vävd 1951.

Mattan vävdes för att bli färdig inför Kungabesöket i Varnhem 1951 och i vävningen av klosterkyrkans matta var även praktikanter involverade. De ordinarie vävarna fick skjuta på semestern för att mattan skulle bli färdig till Eriksgatans besök i Varnhem.

(Bild från Bengt Jonsson, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Några foton från Bengt Jonssons arbetsplats på Tre Bäckar;

I vävateljen.

Framför garnhyllan.

Agda Österberg och hennes syster Karin höll ofta stora fester för personal och folk i bygden.

Här en lusse-fest för personal på 1950-talet, med en del av Agdas konst på fondväggen.

(Uppgifter och bilder Bengt Jonsson, 2013)

Stora salen med konst på väggarna och den stora mattan var ofta platsen för fester- na.

Ofta gjordes stora omändringar i både möblering och konstinstalla- tioner inför sådana fester.

(Info Agda Österberg-sällskapet)

Personalen hade också tillgång till den bassäng som skapats av den forna kvarn-grunden!

Till höger ses Bengt Jonsson inta sin lunch.
 

Bengt Jonsson som spikar fast en nyvävd matta i golvet med galvaniserad spik innan den tvättas. En ram gjordes innan tvätt för att hålla formen. När Klosterkyrkans matta tvättades senast gjordes det på tre Bäckar. Förutom Bengt Jonsson skurades den av Börje Österberg, Kennet Johansson (bördig från Ljungstorp Vibonet) och Sten Arvidsson som också bott i Ljungstorp. Fotograf Stig Johannesson som var gift med en brorsdotter till Agda.

(Fotot finns i Tre Bäckars arkiv.)
 

Bengt Jonsson och Gösta Lundblad som limmar mattor som dom tvättat på Tre Bäckar. Limmet har dom kokat i den stora konserveringsapparaten. Mattorna limmades för att hålla formen och bli användbara. Fotograf Stig Johannesson som var gift med en brorsdotter till Agda.

Gösta pensionerades 1982 efter 45 år i den stora vävstolen! Den första matta han vävde gick till prins Eugen på Waldermarsudde - se när Prinsen var i Ljungstorp - klicka här!

(Fotot finns i Tre Bäckars arkiv.)


<-- Till sidans rubriker!

Agda Österberg efter den mest aktiva tiden som textilkonstnär. I slutet av 1970-talet lade hon ner sina arbetsverktyg.

(Bild med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet) www.agdaosterberg.com
 

<-- Till sidans rubiker! 

Klipp från Tre Bäckar ur Skövde Nyheter 26 oktober 1981: Reportage Karin Jonsson och foto Anders Andersson.

I broderisalen tillverkas en rad kyrkliga textilier. Brita Peterson (längst bort) arbetar med en bursa till nattvardsfirandet. Marianne Falk monterar en vävnad. Mässhaken på väggen har varit inne för reparation.

Mattor och väggbonader i starka klar färger dominerar stora rummet på Tre Bäckar. Agda Österbergs konstnärliga gärning finns kvar.